Samtal och maräng.

Det var några som undrade över utvecklingssamtalen som jag har med omgivningen emellanåt. Hur ofta dom förekommer, hur dom går till, om det är åt båda hållen osv.

För det första, det är inga samtal, det är ingen form av kommunikation överhuvudtaget.

Det är en monolog.

Och det är jag som håller den.

Därför behöver man inte oroa sig för att själv få kritik. Skulle en sådan situation uppstå, ja, då bordlägger jag utvecklingssamtalet per omgående. Varpå en förtätad tystnad inträder.

Beroende på ämnen, uppkomna situationer osv varierar antalet över året. Här börjar det bli dags för en.

 

Sen kan det ju bli så att jag har massor att berätta för omgivningen och jag märker att han inte lyssnar.

Då kommer jag direkt att tänka på mamma när hon hade mycket att berätta för pappa och vi alla märkte att han var helt uppe i något annat.

Mamma påpekade då, att han inte lyssnade, varpå pappa mycket milt och älskligt svarade,  att ”jooo då,  det gör jag visst, prata på du bara…….”, varpå en kuslig tystnad lägrade sig i mitt barndoms hem.

 

Så var det marängerna!

Några undrade vad jag hade för smet. Jag gör alltid samma smet till maränger. Antingen det ska bli vanliga traditionella maränger, pavlova eller ringar eller nåt annat.

Jag tar 60 gr strösocker till varje äggvita. Det är grunden.

Vispar först vitorna till hårt skum.

Sedan fortsätter jag att vispa och tillsätter ungefär 1 msk socker åt gången och vispar jättemycket emellan. När hälften av sockret är ivispat tar jag resten och rör i med en sked.

Klart! Klickar ut. Gör jag pavlova tar jag ett bakplåtspapper och borstar ut lite kall solros- eller rapsolja på innan jag breder ut smeten, lätt att få loss pavlovan efter gräddningen då.

Ugnen 150 grader. Sätter in plåten, sänker till 125 grader direkt och får stå inne 40 – 50 minuter.

Om det är varmluft så sänker jag graderna lite, 125 gr fr början och ca 95 gr sedan.

Och marängringarna som hänger i grenen här hos oss är efter bara ett par dagar så dammiga så dom är inte till att tänka på att äta…….

Trevlig lördag!

Agneta!