Att resa eller inte resa.

Visst är det väl sant?

 

Precis så känner jag nu……

 

Fast det är klart, upp i dom norska fjällen vill jag ju alltid, så då är det ju inte nowhere…..

Men det finns inte med i några planer just nu.

Det finns inte med någonting i planerna just nu…….bara att njuta av sommaren.

Men är det nån som vet vart den tagit vägen?

 

Hittade det här, det verkar ju riktigt roligt.

Fast kanske lite fööör mycket folk.

I alla fall om man jämför med att jag vill till folktomma fjäll!

 

Och så lär det vara någon som kommit på att så här är det!

Kanske man skulle tänka på om det skulle bära till.

Agneta!
som har fått tillbaka anslutningen till nätet idag. Hoppas det fortsätter fungera. Man håller på att gräva ner fiberoptik, vi ska “få” fiber, hahaha, kostar en liten förmögenhet här på landet,
och man tror att det är det som ställer till det lite nu och då.

alla bilder är lånade från nätet

Inget bredband, men fisk!

Idag fick Omgivningen en ingivelse att det  nog skulle finnas makrill i fjorden.

Och så rätt han hade! Middagen räddad.

Hem, rensa och ut i landet och där fanns det potatis.

Det är vid sådana här tillfällen jag känner att vi borde  "go green" helt och hållet. 

Jag glömmer att det bara är ibland det händer.....

Spartanskt, men, ursäkta, jädrars så otroligt gott det var.

Lite levande ljus, några nyklippta rosor, Penny Lane, och vad mer kan man begära?

Jo, en sak skulle jag önska och det är att någon kunde laga vårt bredband. Det är jättetrasigt, tydligen, och vi här på berget kommer inte i kontakt med yttervärlden via bredbandet. Grrrrrr......jag som tyckte jag kommit igång så bra att kommentera. Jag kom till bokstaven R i min lista över bloggar, sen tog det slut.....

Agneta

Omiyage

När våra japanska vänner var här i slutet av maj hade dom med sig “omiyage”. Det är typ “gåbortpresenter”.

Och det är väl inte så konstigt i och för sig, det har ju vi här också, men med japaner har det blivit, ja, nästan en industri.

När våra vänner kom hade dom ett par resväskor med bara presenter plus en kartong som var incheckad som extra bagage!

Bilden ovan visar hur det, faktiskt, alltid, blir, det blir värre och värre och större och större och till slut flyr Mrs & Mr West (som paret kallas i boken jag lånat bilden från) i panik……….

*********************************

Så när dom var här ägnade dom väldigt mycket tid åt att hitta omiyage som dom skulle ha med hem tillbaka till Japan också.

*********************************

Och nu har det gått lagom lång tid så att det är lagom artigt att vi skickar en kartong med omiyage från oss! Allt enligt protokollet!

Idag var det dags att gå och köpa mer honung – dom köpte hela lagret i vår lokala lilla affär när dom var här, så vi tänkte att det kan vi plocka ner i lådan, där det finns annat också,

bl a har jag gjort fotoböcker från bilderna vi tog när dom var här!

Fint väder. Ja, förutom molnen i öster.

Men åt det hållet Leia och jag gick var det så här fint!

Söta blommor i vägrenen. Och in i skuggan, massor av ormbunkar upp efter bergssidorna i skogen man får ge igenom.

 

Ut på andra sidan skogen och där är vår fjord som jag hela tiden går längs med.

Fjorden går in i en kil runt ett berg (höger i bild) och där är det fredat, för det finns en väldig massa fåglar.

Fast jag såg bara kor jag!

 

Här ser man gården jag är på väg till.

Väldigt idylliskt. Där finns en liten affär och ett kafé/restaurang. Och i bergen är det många som klättrar.

 

Här är den lilla affären. Och där köpte jag honung och sen kom Omgivningen dit, han hade varit på nåt uppdrag i stan, och så tog han med honungen i bilen. Jag kan liksom inte bära just nu.

