Resereportage. (Obs! långt!)

Det förhåller sig sålunda att vi varit på lite semester i Florens med omnejd. Och det var inte dumt alls. Jag längtade så efter att få se det där vårljuset som jag minns från tiden då vi åkte skidor på den italienska sidan av Alperna.

 

Utsikt över Florens från kupolen på Il Duomo, Cathedral of Santa Maria del Fiore, som ligger mitt i stan. Utsikten är magnifik och det är värt mödan att vänta flera timmar i kö för att komma in och sen sega sig upp för alla trapporna, några hundra, så där på ett ungefär.

Om man tittar noga ser man floden Arno, i mitten av bilden, som rinner genom Florens och över den floden går den kända Ponte Vecchio, den Gamla Bron.

Och där var det trångt. Fullt med turister och bara juvelerare.

 

Vi tittade in i så många kyrkor och katedraler vi bara orkade, alla lika otroligt vackra och taken ska vi bara inte tala om! Och blommorna, hav av blommor överallt!

 

Och så åt vi så otroligt gott, den italienska maten måste väl vara bland det godaste som finns, visserligen är smaken olika, men ändå……..Omgivningen fastnade för Tiramisu, jag vet inte hur många han lyckades äta! Bland det godaste var foccacian med ost och olika skinkor och mängder med rucola som inte smakade som den plastinpackade man köper här hemma, längst ner till vänster, och där intill en kronärtskocksbottentimbal med pecorino ost……! Och så världens godaste Brunello vin till det………

Sen måste jag berätta om glassen, vi var ju tvungna att prova den världsberömda gelatin! 20 Euro för två stycken rån med en kula glass i vardera rån! I och för sig för 2 personer, men……Mitt livs dyraste glass! Och god, jaaa, joo, men vi har nog god glass här hemma också.

Nu hävdar jag fortfarande att när det gäller mat befinner vi oss i vårt land på u-landsnivå. Nästan i alla fall.

Vi bestämde oss för att räkna hamburgerrestauranger (och andra snabbmatsställen) men vi hittade bara en enda typisk sådan snabbmatare, och vi for ändå omkring lite i själva Toscana.

Jag vet ju inte hur den “vanlige” italienaren handlar men däremot låg det ju småaffärer precis överallt och man verkade handla där, det var inte bara turister i affärerna, snarare tvärtom.

 

När vi åkte genom ett parti med lövskog var vi tvungna att tvärstoppa, marken var täckt med balkansippor! Jag trodde jag hade hamnat i himlen. Vita och blå! Så otroligt vackert. Mina favoriter ju!

 

  
När vi klev ur bilen och tittade ner ordentligt var marken täckt av alla möjliga läckerheter, julrosor, massor, och under dom växte cyklamen……och kallor, men dom var inte i knopp ännu.

 

Och så dessa små byar eller om det är städer på toppen av kullarna! Så otroligt med all den här gamla bebyggelsen. Det var fullt jobb med att inte stanna i varenda en, men det var svårt att låta bli. Just det här är San Gimignano.

 

Alla med den hänförande utsikten över landskapet. I vårdager.

 

Sen älskar jag dom här gamla tegeltaken! Visst är det vackert! Slår allt nytt och fint i hela världen…..

 

Och rätt som man gick där i nån liten by och tittade uppåt vällde blåregnet över alla bräddar!

 

Hmmm…….

 

När man stod där och tittade över kullarna och ner i dalarna hörde man bjällror och så fick man syn på dom här flockarna med underbara får som var på väg hem till sitt lilla slott!

 

Hmmm……

 

…..och hmmm……..

 

När vi ändå var här passade vi på att slå till, vi köpte den här lilla kullen med odlingar av olika slag och ett litet, men bara litet slott på toppen, tyckte det var lika bra……hahaha……dream on!

Nej, faktiskt inte, även om det var bland det vackraste vi sett, så är havet i alla fall för långt borta, men så otroligt vackert……

Så även denna gång är jag nöjd med mitt gamla Snäckskalsdalsberg!

Fast hade man kunnat ha lite av varje så……….

Ah, jag drömmer vidare!

Agneta!