Att göra vildvinsgardiner!

Häromkvällen, en vanlig vardagskväll, åt vi middag tillsammans med kusin och familj och vänner här hemma hos oss och jag fick så fina tulpaner! Älsklingsfärg!

 

Jo, jag har fått ett par mail och någon fråga i bloggen om våra “vildvinsgardiner” inte vildSsvinsgardiner, som både jag och några andra läste första gången jag nämnde dom här på bloggen!

 

Våra vildvinsgardiner gör jag av klättervildvin, Parthenocissus quinquefolia ‘Engelmannii’, som vi har växande lite här och där.

 

Av erfarenheten har jag lärt mig att det blir mycket bättre, starkare och finare plantor om man tar avläggare, alltså slingor från vildvinet som rotat sig i marken, och låter dessa rota sig ordentligt i kruka innan vi planterar dom i amplarna. Ca 3 små plantor i varje ampel.

Första året växer dom från små skott, övre bilden, som till bilden ovan, minst, för den här bilden är tagen mitt på sommaren och dom växer ett bra tag till.

 

På vintern får krukorna vara i boden där det aldrig blir kallare än +2 grader (värmevakt).

När det känns lite vår hänger vi bara upp dom igen.

Bilden ovan är från en omgång som är två år.

 

Tredje sommaren är dom liksom fulländade.

På hösten tredje året planterar vi ut rubbet i naturen och börjar på ny kula, för nu räcker inte amplarnas storlek till längre.

Vattnar och gödslar gör vi hela sommaren.

 

Det här är från förra hösten, första året på en ny omgång.

Vanligtvis är dom ju så fina i färgen på hösten, men förra hösten var ingen sån höst här riktigt, men det blev fint ändå!

Sen in i boden och så ut igen vid den här tiden!

Växande gardiner!

Agneta!

Sprickfärdig.

Kaveldunet/dunkavlen (lär mig aldrig vad det heter) vid lilla fiskesjön är sprickfärdigt och det påminner mig om när jag var barn och jag kom hem med en hel bunt sådana här sprickfärdiga saker. Och dom sprack. Och det gjorde min mamma också. Av ilska eftersom hon hade samma förhållande till dammsugare som jag senare fått………dvs, mycket, mycket svalt!

 

Äntligen. Ullungrönnen visar en tendens att snart spricka. Monica Tjernhus visade sin och där är ju bladen ute ur höljet redan. Men så bor hon i södern också! Och hon har inte hundhår i sitt träd, det tror jag i alla fall inte!

 

Amplarna med vildvinen, inte vildsvinen, är på plats och dom börjar också bli sprickfärdiga.

 

Hundtandsliljorna har stått i boden, i kruka, där det aldrig får bli kallare än +2 grader, och dom har knoppar nu!

 

Vita löjtnantshjärtana har börjat gröna till sig. Är lika förvånad varje år att dess veka, tunna, sköra perenner kan vara så tidiga!

 

I samma rabatt som löjtnantshjärtana har jag min s k primularabatt. Jag älskar bladknytena på dom när dom kommer, och sen är dom fina hela tiden när dom blommar, och sen strör jag fröerna överallt, dom har på det viset för mig en väldigt lång säsong!

 

Här har det spruckit ut! Pulmonarian, denna jättesöta blomma. De vita står intill men har inte slagit ut än.

 

En typisk Snäckskalsdalsrabatt. Berg, sten, sten och berg, och så en liten spricka och där har jag “knött” ner både silverarv och balkansippor. Och båda verkar trivas!

 

I “badrumsrabatten” (alltså vildmarken utanför badrummet, det är ingen rabatt, det är bara mossa och pinnar och gamla enar och nån vild kaprifol och så lite sand och lite snäckskal, det är liksom allt) har det spontant kommit blåsippor! Hoppas, hoppas att dom fortsätter att trivas och att det kommer några snälla, men bara några, ingen invasion, myror, och fortplantar dom!

 

Och haha! Rabarbern! Det ser ut som om det trots allt skulle bli några stjälkar i år! Jag planerar redan för pajen!

 

Och ser ni, idag har vi blå himmel! Och körsbärkornellen har exploderat! Nu finns det hopp om det där cocktailbäret till drinken trots allt!

Agneta!

Vått och (d)ystert.

