Lite mer från fjällen.

Turister, är det väl mest, bygger högar av stenar, vid speciellt en sjö uppe på Hardagnervidda, det ser kul ut!

Fjället är fullt av överraskningar. De mest delikata små blommor växer längs vandringslederna, men det gäller att få ögonen på dom, för dom är så små, så små….

Lavar finns det gott om och de är väldigt sparsmakade i färgsättningen, men eleganta!

Lav med fjällbjörk.

Och porlande, kristallklara bäckar.

Fjällbrud (Saxifraga cotyledon). Rätt vad det är finns den bara där, mitt emellan stora stenar!

Agneta!

Årlig resa till sjöss och grönsakerna…..

Idag har det varit sommar, riktig sommar, och det var dags för min årliga resa till sjöss. Kapten styrde skutan ut på böljan den blå, kastade i draggen, och så låg vi där i solen och njöt. Fast det blåste ganska bra.

Ibland tittade jag upp och njöt av den svenska sommaren och de bohuslänska bergen.

Och så kom jag hem……och en sak är säker, jag tänker aldrig någonsin mera i mitt liv odla grönsaker för så bedrövligt som det har blivit hittills i år har jag aldrig varit med om.

Eller vad sägs om mangold, fullkomligen omöjligt att misslyckas med, egentligen. Eller spring onion – också hur lätta som helst, dom brukar växa som hö. Eller morötterna, så eländiga. För att inte tala om rödbetorna. Alla dom här är ju säkra kort, men nu lägger jag av……vi blir utan mat, så är det bara.

Agneta!

Kongeriket Norge.

Har varit i mitt favoritland. Norge. På fjällvandring.

Lånat “hytte” med makalös utsikt, mitt i fjällvandrarland. Bara att packa ryggsäcken, knyta skorna och dra till fjälls! Finns inte mycket som är bättre.

Det här är total frihet för mig…..

Hardangerjökulen speglar sig i kristallklart och stilla vatten.


Rösade leder finns det många, dom räcker till, så att säga och vovvarna älskar att vara på fjället och bada iskallt!


Efter en dags vandring är det helt OK att sätta sig med hela dalen framför sig, äta och dricka och dofta på blommorna. Här är det midsommarblomster och hjortronblommor.


Lite utflykt gjorde vi också. Jag är alltid tvungen att kontrollera att havsörnen hänger kvar i Gudvangen (ända sedan jag var barn har jag fascinerats av just denna örn…). Motorhotell i Norge kan se ut som det ovan till höger. Huset nere till vänster är det jag skulle vilja ha, om inte OM fanns……Och det underbara huset med tinnar och torn är det där omgivningen och jag tillbringat många vintersemestrar, i Voss, visst är huset vackert!


Det här är gamla vägen i Måbödalen och den var mycket roligare att åka än alla tunnlar som finns nu. Det var lite mer sport att komma upp och ner om man säger så……


Hardangerfjorden. Till vänster i bild ser man en vit hätta och det är glaciären Folgefonn. Uppe på den kan man åka sommar skidåkning. Rätt häftigt, men denna gång gjorde vi inte det.


Upp och ner över fjällen. Vid den lilla sjön som syns på nedre bilden ligger den lilla byn Röldal.
 

En sista hundpromenad innan det är dags att åka ner från fjällvärlden. Då kommer nedstämdheten smygande……..och nu är vi hemma och det är bra det också, men jag längtar tillbaka, så jättemycket!

Agneta!

En söndag på landet.

Vår väg. En riktigt sommarväg.

Och längs vägen växer Jungfru Marie Nycklar.

Rölleka. Vild.

Det här är min kusins (hon med onda benet, som fortfarande är väldigt ont, stackarn…)  kameleontbuske som växer uppefter stugväggen. Den växer så det knakar hos henne.

När deras stuga skulle målas om var min kusin i storstan och ringde sin man i stugan och sa att han skulle försöka akta hennes kameleontbuske.

- Vaddå för buske, sa han?
- Den som växer vid husväggen, intill trappan, sa min kusin.

Lång tystnad. Sen kom det:

- Jaha, du menar den busken som fåglarna skitit på…….

Kan man inte ett dugg om buskar och träd så kanske man kan förstå honom. Inom parentes, han är duktig på en massa andra saker!

Agneta!

Midsommarafton!

Hoppas alla får en riktigt fin Midsommarafton och Midsommarhelg!

Kallas inte den här nävan för Midsommarblomster? Eller är det en variant som är mer cerise som kallas så, tro…hur som helst, fin är den och blommar vid Midsommar gör den!

En bukett från egna trädgården får pryda bordet.

Agneta!

