I Snäckskalsdalen handlar det mesta om naturen, men även om den lilla trädgård vi har, våra husdjur och annat smått och gott.

fredag 9 april 2010

Bergsvandring med komplikationer.



I början av veckan kunde vi för första gången, utan att riskera att kana nerför eller halka, gå upp på bergen igen efter vintern. Det hade torkat upp tack vare vindarna och luften var så härlig.



Man ser isen på fjorden (det vita). Den sjönk dagen efter, vilket var förträffligt då isen tar så mycket energi och den behöver ju både vi och djuren och alla växterna nu.



Ovanför i bergen där vi bor ser man överallt rester av stenbrott. Det var blomstrande tider för stenhuggerinäringen häromkring under 1920-1930 talen (även lite under 1960 talet men inte just här). Det var ett slitigt arbete, var så säker.

Alla redskap skulle upp i den oländiga terrängen på ca 100 möh och sen när man sprängt loss stenblock och huggit till knott (smågatsten) skulle allt transporteras nerför bergen och vidare till hamnen i fjorden för transport ut i Europa. Här och där ser man resterna efter de gamla körvägarna för häst och vagn. Tänk vad det måste ha skumpat!




Det är här skräpsten som blivit över när man sprängt och format till knotten. Det kallas för "stenmale" och dom är vassa som knivar.



På många ställen bildades små dammar när man tagit ut stenblock. Just här ser det ut som om en trädgårdsdesigner av rang varit framme och beställt fram ett mjukt, rundat avsnitt i allt det kantiga och hårda.



I dom här dammarna föredrar vår hund, Tingeling, att bada grundligt efter långpromenaderna. Det är lagom roligt eftersom vattnet är riktigt geggigt.


När vi går ut och går med hunden har vi ett litet problem. Det är Nisse som tror att han på något vis är en hund. Han vill absolut gå med. Mindre rundor orkar han. På längre rundor blir han trött och sätter sig och skriker så förtvivlat att det ekar runt omkring i bergen. Då får han sitta på en axel. Det går bra.

Om det regnar får vi ett riktigt stort problem för då blir Nisse våt. Och då skriker han ännu mer, han yyylar, så då får vi packa in honom i en huva eller under ett paraply (det är ju inte alltid man har papaply med på skogs/bergspromenad....) och så sitter han snällt där ända tills han ser huset hemma.......



....och då skuttar han av axeln, men då börjar den andra katten, Pippi, att skrika. Hon går nämligen inte av tomten (hon vet precis var gränserna går) och när vi kommer tillbaka och hon får syn på oss då skriker hon i högan sky och måste bäras tillbaka till huset.....

19 kommentarer:

  1. Härligt ... och där bor ni! Oj,.oj så fint med naturen!
    :)

    SvaraRadera
  2. Tänk, att det alltid känns lika konstigt att se gråa berg ... Här på Åland är vi ju begåvade med den röda rapakivigraniten, så skären är röda och så också grusvägar och gårdsplaner.

    När jag köpt "Rucklet" och det var dags att fixa gården hade jag satt mig i sinnet att jag skulle ha grått grus. Men se, det bidde det inte. Transportkostnaderna skulle ha blivit så höga att jag varit tvungen att sälja huset ;o)

    Ni bor helt underbart!

    SvaraRadera
  3. De stora stenblocken är underbara! Våra kissor är också "hundar" när det ska gås nånstans :-) Fredagskram till dig!

    SvaraRadera
  4. Vad vacker det är och vilka vidder. Ja, de fick nog kämpa på bra där och slita riktigt hårt.
    Det är väl härligt med djur, de har sina egna små personligheter.
    Ha en skön helg.
    Kram Suzan

    SvaraRadera
  5. Vilken fantastisk miljö, olik allt jag sett! Kargt, bergigt, stenigt, skönt! Så långt ifrån den skånska jorden, som man kan komma! Ändå är det ganska kargt där vi bor med all sand, men berg - har vi aldrig sett...
    Era katter är - som katter är - personliga, och roliga!
    Fler födelsedagskramar från mig!

    SvaraRadera
  6. Vilken vacker miljö och härliga katter du har.
    Hoppas att du får en bra helg!
    Kram Ullis

    SvaraRadera
  7. Oj vilka härliga bilder du visar i dag!
    Visst bor vi underbart vackert här på "westcousten"!??
    Man kan nog aldrig se sej mätt på klippor och hav..

