Fel.

Ibland tar man lite, lite fel…….

Och ibland blir det lite, lite fel…….

Är man ändå ute i krig så kanske det kvittar var man tar sig en lur, eller…..

Höhö……hö……undrar om man kan kliva utav! (Bilden går att klicka upp).

 

Fortsätt inte här nedanför om ni ska ut och flyga:


……men dom är ju så glada!

Har alltså suttit och tittat i en mapp med bilder, alla från nätet, sånt som man tycker är roligt, ibland, i alla fall……

Jag snörvlar vidare, men har det ganska vilsamt, lugnt och skönt och egentligen är jag nog redan bra mycket bättre, förutom att jag börjat hosta, och det gillar jag inte, så därför håller jag mig lugn lite till!

Tack igen för alla uppmuntrande ord!

Jag var inne på www.odla.nu och köpte nya fågelmatare och då fick jag se det här gulliga huset! Är det inte för sött!

Nu ska jag skriva julkort! Vacklar fram och tillbaka, ska jag, eller ska jag inte skriva julkort….Och till alla, eller bara dom jag inte träffar så ofta, eller vad ska jag ha för “urvalsmetoder”…….

Hur gör ni med julkortsskrivandet?
Agneta!
Idag är alla bilder lånade från nätet.

I förkylningens tid.

Mitt köksfönster. Jag putsade fönstren häromdagen och sen dess har det stormat och regnat i princip hela tiden, så det var liksom ogjort, men det är i alla fall rent under. Jag tänker positivt!!!

Av Mathilda fick jag två julkulor som hon hade rullat i guldglitter och dom pryder mitt ljus som står i stenar som jag hade med från Grekland. Mer stenar än kläder var det med hem i höstas.

Mitt första julbrev fick jag också, av Mathilda. Är lite imponerad av att hon stavade mitt namn rätt utan att ha fått hjälp.

Mathildas mamma är en flink dam som snodde ihop den här stjärnan efter ett mönster från mjölkpaketet! Sax, papper, tejp och en häftapparat.

Och jag gjorde två stjärnor som fanns “recept” till på en av de många bloggar jag läser och nu har jag dessvärre glömt vilken det var, jag är ledsen för det!

Hade inget fint papper så jag tog tidningspapper (tjockare blad).

Och idag är det här utsikten från där jag sitter precis nu. Jag menar, jag hänger över skrivbordet här, och ohhh, jag känner mig som om jag legat där ute i regnet och stormen och sovit i natt, hur eländig som helst.

Som om någon har stoppat ner taggtråd i halsen och på taggtråden sitter det fårull som täpper till överallt och någon har kört en flaskborste genom hela huvudet och täppt till från öra till öra.

Och nu vill jag tacka för precis alla glada och ibland bekymrade krya-på-mig-hälsningar som jag fick i förra inlägget.

Jag har blivit så glad, faktiskt, undan för undan, efter att jag läst kommentarerna – stort tack! Stort tack!

Min omgivning säger att det är nyttigt (?) att bli förkyld ibland, det stärker immunförsvaret – kan det verkligen vara så?

Agneta!

…..och idag…..

….frossbrytningar, svettigt, ont i halsen, tjockt i halsen, sår i näsan, sår på näsvingen, droppande näsa, nysande, ont i huvudet, ingen smak. Ja, hela rubbet…….

Och, ja, granen är inne, barnen var med och högg den och sen fick dom härja fritt bland julsakerna och det är uteslutande dom som bestämt vilka kulor det skulle vara och var dom skulle sitta.

Det ser fullkomligt förfärligt ut, men jag kommer inte att ändra på det, det går ju bara inte.

Och ingen ljusslinga i granen för omgivningen hade satt den också (förutom den som ska vara ute, alltså) i utegranen (och, ja, den är för utebruk den också) och det verkar onödigt att ge sig på den stackars Ullungrönnen där ute en gång extra, så nu får det vara så här!

Nu har omgivningen tillrett en cocktail av Gericomplex och en massa annat, som jag ska inta. Han övervakar mig och påstår att när det gäller att ta hand om mig själv så har jag ingen självbevarelsedrift…….Det är mycket man får höra genom åren!

Agneta!

Söndag eftermiddag.

Och just nu ser det ut så här i Snäckskalsdalen. Luften har gått ur både omgivningen (se bilden) och mig. Jag bara sitter här framför datorn och häckar och orkar inte annat.

Dom små gulliga liven har åkt iväg. Så tråkigt, tack och lov, eller hur man nu ska säga!

Agneta!

Lördag förmiddag.

Frida, Esther och Mathilda.



