Forts semestern.

En ny dag tar sin början….tittut från sovrummet.

Jag hasar mig iväg till stranden. Jag går. Omgivningen kör bil. Och det är här vi sitter rätt mycket just nu.


Ibland studerar jag stenarna i vattenbrynet……

Och ibland tittar jag bara rakt upp och ser tamariskerna som börjar blomma. Och ibland ser jag ett bi, som på den här bilden…..

Ibland tittar jag på hur vattnet liksom ändrar på det man ser igenom det……

Och varje dag går jag tillbaka till det lilla huset, längs med vattnet och sen rakt uppåt, och jag menar verkligen rakt upp, där solen står på och steker som mest….

Sen är det dags att sitta på altanen ett slag. Emellanåt virkar eller syr jag lite, här syns 3 grytlappar jag gjort.

När jag hade gjort färdigt den gula såg jag att den ser ut som loggan till “Nej tack till kärnkraft….” eller vad det hette en gång…

Så kommer mörkret och ljusen tänds i stan, Livadia, som den heter. Visst är det ett vackert namn.

Och ibland leker jag lite med kameran så att det ska se ut som gäss som flyger över stan….

Rosen har albanskan som tittar till huset varje dag ställt dit! En Peace ros.

Fast det är inte riktigt lika slött hela tiden. Varje dag gör vi något också. Här är vi på biltur och man ser hela Livadia bukten.

Upp i bergen och med allt det blå runt omkring och luften doftar timjan och oregano och salvia, det känns som om hela luften är läkande!

Idag har vi gått getstigar upp till ett litet kapell (mellan och under träden, man ser det lite grand på stora bilden) högt uppe i bergen.

Jag tycker det är så fint inne i dom här små kapellen. Bilderna är underbart vackra och lyktorna är så fina!

Tänk om man kunde ha hela sin veranda full med sådana lyktor! Fast nånting säger mig att det skulle inte vara lika fint hemma som det är här!

Agneta!

Semesterrapport.

Morgonrodnad. Utsikt från altanen.

 
Vårt lilla fina hus, som inte alls är vårt, men just nu låtsas vi det!

Här ser man vårt hus, uppe, där vägen tar slut och jag sitter på stranden och tar bilden.

Och just nu fungerar internet. Men bara det. Inte mailen….men man lär jobba med det. Fast det spelar ju inte så stor roll. Egentligen.

Som det är nu kan jag läsa allas bloggar och jag kan läsa kommentarerna här i min blogg – och jag blir så glad över alla som tar sig tid att skriva några ord – men jag kan inte kommentera, det tar helt enkelt alldeles för lång tid (det var det där med kapaciteten igen) och jag “måste” ju semestra också!!!

Tjusningen är ju just att det är lite primitivt och det är det här på Tilos. Ännu har jag inte sett en enda betalterminal för kort t ex.

Men det finns en uttagsautomat, tack och lov, men den är väldigt ny.

Vi badar och solar och äter och gör utflykter. Bl a har vi klättrat upp för det här berget till borgen på toppen (inte alls märkvärdigt, det går en stig hela vägen upp).

Och staden som ligger på bergssidan är alldeles vit och heter Megalo Chorio och är lite av huvudstaden. Här finns borgmästaren som också är doktorn på ön. Och all medicin är helt gratis!

Och så tittar vi på växter. Här är det en narciss som blommar nu på hösten.

Häromdagen kom det en regnskur över staden, Livadia, vid vår bukt och till och med det var vackert!

Jag älskar ju att traska och gå och då är dom gamla stigarna upp i bergen förträffliga. Här är det en ovanligt fin stig, men så går den också till vad som tidigare var en säter. Säter på grekiska då. Man bodde där över sommaren och odlade och hade får och getter med sig.

Euphorbiorna (törel, fast vad det heter i plural klarar jag inte av, törelar ???….) växer vid kanterna och just nu är dom utan blad.

