Haft ett anfall av flit, men jag är bättre nu!!!

Har städat i grönsakslandet, det som inte gav något i år. Jo, potatis blev det. Och violer. Det är violer överallt. Och jordgubbar, längst ner till vänster, så är det över nästan hela landet.

Funderar på en karriär som viol- och jordgubbsplantsodlare.

 

Och så har jag liksom rört till det i min “vår”-rabatt. Den sjönk ihop som en sufflé så dit skall komma mer jord.

Sen ska plantorna tillbaka plus den vita, fina lungörten som jag fick av Monica Tjernhus i våras. Min rara bloggkompis!

Jag är sällan ensam när jag är ute, det är en hund, två katter och Little Red Robin, han flyger med och tjattrar och tittar med sina pepparkorn till ögon vad jag håller på med!

 

En dag när det var så där härligt väder tog vi en riktigt lång tur upp på vårt berg.

Det fina vädret försvann iofs, men det var väldigt skönt där uppe och det kändes som om jag var i Norge.

Och när jag känner det är allting bra!

 

Idag, äntligen, tog jag itu med garderoben.

Äntligen.

Det har stått på min lista som ligger här på skrivbordet i säkert ett år.

Men nu är det gjort.

Fem stora säckar, två direkt till tippen och tre till insamling.

Leia förstod ingenting……

 

En liten rapport från altanen.

Det har blivit lime. Fel. Dom satt på när vi fick trädet i våras. Palmen har överlevt – också fådd. Och Neriumen, också fådd, har fått en och en halv blomma.

Vad är det med det där grå som växer till höger i bild?

Helichrysum heter det möjligen.

En liten planta satte jag ihop med petunian i våras och nu kryper den ut efter halva altangolvet…….jättefint tycker jag det är, jag tycker om grå blad.

Man kanske säger silverblad, förresten.

 

Den är lika vild utanför köksfönstret. Den har knuffat undan petuniorna där också.

Den dricker hiskeliga mängder vatten, men den är snäll, den visar tydligt när den behöver vatten och sen hämtar den sig fort!

 

  
Ullungrönnen har fått partiell höstfärg! Och vildvinet börjar mer och mer bli rosarostfärgat.

Och jag känner att fliten försvunnit för den här gången…….

Agneta!

Min håriga lilja.

 
Äntligen! Nu blommar passionsblomman!

Jag trodde inte den skulle orka göra blommor efter övervintringen i gästrummet. Den såg inte roligt ut då, den var en lång eländig vriden pinne med ett par små, små blad på bara.

Men med lite pyssel, ny jord och snäll placering utomhus så har den hämtat sig!

 

 
Vi äter fortfarande ute på verandan, tak och draperier gör att värmen stannar kvar och jag hoppas att vi kan sitta kvar ute lite till, jag trivs inte riktigt inomhus, jag vet inte vad det är, men jag vill alltid ut, ut, ut………

Vildvinen var nya skott för i år och tänk så mycket har dom vuxit i sommar. Inte illa!

 

Här kommer min håriga japanska lilja.

Fast den kallas väl skugglilja här. Tricyrtis hirta på latin.

 

Jag är helt tagen av den här blomman!

 

Jag upptäckte den förra året när jag såg den på nätet och köpte därifrån.

 

  
Jag springer och tittar på den flera gånger om dagen, möjligen är det så att jag inte riktigt tror att den finns på riktigt!

Konstigt för det är ju bara en enkelt liten blomma…..!!!

 

I resten av trädgården gör sig hösten mer och mer påmind.

Trädgården gör sig beredd för vila.

Och det gör jag också, känns det som…….fast än har jag några projekt på gång!

Agneta!

Inte idag och inte igår. I förrgår.

Sista bilden på fåren för i år, detta var i förrgår och igår fick dom åka hem till sig!

Dom är bara till låns över sommaren, eller om man vänder på det, dom är på sommarlov här under sommaren!

 

I natt har det varit kallt, så jag undrar om dom här fantastiska pappersliknande otroligt söta blåklockorna finns kvar idag.

 

Och så har jag hittat ett ställe, ett nytt ställe, där dom här växer. Och jag har läst och läst och läst, och allt tyder på att det kan vara champinjon.

Men baske mig att jag vågar äta dom……ett fatalt misstag och man skulle vara illa ute….

