Din lokala turistinformatör informerar.

Stångehuvud, Lysekil. Åk dit om ni har vägarna förbi, det är förödande vackert. Dvs om man tycker om sten, berg och sten och hav. Det är ett naturreservat med rik både flora och fauna.

Det är lilla förtjusande huset har jag visat förut. Det är min sommarstuga. Så synd att det inte var sant…..

Strandgossar, strandpiltar, trift, Armeria maritima – kär blomma har många namn. Och nu blommar den och den lilarosa färgen växlar i styrka från tuva till tuva.


Den här blommar också. Jag vet inte vad den heter för jag har alltid bara kallat den puffblomma (det säger ungefär puff om man mosar blomman, det ska man naturligtvis inte göra ……), vilket den absolut inte heter. På latin kan jag namnet, tror jag (ähum…..), Silene maritima.


Hagtorn växer vild och den är som snö och växer kompakt, man gör kanske det när vinden ligger på för det mesta.


Strandkålen har kommit långt. Är inte bladen helt fantastiskt vackra?! Och vilken färg!


Berg och vatten.


Igår var himlen dramatisk och vacker och det blåste kallt.


In emellan bergsskrevorna växer gräs och där växer massor av fina små örter, här bellis.


Och fibblor.


Och där var dagens guidade och något kompakta rundvandring slut.

Agneta!

Vårtecken, dom sista för i år!

Sista Vårtecknen för i år, för nu är det sommar, det syns överallt. Jag ser knappt att hitta hem, Snäckskalsdalen ligger höljt i grönska och Queen Anne’s Lace (som min svärmor alltid kallade hundkäxen) blommar och grannen (den nyinflyttade stadsbon……huuuh!) kör inte försiktigt på vår grusväg, utan drar upp hur mycket damm som helst när jag går efter posten. Aja, baja! Det får kanske bli en punkt på dagordningen till vägmötet i sommar…….

 

Och i rabatten utanför sovrummet blommar den blå bergvallmon så det står härliga till! Färgen finns liksom inte, den är otrolig!

 

Snart blommar även potatisen i hinkarna, uj, så gott det ska bli!

 

En av pionerna har slagit ut idag!

 

Rhododendronarna (???) blommade fullt ut på bara två dagar i värmen.

 

Clematis Propertius har slängt sig så långt upp i vår högsta tall så nu är den vid fjärde grenparen och det är en riktig fura, så det är verkligen högt upp!

Till slut, för den här gången i alla fall, Ullungrönnen, där blommorna slog ut idag! Den hade två blomklasar från början men jag har lyckats slå av en av dom med en kratta, så nu är det bara en kvar! Men fin är den!

Agneta!

Oh, vilken helg och oh, vilket Smörblommeprojekt!

Vilka dagar! Sol, klarblå himmel, varmt – dag ut och dag in! Och en lätt bris, precis efter önskelistan.

 

 
Här ser man åt andra hållet från fjorden sett och precis mitt i bilden på berget så ligger Snäckskalsdalen (det syns inte) ! Det tar 3 minuter med bil och det tar 20 minuter att gå till sjön (havet, fjorden, vad man nu vill kalla det, vi kallar det sjön…..men det är ju egentligen havet).

 

Och vad skådade mitt öga när jag gick med Leia till sjön idag – jo, smörblommorna blommar. Och då innebär det att Smörblommeprojektet nått sitt slut.

Sammanfattningvis: vi som var med på detta skulle bli lite mindre, genom att äta lite mindre, äta lite nyttigare och röra oss lite mer. Inget annat egentligen.

Och hur har det då gått?

Jo, över förväntan måste jag säga. Själv så kommer jag nu i shortsen som var omöjliga att komma i förra sommaren och bara det är stort. Jag väger mig inte, utan jag känner bara på kläder hur dom sitter och just att shortsen är OK nu, det är jag så glad för. Jag är ju fortfarande klart spolformad (alltså, det är mest av Snäckis runt midjan och uppåt och neråt en liten bit), men det är lite, lite mindre av det hela.

Vad har jag gjort? Jag har ätit lite mindre, jag har ätit lite nyttigare och jag har rört mig lite mer.

Dessutom….har jag försökt ta bort så mycket vitt mjöl som är möjligt, så mycket socker och salt som är möjligt och jag har skurit ner på animaliskt fett så långt jag tycker det varit OK. Jag har ätit ännu mer fisk än tidigare och försökt hålla mig till ljust kött. Jag har alltså lagt in ytterligare en parameter – den hälsosamma aspekten.

Men aldrig att jag tummat på detta när jag varit bortbjuden och på kalas utan det har enbart varit till vardags. Många bönsallader och en ny värld har öppnat sig för mig – det är ju så gott! Och det finns massor man kan göra om man bara ”searchar the Internet” och alla kokböcker som står i hyllorna.

Så jag fortsätter så här! Det gör jag. Det har inte varit några uppoffringar, jag har knappt tänkt på det och jag känner mig sundare! Rekommenderas verkligen. Det var ju alltså Eva Mari med den utsökta bloggen Vårt röda hus som kom på detta geniala! Visst är bara namnet på projektet så bra, positivt och uppmuntrande! Titta in på Eva Maris blogg förresten, hon håller på att skapa ett Glädjehus! Jajamen!

 

Agneta!

Djurlivet och blomlivet i Snäckskalsdalen.

Och du milde vad dom kämpar, blåmesarna, med matningen. Troligen är ungarna födda för det är full trafik in och ut i holken. Vi sitter tillbakalutade på verandan morgon och kväll och bara gapar och tittar! Det är rörande vad dom ligger i.

