Äntligen, efter 5 månader, drygt, fick jag en tid hos en ortoped. I Halmstad. Drygt 50 mil fram och tillbaka härifrån. På vägen passerade jag ca 7-8 sjukhus tillhörande “mitt” landsting. Men det är så det är.
I maj åkte jag färga i Norge och fastnade med båda fötterna under en plåtlucka och störtade handlöst med axeln före i plåtdäcket, det var så det började.
Och sen har jag haft ont, väldigt ont.
Vi har ju 90 dagars vårdgaranti i det här landet och jag sattes in i en grupp som kallas: “prioriterad med dubbel förtur”. Men dom där 90 dagarna sköts hela tiden upp då jag skulle röntgas, då gällde ny tid, och ett läkarbesök igen, då sköts tiden fram igen…….detta är mycket schematiskt uttryckt, men det var så det blev.
Nu hade jag i alla fall fått en tid tidigt på morgonen i Halmstad, lite krångligt när man bor som vi gör. Allmänna kommunikationsmedel fungerade inte, så jag körde och det gjorde jag dagen innan och övernattade i Halmstad för att kunna vara hos doktorn i tid.
Där fick jag möta en läkare som verkade vara mycket kompetent, han var mycket tillmötesgående och trevlig, men hade jättebråttom, talade oerhört fort, jag fick försöka stoppa honom, så jag kunde få fråga lite också.
Hur som helst, mitt nyckelben har böjt sig i fallet, inte brutit sig, det hade kanske varit bättre, men nu ligger det och skaver på axelleden (eller vad det heter) och har klämt till en slemsäck som inflammerats och svullnat och i sin tur gjort att musklerna i överarmen gör ont……typ så…..
Så det hela slutade efter några minuter med att han gav mig en spruta som innehöll både kortison och bedövningsmedel.
Jag ska åka dit igen för att få spruta nr 2 och verkar då inte dessa skall jag titthålsopereras, man karvar då bort den delen på nyckelbenet som skaver och plockar bort slemsäcken. Den senare är iofs som en krabbklo, den växer ut igen.
Jag garderar mig för massor av medicinska feluttryck, men så här förstod jag det hela.
Idag är jag trött och förgrymmad över att sjukvården har blivit så otillgänglig. Nu tänker jag inte bara på mig, utan alla ännu äldre än jag som är riktigt sjuka och som måste kuska land och rike runt. Det måste dessutom sluka oerhörda resurser av de skattepengar vi betalt till sjukvården…….nu kommer jag in på politik så jag slutar här!
På vägen söderut fick jag en sån där idé som man får ibland, jag åkte vägen via Ullared.
Jag säger bara ojojojoj, så många bilar, så mycket folk och så fruktansvärt stort det var där inne, mycket större än när jag var där sista för några år sedan.
Fort ut till bilen och jag kom fram till Halmstad precis när solen sänkte sig ner bakom horisonten, väldigt vackert!
Hotellet var delvis renoverat och det var mycket konst överallt. Man skulle börja ytterligare en renovering i veckan och det behövdes nog. Men det var helt ok och kul att se!
Bilderna går som vanligt att klicka upp om man känner för det.
Nästa dag spöregnade det och jag som hade plockat med kläder för en fantastisk promenad längs stranden…….den blev inte av.
Oerhört vackert med det här platta och dramatiska landskapet. Bilden är från Haverdal där Omgivningen har en god vän som bor och som jag kikade förbi.
Läckert! Tänk att gräset alltid är grönare på andra sidan, jag hade väldigt mycket gärna kunnat tänka mig att bo här!
Och så dom gosiga fåren som gick och åt av det fina gröna gräset!
Jaha, det blev en lång historia det här, men nu är jag hemma igen!
Agneta!
