Kattaward och höstfärger.

Rent allmänt så är det dåligt med höstfärgerna i år. I alla fall hittills.

Kan det vara så att det varit för milt och för blött, tro? Jag har för mig att om det är kallt och torrt blir det finare färger ute och kommer det dessutom en liten köldknäpp så blir det ännu finare.

I trädgården har i alla fall trollhasseln fått kanonfina färger och begonian, ja, den ska ju vara sån i färgen, så det är liksom inte höstens förtjänst!

 

Men ute i naturen är det lite blaskigare i färgerna……

Och gissa vad jag hittade här på tomten! Ett helt område fullt med smörsopp (längst ner till vänster)! Läckraste läckerheten. Nu hade dom redan hunnit växa sig stora, men gissa om jag ska passa på dom framöver!

 

Och så har katterna här hemma, Pippi och Nisse, fått en väldigt fin Award av Tiger. Tusen tack!

Tiger har en egen blogg som heter Tigers tassemarker, där får ni ta och kika in för Tiger har både pool och stor damm och en hel tomt och så bor där en matte och en husse också! Och dom hittar på saker hela tiden och gör så fint, så fint!

Man ska skicka Awarden vidare men det kan ju inte katter göra så Pippi och Nisse delar ut Awarden till alla katter som tittar in här!

Och så tackar dom jättemycket för att dom fick den fina Awarden av Tiger!

Nu skiner solen!

Agneta!

Världens olyckligaste hund. Med mera.

Leia – just nu världens olyckligaste vovve.

Leia har kastrerats (jag tror att det möjligen heter så även på en tik, när man opererar bort hela livmodern……rätta mig gärna, jag kan ingenting om sånt här) på inrådan av alla veterinärer (ja, det vimlar av dom runt oss just nu, omgivningens systerdotter med entourage är alla veterinärer) och det är kanske OK, för jag inbillar mig att hon inte riktigt förstår det hela.

Men – att vara tvungen att bära strut (två varianter) eller omgivningens alternativ, uppklippt T-shirt monterad med hundhalsband och buntband och knut, det sänker henne totalt.

Jag har aldrig någonsin sett ett djur stå stilla så länge, inte ett blink, ingenting, hon bara står absolut stilla, i timmar om det skulle behövas (2 timmar rekordet hittills), hon rör inte en fena.

Hennes protest är hjärtskärande………

Stackarn. Jag plockar av henne anordningarna och omgivningen sätter dit dom igen.

Men då springer hon och lägger sig under mitt skrivbord……lilla fnuttan!

 

Mellan regnskurarna har jag plockat in det som blommar just nu. Lika bra det, för man ser ju inte blommorna ute eftersom man inte är ute så mycket i regnet…….

Det känns lyxigt med så många blommor inne!

 

För övrigt är läget sålunda. Fönstren behöver putsas, eller hur? Det behöver röjas utanför.

Men mina älghornsbräken är fina och tar man bara en bild från sidan när inte ljust ligger på så ser man inte dom smutsiga fönstren! Bra va!

Agneta!

Ljusmys och brödbak utan vetemjöl.

 
Det regnar ute, och det stormar. Inne är ljusen tända, potatisen tog jag upp ur landet igår så nu kan det få regna idag. Alltså, bara nån dag så här……sen räcker det.

 

Vitlöks, jaa, vad är det, vitlöksfröer, kanske man kan kalla dom, är skördade. Hälften sådde jag ut i landet och den andra hälften fick bli en bukett.

 

Detta är en dag som gjord för bakning.

Det blev det grövsta brödet, det är verkligen jättegrovt, helt utan vetemjöl.

Jag har en gång tagit receptet från Femina och jag  har bakat det i alla år. Jag mår inte alltid helt bra av för mycket vetemjöl och då är det här brödet kanonbra! Man får massor av fibrer i sig och rejält med tuggmotstånd.

Så såg det ut i tidningen Femina en gång!

Nu gör inte jag runda kakor utan kavlar ut degen på plåtar (en sats deg brukar vara lagom till två plåtar) med bakplåtspapper och sporrar ut till lagom stora portionsbitar.

Med ost på till en god soppa, mumsigt. Idag blir det tomatsoppa, jag brukar göra det av dom sista tomaterna från min fantastiska (ähum….det var ett skämt) köksträdgård!