Andra frukost, lördag förmiddag! Längst till vänster, den lilla tjejen, som är fullkomligen överförtjust i Leia och alla andra djur!

Agneta!

Man får inte ge sig!

Idag kom paketet och med FedEx (dom som slarvar bort paket enligt Jerry, se förrförra inlägget….) som jag har väntat så på. Jag visste inte helt säkert om det skulle komma överhuvudtaget (betalt i förväg och allting hade jag gjort, men när man vill något, så……).

Men det gjorde det!

Från AJ Brooks Outdoor Outfitters, Vancouver, BC, Canada.

Min Fjällräven Luhkka Cape.

När jag fick se den i höstas föll jag helt i trans eftersom jag tycker alla jackor med vanliga ärmar blir fullkomligt olidligt varma.

Så iväg for jag till Naturkompaniet och alla andra affärer – vid första vändan hade den inte kommit ännu och vid andra vändan var den slut, så klart.

Slut på Fjällräven också fick jag veta. Det var liksom kört.

Men det är då man inte får ge sig. I searched the Internet. Och hittade den i Vancouver!

Är det inte lite lustigt, nu har den kommit, min svenska Fjällräven jacka, från Canada och jag har fått betala tullavgifter också, men vad gör det (jo, lite förargligt är det, men……jag avstår alla andra julklappar i år), jag hade bestämt mig.

Den fullkomligen skrek efter mig och jag efter den!

Och rätt storlek var det också, fast jag inte visste, inte hade kunnat prova.

Yiiipppiieeeee!! Tänk att man kan bli så glad för ett klädesplagg.

Nu kommer alla barnen, jag får gömma godiset nu!

Vi hörs, tralalalalala!

Agneta!

Råttinvasion.

Om ni visste så det har varit här i Snäckskalsdalen ett par dagar…..Oj, oj, oj!

Vi har haft råttinvasion.

Åtminstone var det var omgivningen trodde. Det har luktat märkligt. Ingen bekant lukt, men underlig och småäcklig och påträngande.

Trots litervis med såpa och alla andra kemikalier har det inte förbättrats, snarare tvärtom.

Vi kom fram till att det nog fanns ett råttbo i Snäckis, så alla mattor åkte ut, möblerna vändes upp och ner för att se, inte om, utan var, råttan eller möjligen den lilla musen, hade byggt bo.

Precis när vi kommit fram till att vi nog skulle ringa en sanerare, vände vi oss om och fick syn på råttboet:

Jadå, pumpan, min enda, fina, stora pumpa hade säckat ihop……pflooofff….har det nog sagt. Ser ni? Alla pryttlar på brickan simmar i sörjan som pyst ut.

Och detta trots att vi båda vänt på pumpan bara för ett par dagar sen. Så fort det kan gå.

Nåja, nu har lugnet lägrat sig över Snäckskalsdalen igen och mattorna hänger fortfarande ute och det blir julstädat så där, vips, fort och bra!

Och nu skall jag förbereda inför helgen, det kommer en familj hit med tre små flickor, en ung dam på 5 år och hennes tvillingsystrar på 2½ år.

Så om ni inte hör av mig, vet ni varför…..puuuhhhh…..

Agneta!

Tack, tack, tack!

Adventstid – fånga känslan!
Tack för alla snälla kommentarer och glada tillrop om min tisdag som efter badet igår kväll blev mycket bättre och nu är det onsdag och solen skiner! Fjorden ligger blå och kissarna slår snart ut.

Från kompis Jerry i USA fick jag detta:

“I was not aware of these things…..guess I'll have to start watching logos more carefully.


Formula 1:

At first, this logo might not make much sense. But if you look closely, you'll see the number 1 in the negative space between the F and the red stripes. I also love how this logo communicates a feeling of speed.

Northwest Airlines:

This simple looking logo actually carries a lot of information. First of all you can see the letters N and W, the first two letters of the brand name. But what most people don't see is the compass that points to the Northwest, another reference to the brand name.

Amazon:

This logo doesn't seem to hide much at first sight, but it gives you a little insight in the philosophy behind the brand. First of all, the yellow swoosh looks like a smile: Amazon wants to have the best customer satisfaction. The swoosh also connects the letters a and z, meaning that this store has everything from a to z.

Toblerone:

Toblerone is a chocolate-company from Bern, Switzerland . Bern is sometimes called 'The City Of Bears'. They have incorporated this idea in the Toblerone logo, because if you look closely, you'll see the silhouette of a bear on the mountain.

Sony Vaio:

Sony Vaio is a well known brand of laptops. But did you know that the name Vaio logo also had a hidden meaning? Well, the first two letters represent the basic analogue signal. The last two letters look like a 1 and 0, representing the digital signal..

