Denna lilla dam behöver gå en bra bit var dag och det behöver den lilla damens matte också. Och idag gick vi mot storastora vägen eftersom Omgivningen åkte på ett ärende och då kunde vi bli mötta när han var på hemväg.
När vi kommit ner för våra backar har vi dalen framför oss. Fjorden går där borta nånstans, men den syns inte på bilden, berget i mitten av bild med en mast på är på andra sidan fjorden.
Lite vildaplar längs vägen, så vackra blommor!
Det här kallas för en backe! Ser inte så ut på bilden, men jag kan säga att den suger när man cyklar uppåt för den! Det här är vår lokala stora väg, men den har inte ens riktig asfalt, det är typ oljegrus. Nu blommar häggarna längs vägen och det doftar så gott!
Här fortsätter man rakt fram om man inte är bergsklättrare för då går man in till vänster.
Det här berget är väldigt populärt att klättra uppför och om jag inte har fel finns det minst sex olika vägar upp. Hur högt man klättrar vet jag inte, men berget är ca 90 meter högt, och på något ställe av dom där sex vägarna upp, lär det vara nio meters överhäng.
Jag förstår inte hur det går till. När vi går till lilla fiskesjön är den här toppen väldigt nära och ibland sitter vi där och tittar ut över nejden.
Bergen häromkring är så populära att klättra i att det finns folk, även från andra länder, som flyttar hit bara för klättringens skull!
Så kommer man efter några kilometer fram till kyrkan. Där är undertecknad både döpt och gift.
Nu befinner jag mig på den gamla stora vägen till Lysekil, den jag åkte som barn när vi for hit. Och det är en grusväg! Tala om att ha varit med ett bra tag……
Det här var alltså stora vägen till Lysekil för “en del år sedan”!!! Fast jag går åt norr, Lysekil ligger åt söder och det är nu, när jag gått några kilometer till, som Omgivningen kommer tillbaka och vi får lift hem, Leia och jag!
Väl hemma, efter middagen, kastar jag mig ner i en fåtölj, och kanske öppnar jag kistan som jag har fötterna på, och plockar fram garnerna till de nya plädarna i sovrummet. Dom som jag inbillar mig ska bli Shetlandsinspirerade i färgerna…….
Agneta!
Som den lilla Arbetsmyra Dun är, så bliver era plädar säkert klara. Hoppas
SvaraRaderajag hinner att få se dem, innan jag "slocknar", men än ett tag går det nog.
Stor kram från Hajan
Så roligt att se! Har sagt det förr, du bor fantastiskt vackert!
SvaraRaderaTack för att jag fick följa med på den fina promenaden. Härliga omgivningar.
SvaraRaderaSkönt att få lift hem igen:)
Kram Maria
Så fint det är i naturen nu....och vi fick också följa med på en liten promenad. Är lite nyfiken på hur långt du gick eller brukar gå varje dag med Leia?!
SvaraRaderaDu har hunnit långt med dina rutor. Pläden kommer att bli superfin. Eftersom du virkat så mycket redan antar jag att det funkar bra med axeln.
(En av våra rymlingar har hört av sig, om det han skriver är sant vet jag inte.)
Kram!
Vackra omgivningar att vandra i och skönt att du har en som hämtar upp er också! Den kistan var proppfull! Så långt du kommit! Så fint det ska bli i ditt sovrum med dessa färger. Snäckskalsblått...
SvaraRaderaSå kul att vildvinet är på G! Har berett plats åt dem, de blir klättrare i år!
Ha en fin onsdag.
Kramar från Eva-Mari
Att du bor vackert har jag redan tjatat om. Men det är ju det du gör.
SvaraRaderaNästa sak - vad flitig du varit!!! Och vad mycket ändor att fästa tänker jag. Färgerna är helt acceptabla. / Britt
Vem kan motstå att promenera i en sån underbar miljö. Vackert så det förslår.
SvaraRaderaÅh! Jag har också varit med ett bra tag, men minns inte Gamla Stora Vägen till Lysekil... Så fina färger till pläden. Nu blir jag inspirerad till en till. Och en till. Och en till. Kram!
SvaraRaderaVad trevligt att få se omgivningen, ja alltså omgivningen, inte Omgivningen, fast det vore också kul men föstår att han vill var lite anonym.
SvaraRaderaVad vackert det är där du bor!
Vilken ordning du har bland dina garner! Inspirerande!
Vilken härlig tur du tog oss med på! Bergen är verkligen mäktiga. Förstår inte hur man kan ge sig på att klättra i dem. Det verkar väldans läbbigt om du frågar mig.
