Hundtänderna inne.

I år får hundtandsliljorna blomma inne!

Dom står kvar i sin kruka som övervintrat i boden, sen fick dom komma ut när vi trodde att våren var på väg. Sen hade vi fel, det var inte våren som kom. Det var vädret som återgick till tidigare årstid med frost och snö och då fick dom komma in och slog ut på ett par timmar! Men det är alldeles ok att dom får stå inne och blomma.

 

I skogen häromdagen. Solen strilar ner mellan granarna, så som den gör bara på våren.

 

Ut från skogen och det såg ut så här. Kan säga att dom molnen innehöll riktigt mycket snö och kyla, huuuuh…….men det är också ok, jag tycker om dramatiska väder, så länge man har sitt krypin med väggar och tak!

 

Surbladen (harsyran) blommar glatt vidare!

 

Och dessa! Fast dom står inte i vår trädgård. Man kan se det på att man ser gräsmatta i bakgrunden och det har inte vi någon. Dessa står vid ett sommarhus som vi går förbi ibland.

 

Nisse har hittat världens bästa plats för bevakning av det mesta. Lite högre, möss och småvesslor under stenarna, fågelborden till höger utanför bild, och full uppsikt över när vi kommer och går! Och tittar solen fram så är det här varmt och gott, rakt i söder med skydd av enen och berget bakom!

 

Det var så kallt och blåsigt häromdagen att jag tog min luhkka cape över jackan för att inte frysa ihjäl och så rätt vad det var när vi gick fick jag se en välbekant (eller ja, välbekant och välbekant, jag ser inte på dom filmerna, men det finns ju andra här som tycker om dom) figur framför mig…….Darth Vader (från Stjärnornas krig)……men det var ju bara jag! Men visst är det likt!

 

Just nu i vårt köksfönster. En kaktus. Den har fått namnet Valborgskaktusen.

Jag tycker om kaktusar, dom är tacksamma och ju mer man glömmer dom, desto mer verkar dom blomma!

Agneta!

Uttern var en bäver och sten.

Vitsipporna blommar ännu! Det kan man väl tacka den något kyliga våren för…….


Fiskesjön. Med moln. Och gissa vad det var i det molnet. Jo, hagel, snö och regn och temperaturen sjönk på några sekunder till bara +2 grader! Jag fascineras av sånt, lite dramatiskt, lite exotiskt, spännande!


Häromdagen kom Omgivningen hem och var överlycklig för han hade sett en utter i fiskesjön! Ovanligt, exotiskt och spännande, det också.
Men så när vi var ute nu, inte kan det ha varit en utter inte. Bäver. Det var utan någon som helst tvekan en bäver! Inte lika intressant, kanske.
Och jag tog den perfekta bilden, med träden, vattnet och hunden……som man inte riktigt ser……Ingen bra timing, inte!



Backsippan i mitt primulaland. Gosig!


Och en primula. Men vad för slags? Nu var vi där igen. Jag skaffar, planterar, sätter dit etiketten och tycker det ser fult ut, kastar etiketten och tänker: jag kommer ihåg vad det är…..nix, det gör jag inte. Kommer inte ihåg nåt om plantan utan blir lika förvånad varenda gång. Så är det, gång på gång på gång…….Nån mer som gör samma?

 
Har försökt “knô” ner lite ormbunkar här och där i bergets sprickor och nu håller dom på att veckla ut sig. Läckra växter, tycker jag!


Har varit på en “outing” också! En annan fjord, en annan vik, men alldeles här i närheten. Mycket sten, massor av sten, sten överallt.
Och skräp. Har hört på nyheterna att det tydligen är ovanligt mycket skräp på Bohuskusten, beroende på olika faktorer. Men vad det än beror på så är det tråkigt. Såg barnvagnar, halva båtar, ketchupflaskor, bakformar, ölburkar, ja, allt sånt där……trist.
Men blåsipporna blommar också fortfarande och slånet är knoppigt.
Och ingen hoppade i vattnet från hopptornet. Inte ännu. Senare. Då kommer det att vara massor av semesterfirare här!
Agneta!

Sjön är blå.

Idag var sjön (havet) blå! Och himlen också! Och solen den strålade. Mycket bättre kan det inte bli!

 

Leia och jag gick ner till sjön och där träffade vi på Omgivningen som försökte fånga en havsöring igen, men det gick inte.

