När våra japanska vänner var här i slutet av maj hade dom med sig “omiyage”. Det är typ “gåbortpresenter”.
Och det är väl inte så konstigt i och för sig, det har ju vi här också, men med japaner har det blivit, ja, nästan en industri.
När våra vänner kom hade dom ett par resväskor med bara presenter plus en kartong som var incheckad som extra bagage!
Bilden ovan visar hur det, faktiskt, alltid, blir, det blir värre och värre och större och större och till slut flyr Mrs & Mr West (som paret kallas i boken jag lånat bilden från) i panik……….
*********************************
Så när dom var här ägnade dom väldigt mycket tid åt att hitta omiyage som dom skulle ha med hem tillbaka till Japan också.
*********************************
Och nu har det gått lagom lång tid så att det är lagom artigt att vi skickar en kartong med omiyage från oss! Allt enligt protokollet!
Idag var det dags att gå och köpa mer honung – dom köpte hela lagret i vår lokala lilla affär när dom var här, så vi tänkte att det kan vi plocka ner i lådan, där det finns annat också,
bl a har jag gjort fotoböcker från bilderna vi tog när dom var här!
Fint väder. Ja, förutom molnen i öster.
Men åt det hållet Leia och jag gick var det så här fint!
Söta blommor i vägrenen. Och in i skuggan, massor av ormbunkar upp efter bergssidorna i skogen man får ge igenom.
Ut på andra sidan skogen och där är vår fjord som jag hela tiden går längs med.
Fjorden går in i en kil runt ett berg (höger i bild) och där är det fredat, för det finns en väldig massa fåglar.
Fast jag såg bara kor jag!
Här ser man gården jag är på väg till.
Väldigt idylliskt. Där finns en liten affär och ett kafé/restaurang. Och i bergen är det många som klättrar.
Här är den lilla affären. Och där köpte jag honung och sen kom Omgivningen dit, han hade varit på nåt uppdrag i stan, och så tog han med honungen i bilen. Jag kan liksom inte bära just nu.
Leia tycker om att gå dit för hon kan ligga och titta på kaninerna i timmar!
Och nu är det tv dags för mig – jag följer nästan varenda match i fotbolls VM.
Igår natt var jag ensam om att titta, Omgivningen hade törnat in för länge sen, Pippi sov i soffan och jag gjorde mig en liten picknick och njöt av att titta på USA-Portugal.
Samtidigt WhatsAppade jag med vår amerikanske kompis Jerry som var på operan i San Fransisco och inte kunde titta.
Han pep ut i paus och så fick han reda på hur det stod till.
Är det inte fantastiskt ändå!
Agneta!
Jo, det är helt otroligt hur man kan hålla kontakt med människor i olika delar av världen! Har dock aldrig hört talas om att WhatsAppa, vad är det?
SvaraRaderaJag är inte så världsvan. Så det var en hel del jag inte fattade. Var det souvenirer de letade efter? Och WhatsAppa, rena grekiskan, men det är väl engelska kan jag tro.
SvaraRaderaDet enda jag fattade var att det är vackert omkring dig. Det är inte dåligt det!
Vad kul det måste vara att få träffa olika kulturer och komma dessa människor in på livet! Och vackert bor ni så det förslår så det kan verkligen visas upp!
SvaraRaderaBra presenter ni kom på till japanerna!
Ha det gott!
Annika
Ja, tänk vad världen har blivit liten!!!!
SvaraRaderaTrots olika sedvänjor, så reser vi och håller kontakt på nätet....
Så vackert i dina omgivningar!
Kram Lena
Så spännande att träffa vänner från en annan kultur. "Gåbortpresentshysteri" har vi ju lite här med. Jag tar ofta med mig något från trädgården eller något personligt hempysslat men visst finns tanken att de kanske tänker att här kommer hon dragande med sitt egna igen.
SvaraRaderaVackra bilder som vanligt. Kram. Elisabeth
Det blir verkligen nästan plågsamt till slut - att "presentandet" bara ökar och ökar! Jag har hört det förut, av en annan bloggvän, som har vänner i Japan, hur mycket presenter de skickar till varandra. och ofta saker, man inte riktigt vet vad man ska göra med. Ni har ju i alla fall kommit på användbara och goda presenter!
SvaraRaderaVilken promenadväg du har! SÅ vackert! Men är det inte långt att gå till er fjord? Fast det ser inte så bergigt ut...