SvaraRaderaKram, Karin
Börjar med att säga..ljuvlig bild på denna vackra Leia!!Tänk att du varit med så länge..menar sedan grusvägens tid..hi hi..skojar bara!! Även jag har varit med på den tiden!! Hur som helst..förstår att det är en fin väg att gå, framför allt nu..när det är så grönt och fint!
SvaraRaderaHa en fortsatt bra dag!! Kram och hälsa som vanligt!!!
Sååå vackert hos dig ,kul att följa med på din promenad i omgivningen fast du väntade ju på omgivningen ,kramen Nette
SvaraRaderaTack för din nästa promenadvariant. Vacker den också. Hu, vilket högt klätterberg men jag förstår att utsikten måste vara fantastisk.
SvaraRaderaSåå vackra plädarna kommer att bli med de färgerna.
Kram Agneta
Vilken härlig natur du har att gå i. Bergen är ju jättehäftiga och jag kan förstå att många gillar att klättra i dem. Praktiskt att kunna gå så långt man kan åt ett håll utan att behöva tänka på att man ska ta sig hem också ;-) Kram Katarina
SvaraRaderaDen prydligaste handarbetslåda jag har sett! Du behöver inte göra något, bara låt locket vara öppet och imponera på alla besökare. ;D
SvaraRaderaKul att få se din omgivning också, naturen och promenadvägarna menar jag. Hoppas du får många underbara promenaddagar i sommar. Ha det gott!
Fina bilder! Vilken fin promenad ni fick,så idylliskt och vackert!
SvaraRaderaOch säkert skönt med lift tillbaka hem! Ha en fin vecka!
/Louise
Vackra omgivningar du har, ja landskapet och naturen menar jag då förstås ;) Den du lever med är säkert vacker han med!
SvaraRaderaOch läckra färger har du i garnkistan, va fint det kommer att bli, och roligt att virka, nu blir jag nästan lite avis. Hade ju planer på en mormorsfilt till i vintras, men det blev icke av. Men min nästa skall gå i blått, det tror jag med all säkerhet!
Kram Gunilla
Åh, vilken tur att Omgivningen inte tog en annan väg tillbaka! Tänk om du hade fått gå hela den vägen hem igen...
SvaraRaderaMen du har väl telefon med dig förstås, så att du hade kunnat ringa efter honom? Säger jag, som aldrig har med mig min telefon på mina promenader, trots tjat om det hemifrån: "Tänk om du ramlar?"...
Hur som helst, så var det en mycket vacker väg du gick - säkert mycket vackrare än nya vägen till Lysekil!
Kramar, Monica
Du bor fint men avsides, tycker jag mig förstå. Upptäcker att du inte finns med i min blogglista, vilket ska åtgärdas. Och hälsa Leia från Hjo-Hjo!
SvaraRaderaOlá amiga...tudo bem?
SvaraRaderaFiz também contigo uma viagem por esses caminhos magníficos!
Fica com Deus!!!
Um grande abraço, Marie.
Men dom plädarna kommer att bli helt underbara, och va kul att kunna sätta sig ned och virka en ruta nu som då,
SvaraRaderajag som inte virkat på säkert 20 år blev riktigt sugen.
Och vilken ordning och reda du har i din kista !!
Ha en trevlig försommar. Tjingelingen från Rantamor.
Skoj att få följa med dig och Leia på promenad - vackra vyer! Helt klart nyttig sysselsättning för både två- och fyrbenta. Jag lånar sällskap numera. Igår blev det 1½ timme tillsammans med Isa - äldsta dotterns härliga Norrbottensspets.
SvaraRaderaInget litet projekt du har i den kistan! Ska bli spännande att se det färdiga resultatet så småningom!
Ingen dålig promenad med så vackra vyer också, måste vara en fröjd att gå där...
SvaraRaderaUnderbara bilder också!
Ha en fin fredag!
Kram från Titti
Visst är det underbart med vår! Vi har inte alls kommit så långt, men jag är nöjd när jag kan sova ute :-) Fina "skärgårdsfärger" på ditt garn.
SvaraRaderaPRECIOSAS FOTOS!!!
SvaraRaderaEL PERRO UN AMOR!!
SALUDITOS
så mycket fina garner
SvaraRaderaHa en fin helg!
Hanna
Skönt att gå på långtur och i vacker miljö dessutom. Jag brukar göra precis som du, passa på att gå lite längre när det passar att få lifta hem med maken :) Men oj att folk vågar klättra upp för det där berget, help vad brant!!
SvaraRaderaLycka till med stickningen, blir nog fint det där tror jag :)
Trevlig helg!
Kramar aka
Underbar promenad. Kram på dej. /Knatten
SvaraRadera