Fika fick vi dock! I lä var det alldeles varmt och gott! Och man blir ju så trött när när våren kommit…….

 

Hemma blommar det för fullt nu när solen kommit……mycket blått!

 

Å ser man på, nu börjar magnoliorna snart blomma.

 

Allt har liksom sakta exploderat, om nu det är möjligt, att explodera sakta alltså, dom här två sista dagarna, med solens hjälp, det är som om det legat på lut länge, men nu först tittar det fram.

Syrénerna har plötsligt fått jätteknoppar, “surbladen” (ja, vad är det dom heter på riktigt, harsyra?) blommar, hallonen har fått blad, min omfattande ramslöksodling frodas (det enda lilla knippet) och ormbunkar kommer och löjtnantshjärtana sträcker på sig.

 

Det lilla körsbärsträdet utanför sovrummet är översållat med blommor. Superdagar!

Agneta!

Den sanna glädjen!

 
Den sanna glädjen!

En av våra goda vänners Goldens fick fullkomligen fnatt igår när solen tittade fram! Det är den 9-åriga hunden som är så glad och valpisen, ja, valpis och valpis, den är 2 år snart, förstod just ingenting.

Det gjorde inte husse och matte heller, kan jag tillägga!

 
Här har den narcissen börjat blomma, som jag köpte till förra våren, och inte kommer jag ihåg vad den heter, men visst är den fin. Och så har mina stackars backsippor äntligen hamnat rätt, flyttade hur många gånger som helst, men nu så……Så söta! Man vill liksom klappa dom!

 

Pulmonaria ‘Monica’, den vita, fådda, har också börjat blomma. Så glad man blir! Tack, Monica!

 

Tack vare den, hittills, eländiga våren, kallt och regn, regn och kallt, och idag kallt och storm och regn, vi toppar dock utetemperaturen med hela 8 grader idag, så blommar det ju väldigt länge, så vi hinner glädja oss åt våren på riktigt och blomningen är lång!

 

Gulsipporna, också fådda, av Eva, Evas Pysselsida, dom blommar också! Just denna står alldeles inunder altanen, skyddat och fint! Tack Eva!

 

En liten primula i mitt primulaland! Man skymtar, suddigt, en backsippa till höger i bild.

 

Liljekonvaljer, lånade från naturen där man grävde ner fiberkabel förra året, dom kommer som skjutna ur marken! Lycka!

 

Så är det då rabarbern!

Jag är en rabarberodlare! Äntligen!

Som jag har väntat på att min planta ska ge, i alla fall, lite! Och nu ser det så ut! Jajamen, det är väl inget konstigt att odla rabarber…….skojar, jag tycker det är skitsvårt! Hittills då alltså!

 

Här har vi beviset för att dränering är ett väldigt viktigt ord när det gäller odling.

Jag slängde några av våra gräslökar i höstas, dom var för många bl a.

Den här hamnade ovanpå komposthögen som endast består av pinnar, grenar och luft.

Och se så den växer, den är flera gånger större än de som står kvar där det inte är dränerat på samma sätt som här!

Fram för mer dränering i vår land!

Agneta!

Sipporna i marken…….

Magert med vitsippor här tyvärr. Men på en av hundpromenaderna finns det två rundlar som gör att jag blir glad. Jag undrar om jag inte tycker allra mest om just vitsippor av dom vilda vårblommorna…….

 

Våren har lite stannat upp här, vi har fått kyligare väder, men myrorna har tagit sig upp i sälgblommorna! Flitiga. Det säger man kanske inte utan anledning om just myror!

 

Och björkarna var på väg att slå ut i början och mitten av veckan, men nu har dom stannat upp. Men jag tycker dom är så fina när dom är så här!

 

Påskliljorna har börjat slå ut, men bara den här sorten ännu. Och jag trodde jag hade köpt Mount Hood, som skall vara vit, men nu blir jag osäker, jag tror denna är lite för gul för att vara just den. Eller så beror det på jorden eller nåt.

 

Dom “vanliga” julrosorna har jag lite gett upp, men den här, den reder sig.

Den har varit med om fyra flyttar och blommar på som bara den.

När jag köpte den, har jag för mig att man sa att den kallades för turkisk julros, fast jag har googlat på turkisk julros och inte kommer det upp en sån här då…..

Vad den än heter är den till stor glädje för mig!