FedEx:

Do you see any arrows on FedEx's logo? I saw it a few times at another site saying that there's an arrow hidden in the FedEx name, but I couldn't find it. I now know where it is, it's your turn to find. The clue is that the arrow is located in between the alphabet E and X, and the arrow is white, acting as a background.

THEY HIDE THE ARROW BECAUSE THEY LOSE STUFF”

(Jerry har arbetat på konkurrenten “ups”….
…..min anmärkning)

Nu ska jag till lilla storstan och ikväll är det sista knyppellektionen. För den här gången.

Agneta!

Inombords och utombords.

Huuuh…..så här har det känts både inom- och utombords idag……..jag har haft gruvdrift i magtrakten…..massor att göra, all tid i världen har jag, ingenting blir gjort, ingenting har blivit gjort, listorna växer……nu lägger jag mig i badet i stället! Det är nog vad som behövs.

Snälla Rigmor med bloggen Paradiset Bergamon har redan tröstat mig! Men så är hon sköterska också! Visst är det underbart att ha så många vänner här i den här sfären.

Och alla som engagerade sig i mina typer, tyvärr har jag inte hittat vad dom heter. Ännu. Men tack så jättemycket för alla goda råd och tips.

Typerna fanns med i Microsofts Word program för länge sedan och det är absolut hopplöst att komma på vad dom hette. Det finns säkert andra liknande jag kan använda, det är bara det att jag tyckte dom var så bulliga och fina!

Mobilbild, ja, just det, kameranedladdningssladden, kameran och datorn har fått för sig, helt plötsligt, att inte vara kompatibla längre, så jag kan inte ladda ner dom riktigakamerabilderna, heller……och så får jag inte kontakt med nätet med mobilen, det var det också……bara tradigt.

Men det här är uteljusen i år. Dom har omgivningen satt i Ullungrönnen, det tycker jag blev bra, nu ser vi dom hela tiden, både ute och inifrån.

Ja, det var det, det. Idag. Bubblorna i badet väntar!

Agneta!
p.s………. det går dåligt med knypplingen också, plötsligt har jag helt tappat greppet och vem som kom på att man ska knyppla med något som heter LAN-garn, den skulle jag vilja prata lite med……..d.s.

Hjälp! Vad heter typerna?

En gång, i en annan tid, i en annan dator, hade jag dom här typerna. Men vad heter dom? Någon som kan hjälpa mig?! Jag vill ha dom tillbaka, jag behöver dom.

I natt var det frost och den lilla sjön var frusen när jag och Leia gick på promenad. Och ser ni, vi har nästan helt blå himmel!

När vi gick där på berget fick jag se en liten armé av tallar. Dom stod verkligen på parad! Är dom inte söta!

Dagen tog fort slut och här är den på väg ner i havet……Detta är vid Kungshamn, som tidigare hette Gravarne, och det är just gravar som syns som ett blänkande, rektangulärt mönster i förgrunden, med Hållö fyr till vänster och Smögen till höger och hela vida havet därutanför…...

Agneta!

Litteratur. I adventstider.

Nu har dom åkt fram på första parkett – alla jultidningar och julmagasin, det finns säkert fler, men jag har ju städat bland böcker och tidningar och efter det hittar jag inte…….nån som känner igen sig?

Och böckerna. Inga nytillskott utan samma som förra året och året innan det.

Denna är dock den jag återkommer till mest! Både för bilder, recept och text.

Ett par böcker som tål att läsas om och som är roliga. Rekommenderas!

Och ingen jul att jag läser den här……..och då kommer en och annan liten tår. Alltid.

Och så har den så fina teckningar.

Trevlig 2:a advent!

Agneta!

15 minuter mars i december.

Som mars i december. Tyvärr varade det bara 15 minuter.

Myren, ser precis ut som om isen smält, eller hur?

Och är inte detta en vårväg, så säg!

Mossplockning egentligen, till adventstiden, men det är allt lite vår över solen…..

Leia badar, men det gör hon ju nästan året runt, så det kanske inte är ett vårtecken i december.

Att skogen ser ut som plockepinn det minner om Berit och hon var ju här i december, eller är, snarare.

Och när jag hämtar posten ser jag min gamla vridhassel. Den som omgivningen hade lovat att han grävt upp och tagit med till vårt nya hus. Busken jag aldrig hittade. Förrän jag såg den här vid vårt gamla hus.

För att kvinnan som köpte vårt gamla hus tyckte den var så fin.

Men jag då? Den var ju min…….och jag tyckte och tycker också att den är fin……..

Agneta!