Här har vi kommit fram till den övergivna sätern, Gera. Husen finns kvar, men är något förfallna. Bergen i horisonten är Turkiet.

Förutom säd odlade man fikon, kvitten, mandel mm och här har jag plockat mandlar. Dom är så otroligt goda, det är en smak som är svår att beskriva, lite marsipan, lite rosor och en massa mandelsmak……

Sen vänder man och traskar hemåt igen. Det här är slutsvängen innan vårt hus precis bakom svängen bort i bild.

Så slår man sig ner på altanen och njuter av utsikten…..

Agneta!

No access to the Internet......men hej i alla fall!

Hej!

Har ar det bra och solen skiner och det ar varmt i vattnet. Och jag vandrar i bergen och ater god mat.

Ett stort moln pa min himmel bara, det ar hogst tillfalligt att jag kommer ut pa natet nu, det har inte gatt sedan i mandags och det har verkar ocksa vara tillfalligt, fast jag hoppas att det inte ar det......och den har datorn som jag skriver pa nu ar fran ett annat arhundrade, jag lovar!

Jag ar pa Tilos en liten o (skall vara o med pricker over....) med manga och hoga berg. Man flyger till Rhodos och sedan aker man snabbbat 1 och en halv timma och sa ar man har i lugnet.

Jag har sa mycket jag skulle vilja beratta, men det kommer.

Och jag har mail jag skulle vilja skicka, men det gar inte heller.

I alla fall halsar jag till alla och speciellt till en van jag vet som skall pa semester alldels snart och onskar en riktigt trevlig sadan!

Nu struntar jag i det har och gar ut och ater nagot gott i stallet!

Agneta!

Ingenting är som vanligt.

När jag slår upp altandörren på morgonen ser det inte ut som det brukar, det ser ut så här! Och det är varmt, det är soligt…..

Och berget i köksfönstret ser inte alls ut som Snäckskalsdalsberget…..

Och inte känner jag igen våra katter. Nisse är sig inte ett dugg lik, inte Pippi heller. Och min Blomman för dagen ser helt annorlunda ut. Dessutom dricker jag öl. Konstigt. Det händer inte alltför ofta.

Och så är man på stranden och den är inte ett dugg lik klipporna i vår fjord.

Inte vattnet heller. Och det är liksom lite ljummet…..

Och vår stad, Lysekil, inte ser den ut så här, inte har alla målat sin hus vita och gjort platta tak…..

Nej, så klart att det är som så att jag har hamnat i Grekland. Vilken otur! Och den här utsikten får jag väl försöka stå ut med från den här altanen…..

Absolut perfekt hittills.

Förutom att det är lite lite “kräm i linan” (eller vad heter det om man ska vara kaxig och snacka dataspråk…????) så det är så långsamt, så långsamt……men vad gör det…..

Agneta!

Mossa.

Vår gnagare. Svampen till vänster om Leia tror jag möjligen kan vara en smörsopp, men jag vågade inte ta den, för säker är jag inte.

Här ser man den och dom andra lite tydligare. Visst är dom fina och inte  alls maskätna. Jag får gå svampkurs nästa år.

Jag hittade jättesvampen på promenaden. Det är spetsen på min stövel man ser där uppe till vänster, visst är det en maffig svamp!

Nu när det har regnat så mycket är mossan så jättefin och jag som tycker så mycket om mossa plockar med mig lite hem då och då.

Lite hamnade på buxbomen och azalean.

Överhuvudtaget är det fin att ta in av naturen och när vi hade gäster senast var middagsbordet fullt med pumpor och ekollon.

Agneta!

Hösten när den är som bäst!

Så här ska det se ut! Detta var igår eftermiddag och idag är det ännu finare – underbart!

Solen är lägre nu och strilar in mellan granarna och mossan är så grön och fin (tack vare regnet, så det är allt bra med lite regn…..).

Leia lägger sig gärna en stund i en bäck och svalkar sig.

Så ser det ut idag, inte illa va!

Jag tror att jag aldrig visat hur det ser ut åt andra hållet, norrut, men så här ser det ut, inte illa det heller!

