I Snäckskalsdalen handlar det mesta om naturen, men även om den lilla trädgård vi har, våra husdjur och annat smått och gott.

torsdag 20 januari 2011

Började skolan i går kväll…..

1   knyppla
Bild lånad fr nätet.
Jepp, jag började skolan igår kväll, knyppelskolan.

Många pinnar, många och långa snören och en massa knappnålar och små hål och vridningar och nåt annat som jag inte kommer ihåg vad det heter….8   knyppel
På dom tre översta bilderna ser ni tre av mina klasskamraters arbeten och nedanför mitt……Dom andra har flera tusen pinnar känns det som och jag fick ingen ordning på mina tolv (12)…..som jag snurrade och vände och vred och fick knyppla upp och göra om, helt ute i det blå var jag. Men roligt var det!
12   knyppelkurs
Alla bilder i collaget lånade från nätet.
Här syns min fröken, Lisbeth, och en del av hennes alster. Fröken har utställningar ibland och har knypplat ända sedan 60-talet och var väldigt snäll och tålmodig mot mig. Hon tänkte väl, stackars arma människa, ska du verkligen hålla på med det här…….tror jag.
9    DSCN3112Och här står den, min alldeles egna knyppeldyna, här hemma och nu är det bara att öva och öva.
10    DSCN3113Detta är vad jag åstadkommit hittills. Betänk att jag hållit på i flera timmar med denna minimala snutt, det blir högt pris per meter på den spetsen……

20   nisse t vet
Igår plockade vi ner kattburarna från vinden eftersom Nisse och Pippi skulle vaccineras idag. Nisse kröp in i sin på en gång och sov där hela natten, men…….
22 onda ögat
……när gallret sattes fast fick vi onda ögat av båda katterna och väldigt högljudda och förtvivlade protester från speciellt Pippi.

Hos veterinären gick Nisse ut och undersökte allting men Pippi besvärade sig inte att kliva ut ur sin bur, hon fick vaccineras liggande kvar i den. Så gör dom alltid, det hör till!

Nu är dom hemma igen och glada!

Agneta!

33 kommentarer:

  1. Men sååå roligt å Du ska veta att Jag har velat kunna knypplat men har inte sett varken kurser eller annat om knyppling här omkring.
    Tycker det ser väääääldigt bra ut det Du gjort och Jag tror att Du snart får "klämm" på det.
    Ja visst har det varit lite "spooki" som Du skriver att Vi bloggat om nästan samma få se när det blir igen ;)

    Ha en God Kväll och en Fin Fredag kan tänka Mej att du sitter ofta och "kastar" med pinnarna.

    Kram Kram!

    SvaraRadera
  2. Tänk vad roligt att du vill lära dig den gamla konsten ,du ska se att snart far alla spolarna med sådan fart att du inte hinner med ,så skötsamma katter du har ,kram Nette

    SvaraRadera
  3. Vad roligt att börja på knyppelkurs. Jag gick på knyppelkurs 1983, ganska längesedan och jag minns inte ett dugg. Spetsen du knypplar heter den sockerudd?! Jag tror inte alls din fröken tyckte du var jobbig tvärtom det var väl bra att hon hade lite att göra under kvällen när hon fick visa dig. (akta så inte katterna trasslar till dina pinnar bara)
    Kram Anne-Lie

    SvaraRadera
  4. Men GUD vilket finlir. Inte i min stil här är det minst stickor nr 5 och grovt garn som gäller om jag ska handarbeta. Att knyppla det gjorde min svärmor mycket. Har fina verk i skåpet efter henne.
    Härliga katter du har lite mänskligt beteende i dem tycker jag. Ja man vet ju aldrig vad de varit i ett tidigare liv?? *skratt*

    SvaraRadera
  5. Men tänk så mycket pengar du kommer att kunna tjäna när du börjar sälja dina egenknypplade spetsar! ;0)

    SvaraRadera
  6. Det där ser verkligen komplicerat ut. Vet att farmor knypplade både dukar och lampskärmar så nu blir du väl självförsörjande på det då :).
    Lycka till med spetsarna.
    Camilla

    SvaraRadera
  7. Har inte tålamod. Men det du åstadkommit ser riktigt fint ut, du har det i blodet vad?