 

Spindlarna är lika flitiga dom, fast kan inte riktigt så söta. Men tänk att dom kan spinna nät, så fort och som håller. Helt otroligt. Naturen är mäktig, mäktig.

 

Igår var det verkligen mycket att glädjas åt. Solen sken, det var varmt, jättevarmt och lagom bris och så kommer vi hem från sjön, där vi legat i båten och solat en stund, och går den sedvanliga trädgårdsrundan och vad får vi syn på! Jo, blåregnet har två blomklasar!!! Tänk att man kan bli så fullkomligen överlycklig över naturen och dess under!

 

Dessutom har syrénen slagit ut. Visserligen har min kära buske bara en blomma, men så glad jag är för den. Syréner, skolavslutningar, sommarklänningar, flätor i håret och svenska flaggan, det är svensk sommar, försommar, när den är som bäst!

 

Undanskymd fick jag också syn på den här tappra rhododendronen, där står den under enebuskar och alldeles för sig själv och blommar så fint!

Trevlig Pingst önskar jag alla!

Agneta!

Sommar, sommar, sommar!

Det är sommar hos oss! Underbart. Blått vatten, sol och blå himmel, vad mer kan man önska sig!

Det skulle vara att det nappade då. Omgivningen har införskaffat ett spinnspö. Men han håller inte i det, han spänner fast det i båtmotorn och skulle det nappa är det bra, och nappar det inte så är det OK det också!

Och igår fick jag ett paket med posten. Från min rara bloggvän Anne Lie som skickat en bit av sin fantastiska vita ljusrosa Lewisia till mig. Vad gör man med så snälla människor? Titta in hos Anne Lie på Skaparglädje så får ni se massor av fint!

Nu är den planterad och har fått solskydd i form av spaden som fått stå kvar!

Agneta!

Och så plötsligt vart det sommar!

Och Leia hon ställer sig helst i vattnet, i bäckarna, i havet och här i den lilla fiskesjön.

 

Det är lite grand så där i luften att det ser tjockt och lite dallrigt ut – varmt!

 

Körbärsblommorna som var just bara blommor för ett par dagar sedan är nu små kart!

 

Dom små förgätmigejerna blommar – och då är det försommar för mig!

 

Så mycket har rhododendronen utvecklats på ett dygn! Härligt!

 

Agneta!

Hemma igen–Tack fru Venus–Åka husbåt–Vårtecken.

Då var jag hemma igen efter min utflykt. Jag vaknade upp till ett fullkomligen fantastiskt väder och det är varmt, riktigt varmt och skönt. Nu måste jag skynda mig att njuta…….

Här har Singelmamman, Monica och jag befunnit oss i helgen. Vi har hälsat på fru Venus och jag vill framföra mitt stora, stora tack till fru Venus för en riktigt fin helg!

För första gången i mitt liv fick jag åka husbåt. Fru Venus hade ordnat så att vi fick åka husbåt med en riktig sjökapten, en sån som varit ute i världen och på dom stora haven och åkt där fram och tillbaka, fram och tillbaka – gissa om man kände sig trygg ombord hos honom!

Kapten Haddock har själv byggt den här fina husbåten och han behövde inte ens stå vid rodret, han styrde hela huset med en sån där liten dosa man har när man ska in på sin bank på nätet…..ungefär! Fru Venus hade med världens godaste smörgåstårta. Vilken fin dag vi hade!

Och så var det dags för ännu en måndag med Vårtecken. Idag blir allt i collageform eftersom en långhelg tär på mina allt tynande krafter……

En sak är i alla fall klar och det är att det blommar och det är grönt, så där frodigt grönt och härligt, så nu tar jag och pilar ut och grejar!

Agneta!

Till den hemmavarande!

Bild lånad från nätet.

Säger Agneta, on the move…….

Nu drar jag!

Fast det finns inga barn med, ingen omgivning med, bara två damer i bilen!

Agneta!

Lite fler vårtecken!

Min gräslök, min gräslök, vad gör dom med den? Jo, dom äter upp den, liljebaggarna!

Något litet djur har smaskat på mina Trillium också, ser jag.

Och det här har naturen designat till alldeles själv! Under trappan ned från däcket…..

Min rosa azalea fick flera grenar knäckta av snön i vintras och nu har den antagit en krypform, vilket jag tycker är jättefint!

Av min svägerska har vi fått en Louise Bugnet på stam – det skall verkligen bli roligt att följa den!

Agneta!

Vårtecken nr 11, 14 maj 2012.

Blåbären i skogen fortsätter att blomma och det är ju en fantastiskt vacker blomma när man tittar efter, eller hur?!

Dom odlade amerikanska blåbären är också vackra på sitt sätt.

Jag har röda primulor, så glad jag blev när jag fick se det! Jag hade hoppats, men jag var inte säker.

Auriklerna blommar på, dom blommar på som bara den!

Och snart spricker den första pionen ut.

I jordgubbslandet ser det lovande ut.

Granskott, jag tycker dom är så fina. Och goda. Kan man inte använda dom i maten på något sätt? Någon som vet?

Ny fluga? När vi var högst upp på vårt berg fick vi se en cyklist PÅ berget, över ravinen på andra berget, och sen hörde vi röster och en desperat flickvän som ropade. Jag säger bara det, att var det en dejt så ligger nog den killen risigt till efter den här cykelturen…..eller…..(Oj så oskarp bilden blev, jag glömde mig och förminskade den i Paint programmet, det var inte bra…).

Och så Ullungrönnen, här hela trädet, så man kan se hur det ser ut. Ett vackert träd!

Agneta!