Har varit på tur till Prag några dagar. Och vilken tur! Så vackert, så vackert!
Vi har varit i Prag en gång tidigare. 1974, tror jag bestämt att det var, och Tjeckoslovakien stod under sovjetiskt styre.
Jag minns knappt att jag såg några människor alls då. Men å andra sidan, vi fick bara lov att vara där några timmar, på vårt transitpass för bil genom dessa östliga länder.
Nu var det en glad, kosmopolitisk smältdegel, med så många turister, sanslöst många, och från världens alla hörn, verkade det som, och alla vara så glada och vänliga! Både turisterna och tjeckerna!
Kyrkorna runt torget i gamla stan, St Nicholaos och Tyn.
Moldau (Vlatava), så vacker, och det var precis så man hörde Smetanas musik för sitt inre öra.
Och alla dessa vackra gatlyktor…..
Slottet med den vackra katedralen, St Vitus.
Tyn kyrkan igen, eller Church of Our Lady before Týn, som jag tror den heter på engelska. På tjeckiska heter den högst sannolikt något liknande.
Från tornet på Old Town Hall med full utblick över julmarknaden.
Det var lite som att tassa runt i en saga, det var så vackert, så fint väder, lagom kallt, och man kunde sitta ute och äta, inlindad i filtar och med gasvärmare.
Lite glasväggar var det också.
Och markiser som tak.
Om jag ska vara helt ärlig.
Men nu är vi hemma igen, efter diverse rundturer runt stormen Sven och genom stormen Sven och två landningsförsök direkt på varandra (ner och upp och ner och upp igen) i Göteborg som fick avbrytas, och vi fick åka tillbaka till Stockholm och sova över.
Till slut kunde vi landa i Göteborg mitt i en stormby, men ner kommer man ju alltid, och jag tycker om spänning, om det inte innebär katastrof, men det gick bra.
Och i morse var det snö på min sovrumsrabattros!
Men nu håller det på att slaska bort…….
Nu har jag ett trevligt uppdrag framför mig, jag siktar på att läsa ikapp mig på alla fina bloggar!
Tusen tack för alla fina kommentarer på blogginläggen som varit under semestern, jag blir så glad att läsa alla! När jag är borta från datorn saknar jag alla mina “goa” kompisar som finns i den här världen, det fyller ett tomrum som jag inte visste att jag hade!
Agneta!