Rosor.

Innan den tar slut, jag måste minnas honungsrosen, en sky av blommor, ett moln av väldoft, och upp, upp och iväg…….

Jag har ju min blogg som en dagbok för mig själv också, och varje halvår låter jag trycka upp den, precis som den är, på blog2print.

Det är så lätt, man skriver bara in sin bloggadress, fyller i vilka datum blog2print skall plocka ner, och så väljer man om man vill ha med kommentarer eller inte.

Sen kommer den snart med posten och man har sin lilla årsbok klar!

Jag tror att om man nyregistrerar sig nu får man 15% och det är ju alltid trevligt.

Rekommenderas!

 

Utanför sovrumsfönstret klänger Awakening och den har klarat senvintern, den elaka, med bravur, och i år är den fantastisk.

Ibland känner jag mig lite, men bara väldigt lite, som om det är lite engelsk cottage över den!

 

Små buketter blir det också. Här Awakening, stjärnflocka, klematis och så dom 3 stråna av lavendel, dom tre strån som blev i år! Jo, oregano är det också där.

Är det någon som luktat på stjärnflocka, visst är det så att den inte luktar så där överdrivet gott?

Men väldigt, väldigt söt är den. Nu kommer sensommarhortensian också (uuugh, då går sommaren mot sitt slut….) och den vita stormhatten är på gång också. Tänk, jag hade för mig att den kom tidigare……

 

Det har varit väldigt torrt det sista, och blåsigt, så vi måste vattna och vattna. Bra att ha eget vatten då. Men man ska ju ändå inte slösa på vatten, men då tänker jag, nästan allt rinner ju tillbaka, långt dit ner igen, så det kan inte vara så farligt!

Agneta!

Pengatvätt, gubbar och Pavlova.

Varmaste dagen hos oss igår! Pippi och Nisse vet att ta det lugnt, vilar bakom rosen Awakening i den ljuva doften!

 

Men jag, jag kände att det var hög tid att plocka lite jordgubbar. Vi har lite egna men dom räcker inte till vinterns sylt.

27 grader varmt, lutande backar mot syd och fullt, fullt av blinningar (dessa stickande eländesvarelser, dom hörs ju inte), inget drömscenario direkt, men vad gör man inte, det är ju faktiskt roligt också!

 

Man kanske skulle pröva den här varianten hemma i stället, verkar inte alls dumt.

 

Jordgubbar till lunch blev det så klart, men dom är inte lika goda som dom egna. Odlaren envisas med att odla en sort som är sur, jag vill ha söta gubbar!

 

När jag skulle göra nästa ärende var mina surt förvärvade kontanter borta.

Det visade sig att jag ägnat mig åt pengatvätt, detta förbjudna och tabubelagda område, dom kom ut rena och fina ur tvättmaskinen! Så nu vet jag, man kan tvätta pengar på riktigt, liksom.

 

Till kvällens gäster blev det jordgubbaspavlova till dessert, den här bilden tog jag i dag, på det som var kvar eftersom jag glömde ta kort på Pavlovan i går!

Jag har världens enklaste och bästa Pavlovarecept, direktimporterat från NZ med ursprung Australien, en gång i tiden.

Man kan följa det till punkt och pricka om man vill, men jag brukar göra det enkelt för mig.

Pavlova:

Ta 60 gr socker per äggvita (har vi gäster brukar jag ta 5 eller 6 äggvitor, då räcker det till 4-5 personer…….) och vispa upp till till styvt skum.

Ta sedan i en matsked socker åt gången och vispa rejält tills nästa matsked.

När man förbrukat hälften av sockret rör man i det sista med en sked.

Jag brukar ta en stor pajform, smörjer den med olja (vanlig raps, solros el dyl) och sätter in det hela i 170 grader i 5 minuter, längst ner, sen sänker jag temperaturen till 140 grader och låter stå nästan en timma.

Och sedan gör jag toppingen, som det väl heter numera.

Då vispar jag samman 3-4  dl grädde med ca 2 dl avrunnen mild lättyoghurt (eller crème frâiche) och ett par matskedar florsocker och ca en tsk vaniljsocker.

Sedan rör jag i säsongens bär, skivade jordgubbar som igår, eller blåbär, går bra med frusna på vintern (blir riktigt läckert) och så dekorerar jag.

Kanske riven choklad, bär, andra frukter som kiwi, passionsfrukt osv är gott.

Som det brukar stå, fantasin sätter gränsen!

Inom parentes, ibland gör jag två bottnar och lägger den där toppingen emellan, också gott och ser lite fint ut!

Agneta!

Näää, Ernst! Den här gången var jag faktiskt före dig!

Jag kom in, för sådär en kvart sen, och då hade jag precis målat mitt bord som jag sågat itu på mitten för att ställa mot en vägg på altanen.

Och så slår jag på tv:n och vad ser jag då?

Jo, Ernst som delat ett bord mitt itu!

Men det gjorde jag för flera dagar sen!

Här står det upp och ner efter att jag precis sågat itu det och limmat det för det vart skrangligt.

Mitt bliv nästanvitt medan Ernsts blev en modern kräkgrön färg och naturligtvis blev hans rum helt fantastiskt. Som vanligt!