Sen är det ju fantastiskt med vår cyberspace-värld! Jag minns när vi var i Turgutreis i Turkiet och talade på Skype med kusinsonen i Los Angeles på iPaden och visade hur vi hade det och han visade sin nya lägenhet... Vi var ju liksom inte ens hemma...nä, det där är märkligt...men bra!
En stor olikhet är det mellan dig och mig - jag ser inte fotboll. Jag såg trädgårdsmåndag och en gammal Beck ikväll...
Trist att din arm/axel fortfarande besvärar dig så! God bättring önskar jag!!!
Försiktiga kramar, Monica
Låter som att presentandet går till överdrift när japanerna är inblandade... Men det är bäst att ni sköter er del till vänerna. ;-)
SvaraRaderaVackra bilder från din och Leias promenad. Här har vi haft regnskurar av och till de två senaste dagarna.
Krya på dig! Hoppas att det läker snart.
Sommarhälsningar
Elisabet
Världen blir allt bra liten. Häromdagen låg jag i min soffa i Tyskland och appade med min bror som är på semester på andra sidan jordklotet. Tänk att kunna föra ett "samtal" utan väntetid. Det har nästan blivit självklart. Tänk "förr" när man väntade i veckor på brev...
SvaraRaderaHa en fin vecka!
Kram Elle
Jo dagens teknik är helt fantastisk, men bara när den fungerar, här har vi inte haft telefon sen före midsommar då det nya bredbandsmodemet med telefoni pajade i det värsta åskväder vi haft på länge.
SvaraRaderaSå kul att din vovve gillar kaniner, det gör min också när vi besöker någon med kanin i bur! En gång hoppade hon upp på kaninburen för att komma närmre...
Kram/Finas mammis
Ja visst har utvecklingen gått framåt . Fort går det. Man hinner knappt ta till sig allt. Jag har hoppat på Instagram. Det borde du också göra som har så många vackra bilder att visa.
SvaraRaderaHär är kallt, blåsigt och det blev en snabb Ajaxpromenad imorse.
Kram Eva
Vilka härliga sommarbilder, så bra och personlig present med fotoböcker.
SvaraRaderaOch dina vildvinskorgar är ju så fina, jag har en på ehe! tillväxt, hoppas hoppas
den växer till sig snart :)
Stackare, hoppas du får ordning på din axel snart.
Ha det gott!
Oj att du bara orkar glo på fotbollen så mkt, men är man intresserad ja så är man . . . . .
SvaraRaderaDet räcker för mig att se 'Google jonglera' med mera, *fniss*
Vovven Leia är intresserad av kaniner, ja men där kan ju inte hända så mycket mer än att kanin näsan rör på sig hela tiden, hi hi . . . .
En vacker typisk Bohus--bild är bergen som sticker upp lite överallt mellan bondgårdarna.
Där skulle jag vilja vara och klättra på mitt vis.
Hoppas armen mår bättre.
Må väl kram/ Eva
Glömde nämna att omiyage är ett vackert ord, det hörs att det är Japanskt.
SvaraRaderaMen en omiyage borde få vara lagom, men det ordet är väl bara Svenskarna som använder.
Så enligt den Japanska seden borde då jag skicka Susie på Stjärnarve en rejäl skokartong med tackpresenter, hmm måste nog hitta på något . . .
Så utomordentligt teknisk du är! Här är inget fotbolls-tittande inte. Intresse noll.. sorry ;-)
SvaraRaderaJag kollade på youtube-avsnitt på gamla Gardeners´world /Året i trädgården. Man lär sig hela tiden! Och så skördar jag frön från mina nävor nu, och aklejorna...Två gånger om dagen måste man ta svängar och plocka, annars ploppar dom iväg... Brunnäva,,, å vad jag gillar den blomman... har nu tre sorter... tänk om det blir en fjärde sen?
kram elsamarianne
Att köpa honung från lokala odlare är verkligen något man ska uppmuntra. Vi brukar handla på Ica - bara två minuters promenad över gärdet. Men där brukar finnas lokalproducerad honung. Om den är slut, ser jag åtminstone till att köpa svensk honung även fast den är dyrare än importerad. De små pollinerande insekterna är livsviktiga för vår egen existens.
SvaraRaderaHoppas din arm blir bra så fort som möjligt. Inte roligt att vara begränsad i sin rörlighet.
