Hurtigruta!

När jag åkt bil, åkt buss, åkt annan buss och åkt flygmaskin, sen ytterligare en buss,  ja, då hamnade jag här – i Tromsö!

Himlen var blå, solen sken, det blåste visserligen, men jag hade nytt underställ, så det var bara en massa frisk luft – underbart!

 

Jag fick äntligen se den fantastiskt vackra Ishavskatedralen! Vilket byggnadsverk. Läckert!

 

Hundspann hann jag med, det här är vid pass 3 tiden på eftermiddagen och det var som vackrast. Solen var på nedgång, bebyggelsen glittrade där borta som på en gammaldags adventskalender med glitter på.

 

Att åka hundspann i tystnaden, bland fjällen, när solen färgade fjällen rosa och det enda man hörde var hundarnas ljud när tassarna rörde vid snön – det var absolut magiskt.

Ledarhunden i vårt spann hette Trollfjord, vit, vacker och med alldeles ljusblå ögon.

Efteråt fikade vi i en kåta och fick berättat för oss om hundarna och deras liv.

 

Därefter var det dags att borda MS Nordnorge som styrde norrut.

 

Jag hade sån tur att jag fick se massor av “nordlys”, norrsken, Northern Lights, Aurora borealis osv, men jag fick inga bra bilder. Hade inget stativ med……men jag hann titta ordentligt i stället!

Redan första kvällen var det dags.

Kapten varskodde Eskil (som hade hand om oss turister) som i sin tur gjorde utrop.

Väldigt mycket bra information. Hurtigruten folket kan det här med turism, verkligen, jag är djupt imponerad av allt runtomkring. Logistik, allt, fungerade så jättebra.

 

Och så fick jag se drömboningar, om och om igen! Romantiskt!

Och ja, jag vet, det är säkert inte så romantiskt som jag inbillar mig……men…….tänk, inga ljud…..alldeles tyst.

Fast jag undrar förstås, har dom nätanslutning, tro?

 

Sen var det dags för Nordkap. Dit fick vi åka i konvoj för säkerhetens skull, snöplog först, och sen vi turister i buss.

Det kändes verkligen långt norrut, det gjorde det för det var en ruskigt vass vind, den var inte snäll, och det rök iskalla (det såg man, man såg hur kalla dom var, jag lovar!) dimmor över vattenytan.

Överst, den lilla fiskebåten som gav sig ut från någon av de få fiskebyar som finns på Mageröy (där Nordkap ligger). Tufft arbete. Det är nog inte det minsta romantiskt!

 

Nord, 71 grader, 10 min, 21 sek.

 

I Kirkenes åkte vi snöscooter på en vik av Barents hav (saltvatten, man pilkade lax, torsk och cing crabs där, men dom susade vi bara förbi).

Jag åkte ju ensam på denna resa, så jag fick slå mig ihop med Barry från Yorkshire (bilden) och vi blåste på bra, både han och jag. En mil fick vi köra. Häftigt!

 

Här drar vi iväg, österut mot Ryssland!

 
Sen var det tillbaka till båten och vi åkte samma väg söderut och det var lika vackert det!

Och nu är jag hemma igen och det får gå, det också!!!

Leia blev glad och jag kunde kanske se ett litet, alltså ett litet, leende hos Omgivningen också……

Jag vill dock säga, har man drömmen om att åka Hurtigruten, så gör det!

Vintermänniska som jag är så blev det ju nu och det sas att vi hade otrolig tur med vädret som kunde se och göra det vi ville.

Jag inbillar mig att alla årstider är lika fantastiska. Så åk!

Agneta!