 

Leia tycker om att gå dit för hon kan ligga och titta på kaninerna i timmar!

 

Och nu är det tv dags för mig – jag följer nästan varenda match i fotbolls VM.

Igår natt var jag ensam om att titta, Omgivningen hade törnat in för länge sen, Pippi sov i soffan och jag gjorde mig en liten picknick och njöt av att titta på USA-Portugal.

Samtidigt WhatsAppade jag med vår amerikanske kompis Jerry som var på operan i San Fransisco och inte kunde titta.

Han pep ut i paus och så fick han reda på hur det stod till.

Är det inte fantastiskt ändå!

Agneta!

Glad Midsommar och musklerna som “sprack”!

Glad Midsommar!

Och som min, för det mesta glada, men fatalistiska, mamma brukade säga:……nu går vi mot mörkare tider……..!!!!

Nu blir jag nog utsatt för näthat…….!

 

I år har vi nya vildvinsgardiner på gång.

Dom vi hade förra året blev för stora för amplarna, så dom är ute i naturen sen i höstas och gör nytta i vårt viltstängsel som vi har lite här och där (alltså inte till nån större nytta…..).

Förra årets vildvinsgardiner. Obs! Inte vildSvinsgardiner, ni som var här förra året minns kanske att vi var några som läste det så!

 

  
Lite tropiskt på verandan i år, en nerium under ampeln och en vit agapanthus och så en liten palm. Den tål inte för mycket sol fick vi reda på! Lustigt. Jag trodde det var riktiga soldyrkare.

Dom här växterna har vi fått av min svägerska! Hon är allt bra snäll hon!

 

Till vänster, min nya rosa (!!!) rölleka! Det blir fel ibland, men det spelar ju ingen roll, den här är minst lika fin!

Den gulorange primulan var ny förra året, en sommarprimula, som jag i vanlig ordning slängt etiketten till.

Och så har vi en liten gul ros på stam och den har stått i boden under vintern och där blommade den med en blomma hela vintern, nu har den massor.

 

Och jag har, nu ska vi se, jag får det här lite om bakfoten hela tiden, jag har inte spräckt muskler, jag har fått muskelbristningar på ett par ställen i högerarmen.

Det gör så förbenat ont så jag fick gå en tredje gång till doktorn.

Dessutom hade vi ovan nämnda svägerskas yngsta dotter här igår, hon är veterinär, så hon förklarade väldigt tydligt.

Hur det fungerar på en häst (som är hennes område…..eller, hon forskar om metabolism och sockerintag på hästar korsvis med människor, väldigt intressant att höra henne berätta om det). Men en häst eller en moster var tydligen strunt samma…..

Jag har undrat så varför jag aldrig fick blåmärken på armen där det gjorde som mest ont efter mitt fall på färjan i Norge. Nu har jag fått förklaringen. Och det är sånt som såna som idrottsmän får i ben osv, så jag känner mig ganska kaxig nu! Det är nästan OK att vara lika tuff som pojkarna som spelar fotboll i Brasilien nu och så där……

Jag kan inte vara vid datorn långa stunder om jag vill bli bra fort, så jag är fortfarande väldigt frånvarande.

 

Det är den här dagen jag envist betraktar som mer svensk än Nationaldagen, jag kan inte riktigt ändra mig. Vad är mer svenskt än idag?

Ha en fantastisk helg, ät massor av sill, det är nyttigt, och jordgubbar, också nyttigt!

Glad Midsommar!
Agneta!

ett par bilder lånade från nätet

Mudspotted Golden Retriever – en doftsensation…….

Vårt berg.
Snäckskalsdalshuset nere i bildens vänstra hörn.
Blå vattnet är vår fjord, “sjön” som det kallas här.

 

Längre upp.
Mycket berg och sten.
Och nu ser jag också att det håller på att växa igen…….

 

Och någonstans därinne mellan björkar, pors, odon, mossor och annat finns det små vattenansamlingar.
Och dom är slabbiga.
Och dom stinker.
Och där älskar vår hund att ta ett termalbad eller vad det kallas, hela köret, med ansiktsbehandling också. En grundlig sådan.

