När jag gjorde mig en gran.

Igår var det så fint väder, det var en fröjd, och när jag åkte över Orust var jag tvungen att stanna och ta en bild på havet. Det här är alldeles norr om Henån.

 

På hemvägen hade solen redan börjat dala, men när det är en så fin dag så känner man hur alla livsandar återvänder! När jag ser vår kyrka är det dags att svänga av stora vägen.

 

Väl hemma fick jag ett obetvingligt pysselryck, jag gjorde mig en gran!

Man behöver en kon. Jag tog tidningar, det finns ju koner av styrolit eller papp att köpa men en bunt dagstidningar går lika bra. Man behöver näver. Det finns att plocka från nedfallna björkar och så skaver man av allt överflödigt från baksidan med en kniv. En sax och en limpistol eller klister är också nödvändigt.

 

Samtidigt som jag kreerade var det folbollsgala (förresten, varför heter det fotbollSgala men Fotbollförundet? Någon som vet varför det ena har genitivform men inte det andra…….) på tv och det ville jag ju inte missa.

Men varje gång Zlatan kom i bild, kom jag av mig, och klickade lim från pistolen på fingrarna……….aj, attans vad det gör ont. Men vad tar man inte för att få se en glad Zlatan!

 

Alla bitar på plats.

 

Och granen på plats.

 

Det var väldigt roligt att göra en nävergran så den här kommer nog att få en bredvid sig, en lite mindre.

Och så ser jag, den vita sladden från tavelbelysningen…….Jag har ju köpt beige sladd och strömbrytare, men varför har jag inte bytt?

Tack för allt engagemang i den fina, stackars sångsvanen…..! Den var inte på sjön igår och inte idag heller, hoppas att den hittat sin familj, men vi fortsätter att titta efter den varje dag!

Agneta!