    Vilken rolig katt som sitter på axeln!
    Vi har en som också skriker efter oss när vi går hemifrån, men NU först börjar hon fatta att hon inte ska gå med!
    Vi skäller på henne och jagar hem henne, för hon orkar ju inte skogen runt här. Och vi har haft en katt som vi fick söka efter en sen kväll när hon "villat bort sej" på en hundpromenad...
    Tokiga, underbara, knäppa djur!

    Kram, Jenny

    SvaraRadera
  8. Hej
    Men oj vilken helt gudomlig plats du bor på, vilken fascinerande natur, helt obekant för mig.
    Men det syns att det är magiskt med de träden och klipporna.
    Är det den berömda bohuslänska graniten, eller är jag helt fel ute.
    Tänk vilket hårt jobb, fruktansvärt tungt.
    Men sån intressant historia.
    Du bor mitt i historien.
    Men oj så underbara katter, så personliga de är.
    Vilka bedårande berättelser.
    Det låter som om de katterna har det bra.
    Tack för din jättefina kommentar.
    Så klart att du ska ta efter iden om värmeljusen. det är roligt.
    Först plattar man ut med med något hårt, sen klipper man och formar.
    Jag stack hål i folien med en nål och trädde upp dem på tråd.
    Lycka till min vän.
    Ha en underbar helg. Ps, ditt hus ligger så fint inbäddat i landskapet.
    Kram Zara

    SvaraRadera
  9. Visst är vår natur vacker! Och så lyxigt ni har det så bor mitt i den :) Vår stuga vid havet, ligger också vid ett gammalt stenbrott, inte så stort som ert, och där brukar jag plocka sten för att ta hem till stan.

    Kul katt ni har :)

    Ha en himla skön helg ♥

    SvaraRadera
  10. Helt otroligt vilka fina omgivningar ni bor i! Fast jag har inte riktigt fattat vart i landet det är mer än att det ju måste vara vid någon av kusterna...
    Nisse verkar vara en rolig katt! Smart sätt han har att slippa gå hela vägen! "Bääääär mig!"

    SvaraRadera
  11. det är ju ett helt otroligt ställe ni bor på!
    och vilka roliga djur ni har, katter är något alldeles speciellt...
    fortsatt fin helg! kram
    ingela

    SvaraRadera
  12. Här finns Tage Andersen:

    http://www.tage-andersen.com/index.html

    SvaraRadera
  13. Ja, dom har huggit bra lite här och var. När jag tittar ut genom fönstret ser jag rester efter stenbrott både på land och på öarna jag ser från mina fönster. Du bor i alla fall väldigt fint.
    Ha en bra lördag.

    SvaraRadera
  14. Hallå där! La precis märke till att varken Humlebacken eller Tjernhus finns med på listan över bloggar som du följer!!! Är vi svartlistade eller???
    Ha en skön lördag i alla fall!
    Kramar, Monica

    SvaraRadera
  15. Vilka lustiga katter ni har :)

    Gillar också att promenera i bergen. Bodde i Strömstad i 2 år och då blev det en massor med vackra promenader vid havet.

    Kram Marie

    SvaraRadera
  16. Vilka missar! Det är nog minsann de som bestämmer i alla hem...
    Vad vackert ni bor! Tar andan ur en när man ser dina fantastiska bilder! Tack för dina varma ord hos mig idag. Den värsta chocken har lagt sig och i morgon ska vi ut i trädgården hela familjen. Kommer att bli helt underbart!
    Kraaaam/ Anna

    SvaraRadera
  17. Hej igen

    Du har fått en award av mig.
    Regler som gäller för denna award är följande:
    1. Kopiera awarden och lägg ut den på din blogg.
    2. Skriv vem du fått den ifrån.
    3. Ge den till 12 st.
    4. Länka till dessa.
    5. Meddela dom du ger den till.

    Kram Marie

    SvaraRadera
  18. Vet du vad,,dina bilder gör så jag får sån längtan hem..Klippor hav och fiskmåsar..Underbart..Kram Susanne

    SvaraRadera
  19. Vilka härliga katter du har!! Hade gärna sett en regnig promenad hos er live!

    SvaraRadera

Hej och tack för att du tittade in och hade tid och lust att lämna en liten kommentar. Jag uppskattar det jättemycket och det gör mig glad!
Agneta