Hon är inte alltid kopplad när vi är uppe i bergen och det är då hon tar sina bad…….

 

Första omgång bad blir i bäck.
Hemma väntar slang.

När vi kommit ner för bergen, ur skogen och har lämnat bäcken bakom oss kommer vi fram till en äng och nu är den full av borstnejlikor.
Det är sommar det!

Agneta!

Ett “digitalt”* hav!

Överdriver jag om jag säger att vi just nu bor i ett hav, eller en ocean nästan, av fingerborgsblommor (*“digitalt” – Digitalis purpurea på latin om jag inte minns fel)? Och OBS! bilderna är tagna på olika ställen runt huset.

Och som det surrar! Det blir man ju extra glad över när man läser att både bin och humlor håller på att ta slut.

 

Solen skiner och det är torrt och vi vattnar och vattnar och William Baffin blommar som aldrig förr.

 

Första purpurklätten slog ut idag. Den är jag väldigt förtjust i, men är det en “vanlig” perenn eller är det en bienn?

Tycker den vandrar väldigt mycket, vet inte var den kommer att blomma, det är lite hit och lite dit, nån mer som upplevt det?

 

Lyfte på några nävor idag och vad hittade jag väl därunder – jo, en liten söt nejlika!

 

Riddarsporren har fått den där blå färgen som jag tycker är lite otrolig……

 

Nu har fåren kommit till ängen. Egentligen skulle dom inte vara här i sommar, men det blev så i alla fall. Tur det, för det hör till, om det ska vara sommar på riktigt.

Dom älskar asplöv!!! När dom får det blir det nästan slagsmål om löven!

 

Men det här……………det är väl inte (för)sommar? Det är väl ändå sensommar……vad har hänt?

Min axel och min arm gör ont, så jag är inte vid datorn så mycket, men jag kommer tillbaka och läser alla bloggar och kommenterar när det känns bättre! Lita på det!

Och det är inte synd om mig, jag behöver inte göra nånting…….för oj oj oj så ont jag får då! Ack, ack! Nu får man inte gäckas, det lärde min mormor mig, men lite, lite, lite ibland, på skoj så där, går väl bra?

Agneta!

….och det blommar vidare……

William Baffin (kallas också Norrlandsrosen, tror jag, för den är så tålig) slänger sig upp mot himlen med alla sina blommor. Och när det hände, ja, det förstår jag inte, för igår var det inga blommor där, jag är nästan säker.

 

  
William Baffin växer på östersidan av huset och där finns även pionerna.

Dom blommade ungefär samtidigt förra året, det var häftigt.

I år blommar dom en efter en, också bra, då kan man ha glädje av dom under längre tid!

  

Just nu är det den ljusrosa och den vita som blommar.

 

På västersidan av huset ligger den hemliga trädgården, den är rufsig och halvvild och där växer Rosa canina, hundrosen.

 

  
Men att en del av den skulle kunna slänga sig upp i träden, så där säkert 5 meter, det hade man väl aldrig kunnat tro.

Om man tittar på bilden till vänster, så ser man nästan längst upp, små rosar prickar, det är rosen som egentligen bara blir 1-1½ meter!

Vad är det som händer?! Och den har absolut inte fått någon hjälp!

Här kan man väl verkligen tala om marsipanros!

 

För övrigt tar jag det ju lite lugnt med min inlindade arm och axel, och jag har jag fått för mig att gå igenom tidningar och glossiga magasin.

Idag kom jag till julvarianterna – kändes väl inte helt rätt i tiden…..

Det är soligt och varmt så jag passar på att tvätta täcken och på hundpromenaden idag, ja, vad hittade jag?

Kantareller!

Jajamensan, men jag har läst i tidningarna att det är jag inte ensam om.

Det blev kantarellsmörgås med sallad till middag idag.

Det var gott!

Agneta!