Agneta!

Hemma!

Hemma igen! Till rosor, rosenskäror och massor av luktärter. Med regn på. Vackert!

 

Vi har lämnat det stora blå………

 

Kreta var en fantastisk ö. Stor och med massor av höga berg och djupa dalar och hur många olivträd som helst.

Ön som man ser längst ner till vänster på bilden ovanför är Spinalonga, före detta spetälskekolonin som också är den ö som Victoria Hislop skrev boken ‘The Island’ om.

Är det någon som inte läst boken, gör det, mycket fängslande.

Lite bilder från vårt hotell.

Datauppkopplingen på hotellet var nästintill obefintlig, och det var faktiskt tråkigt, riktigt trist.

En del tycker kanske att är man på semester så kan man väl klara sig utan den där uppkopplingen några dagar.

Och det gör man ju självklart.

Men jag tycker det är så mysigt att sitta och läsa bloggar, göra inlägg och ta reda på saker man sett under dagen osv när omgivningen tar sin eftermiddagslur (för det gör han, en lång en….). Det har blivit ett väldigt trevligt inslag i mitt liv och jag älskar att kunna komma ut på nätet och uppdatera mig på alla möjliga områden.

Det kan vara en blomma man sett, det kan vara att ta reda på hur det går till när oliver läggs in, jag vill se på kartan var jag är och läsa tidningen hemifrån. Jag tycker om det och det är den nyare tidens fantastiska fenomen att man kan göra det, tycker jag.

Så där vart jag lite besviken.

Nåja, nu är vi hemma igen och här verkar det som om linan finns kvar!

 

Lite grekisk inspiration……

 

Vi körde kors och tvärs, mest på den östra delen av ön, och det var fantastiskt vackert, scenerierna var otroliga.

 

Och alla dessa olivträd…….

 

Fast det fanns även dalar där det såg lite mer Star Trek ut.

 

Har ni sett dom här nyfikna små fåniga getterna?! Är dom inte för kul!

 

I kvällningen………

Agneta!

Ah, det är skit med anslutningarna här......

Kort meddelande:
jag kan inte göra inlägg och visa bilder hur vi har det och det är knappt jag kan skriva detta. Jag kan inte läsa bloggar heller.
Men jag återkommer.....
Agneta

Ö.

Och här sitter man, på en, inte öde, men en ö, och kan inte annat. Solen skiner, det är varmt både i luften och vattnet…….och datoranslutningen är nästintill obefintlig……vilket elände!

Blommorna blommar.

Mandlarna är mogna.

Semesterhälsningar

Agneta!

Home sweet home!

Tillbaka i lugnet, tillbaka till mina blommor och min hund och mina katter och ja, vad mer…….jo, omgivningen så klart!

Goethe är en fantastisk ros, den blommar och blommar. Bilden nere till höger är en enda kvist som jag tagit in!

 

Awakening.

 

Den småblommiga hortensian.

Mitt i bilden, nertill, ser man den, söt eller hur!

Jag har varit i Borås. Väldigt fin liten stad och vilken stadspark! Full av fina blommor och omfluten av Viskan.

Kaféerna hade helt makalöst underbara armaturer, något att ta efter!

 

Och det är alltså den här hunden jag är glad att vara hemma hos, hur tänkte jag?

Hon är egentligen vit…….

Fast ska jag vara ärlig, så har hon precis fått sig en dos “klet” på ryggen, mot fästingar,  och det tycker hon inte om, därav detta rullande i jorden.

 

Det sägs att den här rosen heter Mamma Mia, men jag tror det har blivit fel.

Dom som har sett Desperate Housewives förstår nog vad jag menar.

Den där gatan som är med i serien, Wisteria Lane, är ju full av konstgjorda blommor och visst ser Mamma Mia ut som en sån!

Vi har fått den här rosen i present och vi har döpt om den, till Wisteria Lane!

Agneta!

Den här veckan…..fram och tillbaka, hit och dit!

Lustig vecka har det varit och är, jag vimsar fram och tillbaka, hit och dit, men snart så sätter jag mig ner här hemma igen och läser mina bloggkamraters blogginlägg, det ser jag fram emot.