    SvaraRadera
  8. Hoppas du inte blir ledsen, man jag gav upp bara tanken på att ens försöka fatta hur det går till!?? Men lycka till, du modiga ;-) Hälsa min Nisse och Pippi att det är värt mödan. KRAM!

    SvaraRadera
  9. Vad kul! Att lära sig ett gammalt gediget hantverk, det beundrar jag hos de som vill och har tålamodet!
    Har lite dåligt samvete då jag, för några år sen, skänkte bort alla min mors alla påbörjade arbeten och dynor med tillbehör... men nej, inget för mig - just nu iaf. Jag njuter istället av de färdiga arbeten, dukar m.m., som jag har kvar... (begriper faktiskt inte hur hon hann med alla handarbeten - jag måste ha fått nån "lat-gen" som hon, definitivt!!, inte hade...)
    Så bra att mina söta små blommor kan glädja fler än mig ;))
    Kram Allis

    SvaraRadera
  10. Knyppling, jo jag tackar. Inte vilket arbete som helst. Tur det inte är jag för mitt tålamod hade nog inte räckt men det ser väldigt roligt ut. :D
    Fröken Lisbeth ser väääääldigt snäll ut :DD
    Kramar

    SvaraRadera
  11. Oo, så spännande att lära sig nytt! Jag tycker det ser fasligt svårt ut.
    Det är ingen höjdare att åka till veterinären, håller mina kissar med om.

    SvaraRadera
  12. Oj, det där ser riktigt avancerat ut. Kul med en ny utmaning, - det där kommer du säkert bli jättebra på om ett tag!
    Passar på att önska dig en trevlig helg! (Du vet ju vad du ska göra, hihi!)
    /Anna-Karin

    SvaraRadera
  13. Vackra spetsar blir det...tålamodsprövande...beundransvärt!

    Ha en fin kväll/caja

    SvaraRadera
  14. Vad roligt att du börjat knyppla! Jag har hållit på av och till sedan jag var i 20-årsåldern. Det är jätteskoj och allt man inte kan ser svårt ut. Du ska se att det går som en dans snart.
    Lycka till!!

    SvaraRadera
  15. Oj! Det ser jobbigt ut. Kul att du kommit i gång. Mamma har efterlyst knyppling i sina trakter. Hon får kanske ta sig till dina... =0)
    Du skall se att du får ordning på det du med. En bit på väg är du ju allt.
    Skönt att kissarna är vaccade för denna gång. Nu kan de koppla av. Det är så olika hur de beter sig hos vet.
    Kram!

    SvaraRadera
  16. How cool that you are trying out a new hobby! I think it is called 'tatting' in English and 'kant klossen' in Dutch. Lots of patience requiered!! ;-)

    SvaraRadera
  17. Men så kul. Maja knypplade lite när hon var mindre. Lärde sig av farmor sin.:-) Kram Stina

    SvaraRadera
  18. Vad roligt! Jag började också knyppla på 60-talet, men nu har knyppeldynana stått oanvänd säkert 40 år, kanske dags att plocka fram den.
    Du ska se när du gått några gånger så går det av bara farten.
    Ha det så kul.
    Kram Birgitta

    SvaraRadera
  19. Det där med knyppling är absolut inget för mig, har inget tålamod alls och dessutom är jag urusel i allt vid handarberte heter. Kan knappt sy i en knapp! Kan bero på att jag ALDRIG tyckt att det varit roligt. I skolan så lärarinnan att jag egentligen skulle fått underkänt, men hon hade aldrig gett en tjej det tidigare!!

