Tom holk och grönt.

Vår talgoxefamilj har lämnat sin holk och åkt ut i världen. Det är i alla fall vad vi hoppas och tror.
Vi har läst i fågelboken att just avflyttningsproceduren kan gå väldigt fort så den är svår att få syn på och fånga på bild.

Talgoxemamman använde sig av hundhår från Tingeling (som vi hade klippt av och slängt ut i naturen) och mossa när hon byggde själva redet i holken. Väldigt fint byggt och nu är holken städad för den här gången och vi hoppas dom kommer tillbaka. Fast då har vi nog hängt upp holken i tallen intill.


Det har ju varit tämligen regnigt sista tiden. Fördelen med det är att det blir väldigt grönt ute och det är så fint med alla olika gröna nyanser. Min viol växer bra i sin lilla urna.


Det här är en clematis som heter något med snö och sommar, tror jag. Den klänger i en enebuske framför huset och är som ett vitt (fluffigt....!)moln när den blommar.


Min hjorttunga har blivit befriad från förra årets blad som tack vare snötäcket i vintras såg ut som om dom konserverats. Nu har jag rensat bort dessa gamla blad för nu hade dom börjat bli bruna och fram kommer i stället nya fräscha blad.

Det här är utsikten från badrummet och man ser hjorttungan i mitten längst ner och så alla maffiga ormbunkar.


I badrummet har vi just nu myror. Svarta och små. Inte så förfärligt många, men lite för många för att det skall kännas riktigt bra. Dessa, nedan, har jag helt samvetslöst dödat med Ajax, det gick fort, jag tror dom slapp lida.


Och dessa kommer att gå samma öde till mötes, om dom redan inte gjort det. Och Anticimex har skickat oss massor av myrdosor. Det verkar inte vara helt ovanligt. Och är av övergående art får vi hoppas.