Nu kommer dom! Narcisserna. Dom som inte är drivna inomhus. Det tar sig, det tar sig! Fast lite fusk är det, dom har stått i krukor i boden över vintern, så det är inte riktigt på riktigt, men nästan.

 

Likadant med hundtandliljorna. Det kommer att bli bra det här!

 

Och så har jag hittat tre stycken nästan utslagna vitsippor! Våren är här. Nästan!

 

Det har regnat mycket och det regnar fortfarande. Men å andra sidan, det porlar så där läckert i skogen och mossan blir grön och fin och luften ren. Så det är inte så tokigt i alla fall!

 

Skålsvamparna blommar, höll jag på att säga, men vad heter det?

 

Almblommor! Hade ingen aning om att vi hade alm här någonstans, men Omgivningen kom in med ett par små grenar i förrgår och igår blommade dom redan. Jättesöta, ju!

 

Åsså fick jag ett fint vykort med posten!

Jag hade undrat över Eva Kvarnaros fina påskliljebilder och undrade om det var hennes eller från det där stället som jag inte mindes vad det hette. Då kom ett jätterart kort, fantastiskt, tack Eva! Och med förklaring var alla påskliljorna finns! I Fagerås!

 

Jag är med i en panel där man svarar på frågor som har med vårt samhälle att göra.

Men i sista omgången blev jag lite förvånad, det här om man har några barn eller inte…….är det så att det finns dom som inte vet om dom har barn, att dom är lite tveksamma, så där……jaa, kanske det är så.

Agneta!

Bohuslän utan vår i år?

Penséerna planterade i blomsterlådorna, tillsammans med hemgjorda murgrönor!

 

En enda balkansippa har vi sett hittills. Det verkar som om vi kör med en av varje sort i vår trädgård i år, men det är klart bättre än inget. Sen att jag vill ha stora sjok, stora fält och stora ängar av allt, det får jag kanske fortsätta att drömma om!

 

Och så lite mera krokus…….

 

Nu tjatar jag, jag vet det, men vårvädret vill liksom inte komma på riktigt.

Det är grått, det är liksom gulgrått, så där lite hotfullt, det är dimmigt, det småregnar från och till, sånt där vått regn, det är inte så kallt, men det är rått och är man ute en stund blir man blöt, smutsig och kall….men kanske är det det som är aprilväder!

I förmiddags låg vattendropparna i, och på, kaprifolbladen! Det var så underligt vackert! Som om världen simmade fram i sockerdricka!

Agneta!

Cycasen. Och våren.

Över oss har vi denna underbara vårhimmel! Obs! Ironi.

Vi har inte fått den där första riktiga vårdagen här ännu, den då man glatt slänger upp dörrar och fönster och konstaterar att, nu är det vår! Det vill sig inte riktigt. Men vänta bara…..

 

  
Den som glatt struntar i vilket är vår vovve Leia, hon ligger ute mest hela tiden och njuter……

 

Dock har violerna börjat komma, det är ett gott tecken!

 

Körsbärskornellen har varit på väg att slå ut i en månad nu, tror jag, och kanske, kanske att det börjar lite nu!

Det är en Cornus mas, sådan som man gör cocktailkörsbär av, så det är väldigt viktigt att det blir blommor och bär på den, hur ska man annars få i sig sina cocktails.

 

  
I mitten av mars skymtade vi fyra nya skott på sagopalmen/japansa kottepalmen, Cycas revolutan. Och idag är skotten nästan längre än dom gamla palmbladen!

Innan “bladen” vecklat ut sig helt är dom så fantastiska i formen, här kan man väl tala om grafik, eller hur?!

Agneta!

Skratt och skatt!

Tack för alla snälla kommentarer i förra inlägget, det var precis sådana jag var ute och fiskade efter!!

Nu ger inte jag mig så lätt och jag är varken arg, ledsen eller besviken längre, det varade nog bara en liten stund. Man måste ha vissa motgångar i livet ibland för att komma vidare och är dom inte värre än en dust med Tradera så är det väl ingenting!

Framåt mot nya friska mål! Glada miner och skratt!

Som att föreviga våra krokus! Det syns väl, det är sten åt alla håll, men en liten plätt med jord emellan har gjort att där har vi satt krokus och dom verkar trivas!

Men vilken färg! Bilden är tagen rakt ur kameran, inte photoshoppad eller nåt sånt. Kan det vara ljuset igår som gjorde att det blev så starka färger?