    SvaraRadera
  20. Jisses, vad jag blir imponerad av din energi!
    Jag undrade ju litet, när du skrev, att du måste knyppla, men jag tänkte, att det nog är något Bohusländskt uttryck för att ta en liten lur, eller nå't...
    Men fantastiskt! Vad du kan få för dig!
    Vet du, jag har min farmors knyppeldyna, där det fortfarande sitter en bit spets, som hon har börjat på! Farmor knypplade spetsar och mormor virkade, så jag har en hel skokartong med spetsar! Vilken kvinnokraft! Oändligt värdefullt!
    Lycka till med knypplingskursen!
    Kramar från din kompis Monica!

    SvaraRadera
  21. Knyppling har jag provat och det var kul! Din fröken ser sträng ut... men är säkert jätteduktig. Så kul att du börjat knyppla. Och tänk sen, egenknypplad spets... så läckert!
    Hulda

    SvaraRadera
  22. Knyppla som är så roligt. Minns att jag gjorde det i syslöjden. Sen har jag stått länte och tittat på Syfestivalerna och min dotter provade senast på mässan. Lycka till!

    SvaraRadera
  23. Annars brukar jag ju hävda bestämt att höjden av tålamod är att anlägga en allé... men du är ju på gång... det är helt klart;)

    SvaraRadera
  24. Kom ihåg att jag provade det i skolan:)
    Men du verkar vara på god väg
    kram
    sandra

    SvaraRadera
  25. Hej du!
    Tack för besöket!
    Så många fina bilder du visar :)
    Men vad kul att du börjat knyppla!
    Jag har egen dyna, men tiden vill inte riktigt räcka till ... eller inspirationen !?
    Men blir riktigt sugen när jag ser allt fint ...
    Ha en riktigt kreativ helg!
    Kram

    SvaraRadera
  26. Min syster är duktig på att knyppla. Hon har knypplat flera brudkronor, bl.a. en till sig själv och en till mig på 1980-talet.

    Förstår att katterna blängde på dig när gallret låstes. Vem vill väl sitta i en liten bur när man är van att ströva fritt, hälsar Tiger.

    Vinterhälsningar
    Elisabet

    SvaraRadera
  27. Men ååååååh, så kul! Har du börjat knyppla!! Trodde inte någon höll på med sånt längre, utan att det bara fanns knyppelspetsar på loppisar att köpa...! Så jätteduktig du är, vilken otroligt tålamod det måst krävas! Det ser verkligen svårt ut, att hålla redan på alla pinnarna!
    Fortsatt lycka till!
    Kram
    Lisa

    SvaraRadera
  28. Booooaaaah! Jag är impad! Att du bara klarar av det överhuvudtaget! Jätteduktigt!
    Snart klarar du säkert mer än tolv och fröken blir jättenöjd med dig ska du se!
    Kram Elle

    SvaraRadera
  29. Hej och tack för din kommentar hos mig.
    Har nu frossat en stund bland dina härliga inlägg. Ska komma hit ofta - härlig blogg.
    Ha en fin helg, Petra B.

    SvaraRadera
  30. Hur gör man det där??? det ser riktigt svårt och avanserat ut!!! Jag håller mig till att brodera dukar och bonader, det känns som det är mycket lättare!!
    Men du är duktig som fixar detta :))
    Kramen!

    SvaraRadera
  31. Oi, dette så både vanskelig og fascinerende ut! Det blir jo så fine blonder ut av dette. Kjempefint!

    Håper det går fint med kattene. :)

    SvaraRadera
  32. Åh vad roligt! Det höll jag på med i tidiga tonåren och jag vill minnas att det var svårt men väldigt kul! Din spets ser fin ut!!

    SvaraRadera
  33. Hej Min Vän!

    Här kommer en JÄTTE STOR Namnsdags KRAM!

    Ha en bra dag!!!

    SvaraRadera

Hej och tack för att du tittade in och hade tid och lust att lämna en liten kommentar. Jag uppskattar det jättemycket och det gör mig glad!
Agneta