 

Den blå nunneörten har tagit sig bra! Men så har den ett smörigt läge också, under stenen, rakt i söder med berg på alla sidor.

Väntar på dom intensivt blå blommorna!

Agneta!

Att göra vildvinsgardiner!

Häromkvällen, en vanlig vardagskväll, åt vi middag tillsammans med kusin och familj och vänner här hemma hos oss och jag fick så fina tulpaner! Älsklingsfärg!

 

Jo, jag har fått ett par mail och någon fråga i bloggen om våra “vildvinsgardiner” inte vildSsvinsgardiner, som både jag och några andra läste första gången jag nämnde dom här på bloggen!

 

Våra vildvinsgardiner gör jag av klättervildvin, Parthenocissus quinquefolia ‘Engelmannii’, som vi har växande lite här och där.

 

Av erfarenheten har jag lärt mig att det blir mycket bättre, starkare och finare plantor om man tar avläggare, alltså slingor från vildvinet som rotat sig i marken, och låter dessa rota sig ordentligt i kruka innan vi planterar dom i amplarna. Ca 3 små plantor i varje ampel.

Första året växer dom från små skott, övre bilden, som till bilden ovan, minst, för den här bilden är tagen mitt på sommaren och dom växer ett bra tag till.

 

På vintern får krukorna vara i boden där det aldrig blir kallare än +2 grader (värmevakt).

När det känns lite vår hänger vi bara upp dom igen.

Bilden ovan är från en omgång som är två år.

 

Tredje sommaren är dom liksom fulländade.

På hösten tredje året planterar vi ut rubbet i naturen och börjar på ny kula, för nu räcker inte amplarnas storlek till längre.

Vattnar och gödslar gör vi hela sommaren.

 

Det här är från förra hösten, första året på en ny omgång.

Vanligtvis är dom ju så fina i färgen på hösten, men förra hösten var ingen sån höst här riktigt, men det blev fint ändå!

Sen in i boden och så ut igen vid den här tiden!

Växande gardiner!

Agneta!

Sprickfärdig.

Kaveldunet/dunkavlen (lär mig aldrig vad det heter) vid lilla fiskesjön är sprickfärdigt och det påminner mig om när jag var barn och jag kom hem med en hel bunt sådana här sprickfärdiga saker. Och dom sprack. Och det gjorde min mamma också. Av ilska eftersom hon hade samma förhållande till dammsugare som jag senare fått………dvs, mycket, mycket svalt!

 

Äntligen. Ullungrönnen visar en tendens att snart spricka. Monica Tjernhus visade sin och där är ju bladen ute ur höljet redan. Men så bor hon i södern också! Och hon har inte hundhår i sitt träd, det tror jag i alla fall inte!

 

Amplarna med vildvinen, inte vildsvinen, är på plats och dom börjar också bli sprickfärdiga.

 

Hundtandsliljorna har stått i boden, i kruka, där det aldrig får bli kallare än +2 grader, och dom har knoppar nu!

 

Vita löjtnantshjärtana har börjat gröna till sig. Är lika förvånad varje år att dess veka, tunna, sköra perenner kan vara så tidiga!

 

I samma rabatt som löjtnantshjärtana har jag min s k primularabatt. Jag älskar bladknytena på dom när dom kommer, och sen är dom fina hela tiden när dom blommar, och sen strör jag fröerna överallt, dom har på det viset för mig en väldigt lång säsong!

 

Här har det spruckit ut! Pulmonarian, denna jättesöta blomma. De vita står intill men har inte slagit ut än.

 

En typisk Snäckskalsdalsrabatt. Berg, sten, sten och berg, och så en liten spricka och där har jag “knött” ner både silverarv och balkansippor. Och båda verkar trivas!

 

I “badrumsrabatten” (alltså vildmarken utanför badrummet, det är ingen rabatt, det är bara mossa och pinnar och gamla enar och nån vild kaprifol och så lite sand och lite snäckskal, det är liksom allt) har det spontant kommit blåsippor! Hoppas, hoppas att dom fortsätter att trivas och att det kommer några snälla, men bara några, ingen invasion, myror, och fortplantar dom!

 

Och haha! Rabarbern! Det ser ut som om det trots allt skulle bli några stjälkar i år! Jag planerar redan för pajen!

 

Och ser ni, idag har vi blå himmel! Och körsbärkornellen har exploderat! Nu finns det hopp om det där cocktailbäret till drinken trots allt!

Agneta!