Alla är fina, men dom översta är dom jag skulle vilja ha fler av, dom är så söööta!

 

Det märks tydligt att våren kommer nu. Pulmonarian skiljer det bara ett några dagar på, och då har vi ändå haft ganska kallt här.

 

Dom vita löjtnantshjärtana kommer som skjutna ur jorden! Förra året blommade dom väldigt länge till min stora förtjusning!

 

De fådda änglatrumpetpinnarna växer som tokar. Det kommer att bli magnifikt om det fortsätter så här! Underbart med härligt friska gröna blad!

 

Mina älskade Thalia narcisser står ute nu och i och med den låga temperaturen vi haft så är dom så fina dag ut och dag in. Jag njuter lika mycket var gång jag ser på dom!

 

Posten igår. Äntligen nya mörkblå boots, jag kallar det boots, men jag vet inte om det möjligen avslöjar att jag är så gammal som jag är……vet inte vad man kallar dylika skodon för numera. Har alltid ett par mörkblå, ett par svarta och ett par bruna! År ut och år in. Här ändrar vi inte på oss!

Dom nya är dom uppe till höger, kom med posten igår. Dom gamla, är slut, och skinnet hänger löst baktill, vet inte om man kan se det så tydligt, men dom är nog, jag har funderat och funderat, från nånstans på slutet av 80-talet, för jag minns var jag arbetade när dom var nya! Dom är gott och väl avskrivna så jag kan med gott samvete slänga dom, fast jag har funderat på att laga dom också! Det finns ju superglue, vet jag!

Sen kom brev från något Skatteverk nånstans, dom verkar inte riktigt veta om dom bor i Malmö eller Stockholm numera. Förr var det lokalt, vi bodde i Göteborg och då var det Göteborg som kuverten kom från. Man organiserar om och om. Det måste väl kosta massor, eller…….

Varje år vid den här tiden, när det skall deklareras, kommer den här bilden för mig. Jag bara älskar den!

Agneta!

Ledsen, arg, besviken.

Idag är jag ledsen, arg, besviken…….ja, alla sådana känslor virvlar runt i mig……..

Jag har i 3 nästan hela dagar suttit och lagt in 62 (sextiotvå) auktioner på

och eftersom jag vill att det ska bli bra och vara riktigt och ingen skall känna sig förd bakom ljuset har jag så noggrant jag kunnat räknat ut vad portot för varje objekt skulle bli. Jag har inte velat lämna fel uppgifter till eventuella köpare och jag har velat känna mig säker själv också.

Och i texten där jag beskrivit objekten har jag gjort ett eget litet tillägg, nämligen det här:

Jag beräknar en frakt med hjälp av kalkylatorn här på tradera, men reserverar mig för det exakta portot/fraktkostnaden då varan ännu ej är packad, jag packar först sedan jag har en köpare och köparen kanske vill ha sampackat, om denne köper flera saker.

När jag var klar med nästan alla auktioner, jag var alltså uppe i 62 st, men har några till som jag inte hann göra igår, gick jag in på tradera för att skåda mitt arbete.

Gissa vad!

Alla mina auktioner var AVSTÄNGDA av tradera.

Jag slängde på mig på deras chatt och fick vänta 36 minuter tills en kille som hette Kalle svarade, och var vänligheten själv, ett föredöme verkligen.

Han förklarade då att man får inte skriva så.

Och så hade vi en flera meter lång konversation via chatten men så klart, jag fick vika mig. Man får inte skriva som jag gjort.

Så nu, i morse, vaknade jag med den där känslan, ni vet, nånting är fel, vad är det som är fel och så kom jag på det……..och då tänkte jag, nu åker jag härifrån, jag ger mig av, jag åker till nån plats där jag känt fullkomlig ro……..

Men jag är ju en vuxen tant och vet att så kan man ju inte göra. Heller. Problemet kvarstår. Jag får försöka lösa det, ta nya tag………

Då kom jag på att det är väldigt bra att Omgivningen är hemma idag, då kan jag ge mig på honom, allt är hans fel, han får skulden………det är bara det att det biter inte på honom.

Nån mer som har en inneboende som vid väl valda tillfällen kan välja att bli stendöv?!

Han liksom bara tar det med ro och fortsätter att lukta på sina blommor……nu har vi inte sån värme här som det verkar vara på bilden, och vi har inga såna blommor heller, men ändå.

Puuuuuh!

Agneta!