Det där med omiyage låter nog så jobbigt. visst har vi också gå bort presenter här men det hålls än så länge på en ganska låg nivå. En blomma eller liknande. Tycker det är väl så jobbigt ibland att ens hitta på passande födelsedagspresenter för man vill ju gärna ge något trevligt. Vänner kan det ju bli för minimalt av om det blir altför jobbigt. Tur för dig om de gillar honung.
SvaraRaderaDu får omiyaga lite lagom så det inte kommer
SvaraRaderaen ännu större låda, men det var en fin gest till
dina gäster. Roligt att dom gillade honung.
Jag har inte sett en enda match, är totalt befriad
från fotbollsintresse. Maken får hålla koll.
Och nog blåser det mer för varje år, men idag hittade vi
en Vänervik med lä, ljuvligt.
Kramar/AM
Tusen tack för din roliga kommentar på min blogg! Ha ha...ja ibland känns det som om jag vore född 1741! Tro mig! Härligt inlägg du skrivit och det där med omiyaga var intressant...
SvaraRaderaJa med en fotbollsfantast i familjen blir det inte många minuter jag får se något annat på tv:n! Nåja tur att man har datorn...
Varm kram från husspöket Titti
Jag är säker på att era japanska vänner blir jätteglada för den omiyage som ni sänder dem! :)
SvaraRaderaVilken fantastisk omgivning (ja, nu menar jag naturen omkring er) ni har! Både berg, åkrar och vatten!
Himla trist med din arm! Jag läste att ni haft besök av en veterinär och att en häst och en moster är sak samma....! :)
Nej du, fotbollen går fetbort för min del! Inte det minsta intresserad och kan reta mej på att det verkar vara fotboll på varenda kanal! Jag antar att du då har ditt lystmäte när det är VM och allt!
Så du har också strul med läslistan? Då har jag inte micklat med något, utan det är väl självaste Blogger som felar! Få se om det löser sej, bra att du talade om att även du hade problem.
Kram
Lisa
Nu fick jag mej ett gott skratt, och du...det är inte bara japaner som har fullt upp med "omiyage"...Mannen i huset/husbilen blir alldeles knottrig på mej när vi är på tur, för helst ska ju barnbarnen ha något litet, helst den som förser katt och blommor med mat o vatten, helst de gamla mödrarna som inte kommer så långt, helst...ja du ser!! Fast kanske japanerna var ett strå vassare, en hel kartong extra...Lite kul är det.
SvaraRaderaSen är det så vackert hos dej. Suck. Och en liten gårdsbutik med café till...så där på lagom promenadavstånd. Med nöje även för de fyrbenta...Här får vi hålla tillgodo med fåren på andra sidan riksvägen, det mest dramatiska där är väl om något lamm krupit ut och gör sällskap med oss en bit.
Här har det gått oss helt förbi det här med fotboll. Men min lilla gamla mamma, åttiosju nyss fyllda, hon sitter uppe och ser varenda match. Så nu får man tänka sig för när man ringer för att kolla läget, om hon sover igen det hon har förlorat under natten...Eftersom jag handlar åt henne ser jag också att hon unnar sig en hel del gott framför tv:n, guuud så lycklig jag är för det!!
Ha en skön fortsättning på onsdagen. Själv ska jag till tandläkaren, förmodligen för att se till att han får en bra reskassa på sin semester... Å du, ta det försiktigt!!
Kram kram
Lokal honung och fotoböcker blir säkert uppskattade presenter. Personligt och omtänksamt. Tror du är en hejare på omyage.
SvaraRaderaHa det fint
Anette
Nämen inte visste jag att du var en fotbollsfantast! Själv har jag inte sett en enda match, jag gäspar när jag ser en boll...
SvaraRaderaMen som du berättar om japanerna. Nog för att de har mycket traditioner och olika ceremonier för sig, men det där med presenterna lät otroligt jobbigt. Tänk om man inte har det så väl förspänt, hur gör man då?
Nä fy, okej med en blomma eller en flaska vin när man går bort, men det får allt räcka. Själv föredrar jag faktiskt knytisar, ibland är ekonomin så taskig att man annars helt får avstå från fester och det är ju trist.
Det regnar hos mig, mest varenda dag, jag har börjat få något mellan tårna som liknar simhud...
Kram och ha en skö helg