Jag hjälper gamla arbetskamrater med lite pappersarbete, men inte vet jag om jag är till någon hjälp, det känns mer som om jag trasslar till det……..men fram och tillbaka till storstan åker jag, och nu är jag alldeles strax på väg igen.

Igår kväll när jag åkte hem, det var sent, då regnade det så mycket så det kändes som bilen var en båt. Och både jag och bilen hade hemlängtan, men det gick bra!

Idag skiner solen, jag äter min havregrynsgröt och sniffar på blommorna på köksbänken!

Jag hör snart av mig!

Agneta!

Sensommarblomning.

Det blåser, det stormar, det störtregnar, solen skiner – allt i en enda röra.

Men blommorna och buskarna dom blommor på som om inget hänt! Ovan den småblommiga hortensian, den är så söt!

 

Och en crèmevit (varför ser det konstigt ut om man skriver “kräm”-vit……?).

 

Ytterligare en hortensia, den skiftar i färgerna även innan den börjar vissna…..och inte en enda har jag namnet på.

 

Det här vet jag vad det är! Det är en ros.

Den klänger och den heter White Nights och den doftar ljuvligt och ska man ha en enda vit ros så tycker jag man ska skaffa denna, den rekommenderas å det varmaste.

 

Skrynkel-höstanemon. Det där med skrynkel hittade jag på precis just nu.

 

En icke-skrynkel-höstanemon.

 

Blomstertobaken har verkligen kommit igång nu och blommar så fint och doftar lite åt gardeniahållet så länge man inte får in tobaksdoften från bladen!

 

Jag vet inte riktigt hur det är med omgivningen, men ibland får han märkliga presenter av damer.

Den här cikorian (vägvårdan) fick han av en dam som hade hört att han önskade sig just en sån……och så kom hon gående en dag här på vägen (och det är ingen genomfartsled direkt…….vi bor ju lite off road, så att säga) och gav honom en liten planta och den blommar och verkar ha tagit sig.

Jag är också glad åt den, så klart, och färgen är lika fantastisk som på blå bergvallmo. I alla fall nästan.

Agneta!

P.S.  Idag ska jag hit:

……..eller ja, inte till bygget (det är blivande IKEA i Torp, Uddevalla) utan till stan och har ett helt stort ark med saker som ska uträttas, saker som ska köpas och sånt där, jag är trött på det redan innan jag kommit iväg. Wish me luck!   När jag åker hem sedan, dom nedre bilderna, ser jag först Gullmarsfjorden och så “skylten” där jag åker rakt fram, och strax är jag hemma igen. Jag längtar redan…….P.S.

Tiggeri.

Vi sitter fortfarande ute och äter middag. Dom sista dagarna har det varit jättefint väder och varmt, så det är en njutning.

 

Och vi har sällskap vid bordet! Men tigger? Nej nej, inte då. Jag håller bara huvudet intill bordet och jag känner mig lite sorgsen, se bara på mig……..

……..och jag också. Men jag är inte så sorgsen. Jag är inte glad heller. Jag är chefen här och ingen lyder mig. Dessutom avskyr jag när hon som bor här tar fram kameran, att man aldrig kan få vara ifred………

Och Nisse han är inte med alls för honom hade vi av misstag låst in i boden idag, men sen när han kom ut hoppade han upp på hustaket och spankulerade omkring och försökte fånga gässen som flyger över här nu på sensommaren…….

Agneta!

Sensommar.

En strålande lördag hade vi. En sån där riktig sensommardag med dom rätta molnen, den rätta färgen på himlen och som gjord för långpromenad.

 

Mot kyrkan gick jag och då passerade jag klätterberget och där satt en man på toppen och drog i ett snöre och sen när jag tittade fick jag se att det var ytterligare en på väg upp. Ja, ja! Aldrig att jag skulle våga.

 

Lite blandad kompott. Blommor längs vägen, vår veranda, luktärterna, mina ståltrådskorgar som jag hänt upp i en tall, lite vildäpplen osv.

 

Och lite mer från trädgården. Min ginko växer typ 2 mm om året, men den lever.

Och så har jag skaffat mig en jasmin, en sådan som blommar gult på vintern. Det skall bli intressant att se om det går här.

Egentligen gör det nog inte det, men jag måste testa.

Agneta!