Nu blommar Blomman för dagen rikligt.

Jag har skördat lite lavendel och stjärnflocka. När jag skar av lavendeln tänkte jag, det luktar ju tvål……men det är ju tvärsom det är……

Det florerar många utmärkelser just nu, har jag noterat, och även jag har tilldelats utmärkelser, flera stycken till och med.

 Tusen tack till:
* Anni med bloggen Villa Snögården
* Ewa med bloggen Ewa’s Galleri
* Nelya med bloggen Lavendeldockor
* Louise med bloggen Hallontrollets trädgård 
* Britt med bloggen Freshgarden

I samtliga fall ska man berätta lite om sig själv, i två olika varianter och det kommer här:

Först ska man berätta 8 saker om sig själv:

1. morgontrött
2. nattsuddare
3. nöjd
4. glad
5. sträng
6. naturmänniska
7. enstörig
8. stark

Sen ska man berätta följande:

1. Varför började du blogga?
Jag tror det började efter vi hade byggt vårt hus och jag fortfarande var uppe i det här med husbyggande, då hamnade jag hos Viveka med bloggen Humlebacken (”KarlsonHusbyggarblogg”) och blev väldigt fascinerad av bloggar.

Innan hade jag inte riktigt klart för mig vad en blogg var.

Och när jag tittade i Vivekas blogg bara gled jag in på hennes mamma Monicas blogg, Tjernhus, och sen var jag fast i bloggläsande.

Att jag började berodde på att Viveka ganska bestämt tyckte att jag skulle göra det och då gjorde jag det! I februari 2010.

2. Vilka bloggar följer du?
Oj, jag har en lång lista, jag tycker fortfarande att det är så roligt att både läsa, men framför allt att titta på alla fina bilder, som så många har.

3. Favoritfärg(er)?
Rent generellt blått, det är liksom min färg, men jag tycker om färger, färger gör mig glad.

4. Favoritfilm?
Pretty Woman (jag tror jag kan varenda replik utantill...).

Men även många andra.

Dom jag gärna ser om då och då är Det stora blå, Shirley Valentine, Mamma Mia, Sova med fienden, Falling Down, Gökboet, Livet från den ljusa sidan och en till som jag inte kan komma på vad den heter, den är med Susan Sarandon och Julia Roberts och är väldigt ledsam.....

5. Vilket land/vilka länder drömmer du om att besöka och varför?
Grekland. Ständigt. Vattnet, bergen, öarna, maten, mentaliteten, floran, faunan, lugnet.

Fast egentligen vill jag åka till alla ställen överallt och helst hela tiden och jag är en flitig googlare och googleearthare!

Och jag är nog den enda människa som jublar om ett flygplan är försenat, flygplatser bara älskar jag!

Nu ska man skicka dessa utmärkelser vidare, men jag kan ju inte det, så jag vill bara ge dom till alla och snälla, ta dom och berätta om er själva!

Agneta!

Lampskärm.

Jag har gjort en lampskärm!

















Det började med att den gamla IKEA lampskärmen vittrade sönder av ålder och ungefär samtidigt fick jag se hur Lotta med bloggen Hemma hos Ingeborg hade gjort. Se Lottas bilder ovan.

Är inte det en riktigt läcker lampskärm, så säg! Jag blev så inspirerad.

Men jag kunde inte alls få till det så fint som Lotta, tyvärr, utan jag fick klippa bort remsorna och börja om.

Tyg, symaskin, gummiband och långa remsor med rynktrådar i. Och så dra ihop remsorna och sy fast dom i stommen som jag hade virat med bomullsband. Fast allra först fick jag laga stommen med ståltrådar.
Tyget hade jag köpt för länge sedan på ett litet bohuslänskt under som ligger på Orust och heter Göksäter. Ett fynd för 10kr/m.

Känner mig nöjd, framför allt över att jag gjorde klart den och inte bara lät den ligga……

Agneta!