Men jag var faktiskt lite före honom den här gången!!!

 
Den dagen när jag sågade itu det gamla bordet, hittade jag en gammal bräda och fick till något som skall likna en fågelholk. Jag gillar att såga och skruva, men inte att måla……

Att jag sen vände frontbrädan upp och ner, hålet kom neråt, det är fixat nu.

Inte blev det vackert och det finns detaljer som jag skall “finputsa” till nästa holk!

 

Och så vill jag visa en bild på min grekiska vädd som jag köpte förra hösten!!!

Det var ingen vädd inte, utan en cikora, vägvårda! Men så söt!

Inte riktigt samma sak som en grekisk vädd som skall se ut som nedan!

bild fr odla.nu

Jag får åka på shopping för jag hade precis tänkt mig en vädd just där!

Agneta!

Den strandade valen bl a.

Den strandade valen har jag visat någon gång förut.

Det var min svärmor som fick syn på valen när vi hade flyttat hit, han har ju t o m ett öga!

Jag får rensa bort småbjörkar, ljung och gräs med jämna mellanrum så man ser honom (för det är en han!).

 

Häromdagen när vi var ute och gick med Leia i bergen fick Omgivningen syn på en delfin!

Visst är hon söt!

Och det är en hon, självklart! Kvotering, vet ni!

Hon var ju tvungen att ha ett öga, hon också, så då la Omgivningen dit ett!

 

Här är otroligt måna fjärilar och humlor hos oss i år. Underbart!

Och lilla Blåvinge satt still där vid klockljungen, (den borde förresten inte blomma förrän på sensommaren här, vad betyder då detta, börjar sommaren ta slut redan?), så jag kunde få en bild på hennes fina insida, eller vad det kan kallas!

 

Här hemma blommar William Baffin så det knakar. Han (det är en han, det hörs ju på namnet) överlevde den hemska senvintern, tack och lov!

 

Blommorna på William Baffin är så fina, enkla men med lite kul rufs in mot mitten.

Agneta!

Polyommatus amandus och att dela en flaska på mitten!

Silverblåvinge (tror jag) eller fjäril rätt och slätt.

Butterfly, Papillon, Schmetterling, det tyska ord som jag tycker är så fint.

Det var så varmt i går så det var nog därför den satt så stilla så jag kunde ta flera bilder av den!

 

 
För övrigt har jag lärt mig att slå av en flaska på mitten! Nej, så klart inte, utan jag har lärt mig hur man delar en flaska på mitten.

Och det fungerade.

Dessa bilder har jag olovandes lånat på nätet och dom visar vad man behöver och hur man gör. Jag tror bilden går att klicka upp om man vill se bättre! 

I stället för tändstickor tog jag en långskaftad tändare, vilket var praktiskt och sen hade jag bara kallt vatten i diskhon och det gick också bra.

Kanten sandpapprar man med vanligt sandpapper!

Jag har ju sett sådana här upp och nervända flaskor som man gjort till hängande ljusstakar, så det är på intet vis min idé det allra minsta lilla.

Jag var ju tvungen att ha en hållare till ljuset så då gjorde jag en av ståltråd och det fungerar faktiskt!

 

Nu blir det lite mer bilder av den stillsamma blåvingen!

Det är sol, det är sommar, det är nästan varmt ute, det är ljuvligt.

Nu tar jag båten ut på fjorden och lägger mig där en stund!

Agneta!

Stilla söndagsmorgon i Snäckskalsdalen.

Morgon på berget en bra bit ovanför Snäckskalsdalen.

Idag verkar det som om lugnet lagt sig, det är alldeles stilla och rofyllt, fast det har varit en intensiv vecka och ögonen går i kors, men det går ju att råda bot på!

Vila i solstol, t ex!

 

  
En riktigt sommardag, himlen var blå i morse (nu är det lite skyar). På bilden till höger ser man Ullungrönnen.

 

Morgonsolen silar genom honungsrosen som rinner uppför (!) berget.

Intill honungsrosen står dom amerikanska blåbären, kanske 5 eller 6 buskar. Alla utom en har fått vinterskador, men den som lever mest, är överfull av blåbärskart.

William Baffin rosen blommar som en tok i år! Ett hav av knallrosa blommor. Eller skära, dom är nog skära!

Agneta!

Sommaren kom liksom lite i vägen……..

Nu har jag också en Sarah Bernhardt pion! Och så grann den är!

 

Annars skulle den här veckan bli lugn, var det tänkt, och jag skulle hinna göra det jag inte hunnit tidigare…..så blev det inte. Alla som vi känner har dykt upp på en och samma gång, det är nästan så jag fått trycka på:

Fast det är mest kul, men jag har fått prioritera om!

Inte har jag hunnit titta till min blogg och ingen annan heller, men jag kommer igen, var så säker!

 

Trots regn och riktigt eländigt väder så slår rosorna ut. Det här är Awakening, klängrosen som är väldigt lik New Dawn.

Heidi Klum rosen har lite för många kronblad för sånt här väder, den vill liksom ruttna bort, men en blomma har det i alla fall blivit hittills!

 

William Baffin som jag tror kallas Norrlandsrosen, är den som överlevt bäst och den är väldigt tapper och har massor av blommor!

Agneta!