Eländes elände.

Om morgonen (morgon och morgon, jag är morgonsen, lindrigt uttryckt) när jag intager min morgongröt har jag i rak linje den söta lönnen och den lilla knallrosa azalean, väldigt fint, eller hur.

Pinnarna, dom svarta, är till för att mota bort vattenslangen.

 

Skulle jag till äventyrs vidga mina vyer en aning så är detta vad jag ser…….upp och nedvända gamla grytor, ett ej uppfällt gammalt fult bord, vattenkannor, lyktor som inte används, vattenslangen (dessvärre nästan alltid framme, ett obligatorium) en ful och bucklig grill, en urna med små pelargoner som hamnat mitt på däcket och så min älsklingsstol, men inte desto mindre förskräckligt ful och blekt…….och den döda enebusken inte att förglömma. Ingen vacker syn.

 

Går jag till annan sida av huset så möter mig denna syn.

Alla lökar som blommat ut, utom en bytta med honungslilja (eller vad är det den heter?), som jag borde göra något åt. Sätter man lökarna nu? Eller ska man plocka dom ur krukorna och torka dom, eller hur gör man? Någon som vet?

 

Blåbärsriset (bakom byttorna på förra bilden) är både dött och nytt kommer! Men vilka otroliga färger.

 

Pippi har varit lite krasslig. Man (läs: veterinären) tror att det kan vara hårboll, hon har fällt massor av hår, och hon har varit så kelsjuk, vi bär henne hela dagarna.

Hon ser ut som hon är lite blöt men det är Paraffin för att få hennes tarmar att bli överaktiva, som Omgivningen försökt spruta i henne, mycket hamnade alltså utanför.

Hoppas verkligen att det hjälper.

Det verkar så för hon kom intjutande i natt men en högst levande råtta (ja, ja, mus, jag vet, men det låter lite mer dramatiskt med råtta).

Agneta!