Det blommar.

Nu har honungsrosen börjat blomma. Vi satte den förra året och den har vuxit mycket. Den har ju kort blomning, men desto mer underbar.

I förra trädgården slängde den sig upp i ett gammalt fruktträd, men här vid nya huset, klättrar den längs stenarna i det gamla stenbrottet.

Rosen White Nights har kommit med en blomma hittills, det är en sån där välformad blomma.

William Baffin blommar för fullt. Jag har hört att den kallas Norrlandsrosen, för att den skall vara så härdig! Tapper är den i alla fall. Och söt, den krullar liksom ihop sig längst in bland kronbladen.

Utanför badrumsfönstret blommar en hundros (Rosa canina), det är väl ändå något bland det vackraste som finns i rosväg….en så liten blommar och lätt förgänglig och var som helst växer den. I diken och vid gärdesgårdar. Och utanför mitt badrum!

Jag tänkte mig att jag hade köpt en vit riddarsporre, men det hade jag inte, jag har köpt mig en vit stormhatt! Vacker är den men man ska kanske inte äta den…..

Jag köpte 6 lavendelplantor, jag ville ha en liten lavendel-”häck”, det är bara det att jag inte vet var, så jag har krukat om dom och nu väntar jag på det där ögonblicket när man ser precis hur man vill ha det. Men till att blomma ska dom!

Agneta!

Ett vardagsdrama.

Den här lilla pippin hade nog trillat ur sitt bo idag. Omgivningen räddade undan den och efter mycket ackorderande fram och tillbaka, kom vi fram till att vi sätter den i fågelbordet för dit kommer “dens” mamma och pappa och hämtar mat. Samtidigt stängde vi in hundar och katter.

Vår katt Pippi hade suttit på andra sidan huset, där den trillat ur boet, och tittat på den. Hon gjorde faktiskt ingenting, jag tror hon tyckte synd om den. På andra sidan staketet stod givetvis monstervalpen och hoppade jämfota av lycka över en eventuell ny lekkompis. Men därav blev intet.

En sån ruggig liten stackare! Och när vi kommit inomhus såg vi att föräldrarna kom och matade den. Jag tror den var precis nästan flygfärdig.

Stackars lilla pippin. Efter ett par, tre timmar var den borta. Den låg inte på marken så vi valde att tro att den klarat sig! Hoppas det, så att den kan sjunga fint för oss sedan!

Åååå, jag tyckte så synd om den, titta på mungiporna så ledsen den ser ut…….

Agneta!

Sommar, sommar, sommar……

Ja, så fortsätter sommaren sitt segertåg längs västkusten. Det går an med regn, men det är ju så kallt ute och det är inte så kul, men vackert är det! Visst är det väl det, vackert alltså. Eller…..

Det är inte så att man får lust att hoppa i direkt.

Är det eländigt så är det och lika bra att visa mina grönsaker……..jag har aldrig haft så tråkiga grönsaksländer som i år:

Kul syn. Rödbetorna ser för bedrövliga ut, likaså mangolden, jag trodde inte det gick att misslyckas med dom (överst).

Sockerärterna växer dock (mitten).

Salladen, den växer ju neråt i jorden, verkar det som, och morötterna har monstervalpen rört till så dom kommer lite här och där…..men dom kommer dåligt, dom också, som synes.

Ja, så är det i Snäckskalsdalen idag! Fast jag är glad ändå.

Agneta!

En dag i ett kattliv.

Lånad från nätet.

Agneta!

Fast det blåser inte lika mycket idag!!!

Agneta!

Pioner, kapstjärna, jordgubbar, jordloppor & regn.

En bukett pioner! Direkt från buskarna i trädgården.

Om aftonen, på middagsbordet, angenämt, doftande!

Kapstjärna, (Ornithogalum) som vi fick i present häromdagen, så otroligt vacker!

När jag var i blomsteraffären häromdagen hade dom fuchsior som var så otroligt stora i blomman, det syns inte här, finns inget att relatera till, men dom var urmaffiga. Fast jag köpte ingen……

Här hemma har jordgubbarna börjat mogna, gott!
Och jordlopporna äter friskt på min salladskål – vad gör man?

Idag spöregnar det, är hela 10 grader varmt……vart tog sommaren vägen?

Min kusins ben hade ingen blodpropp i sig. Man ultraljudade henne igår. Hon rekommenderades att söka upp sin lokala vårdcentral. Det är bara det, att det var det hon började med…….Hon har lika ont fortfarande och kan knappt gå. Nu är detta en dam som inte ger sig, tack och lov, men……Tack för alla snälla kommentarer och bekymmer om henne!

Agneta!