Min mamma berättade en gång att det fanns en Helga här på bygden, och hon var inte säker på svamp, det här är länge sedan. Hursomhelst, Helga plockade svamp och sen fick hennes, som hon själv sa, vidrige bror proväta. Och vad jag vet blev han väldigt gammal.

 

Grönsaksodlandet i år – ingen succé.

Det enda som velat sig riktigt ordentligt i år och som jag totalt tappat kontrollen över är jordgubbarna, fast det blev inga gubbar, bara blad – det är all den gröna bladmassan som väller omkring i övre delen av bilden…..

 

Fick se ett snyggt gräs i slänten bakom grönsakslandet, det måste vara hirs (?) från fågelfröer, eller hur?

 

Violerna har börjat blomma på nytt!

 

Humlehörnan!

Dags att plocka, hur skulle det vara nu, obefruktade honblommor (!!!) om man ville göra öl, det hade tydligen något med rätt beska att göra.

Nu är det inte aktuellt, skulle inte drömma om att ens försöka!

Öl dricker jag bara när jag kommit fram till eventuellt semestermål och bara då.

 

     
Rosa i min höstträdgård, höstsyrén, Awakening och New Dawn knoppar.

 

  
Jag ville ta en bild av kaprifolen, men såg att det var något annat som ville stjäla min uppmärksamhet……Pippi!

Hon som aldrig vill vara med på bilder.

Men det är klart, nu låg hon bakom spaljén och då syns man ju inte!

Hon tröttnade, eller också insåg hon att det var en kamera på andra sidan, hon gick i alla fall iväg och då fick jag min bild på den okända kaprifolen. Den är så fin i färgen och den blommar hela sommaren och nu också!

Agneta!

Sensommarträdgårdsinspektion.

Ljuset, det är något med ljuset på hösten, det kommer in lite snett från sidan sådär, och det skänker mig ro!

Fast idag är det inte så mycket ro inte, det stormar.

Det stormar på riktigt, vi har fått en riktigt höststorm, vi!

 

  
En liten trädgårdsinspektion visar att William Baffin blommar vidare!

 

  
När jag skulle rensa undan lite ogräs i slänten vid vårt grönsaksland, det liksom gränsar till ingenting, då fick jag se att där står den mest marsipanliknande ros i full blom!

Så glad man kan bli!

Den hade Omgivningen satt ner där i våras.

Bra jobbat, grabben, säger jag då!

 

Omgivningen var också och grejade med mina (ja, dom är mina helt och hållet, jag älskar riktigt blekt rosa rosor, ja, bland annat då alltså!) rosor i sovrumsrabatten.

Det gjorde han tidigt i somras, då dom (en Awakening och en New Dawn) var angripna av allt rosor kan angripas av.

Men se, dom har hunnit ikapp sig, och nu är dom i det där lagom bedagade tillståndet som jag tycker är så fint!

 

Mellan vårt hus och boden har vi en spaljé med kaprifol och i den växer en småblommig, blå klematis och den har nu två blå blommor!

Här ställer vi inga stora krav!

 

Skuggliljan som var en helt ny bekantskap för mig förra året, den kommer med dom där fantastiska blommorna i år igen.

Eller i alla fall knoppar, hoppas dom hinner slå ut!

 

När vi flyttade hit för, ja, vad är det nu, sju år sen (du milde, vart tog dom åren vägen……?) planterade jag vita höstanemoner och dom var fina dom två första åren.

Sen fanns dom liksom inte mer.

Men i senaste trädgårdsrundan – ja, vad hittade jag då?

Jo, vit höstanemon!

Den måste ha tagit sig en rejäl vila!

 

I sovrumsrabatten planterade jag en cikoria, jag trodde jag hade köpt grekisk vädd, det hade jag alltså inte, det var en cikoria.

Den har blommat ända sen tidigt i somras

Men den får nog flyttas, den breder ut sig så in i vassen så den konkurrerar ut mina ovan nämnda rosor där!

Det är lite märkligt det här med “trädgårdande”, först tar det sig inte, och sen är det kanske inte rätt växt, men så tar den sig fööör mycket, det blir liksom sällan så där precis som man tänkt sig, det blir sällan så där lagom som vi svenskar tycker så mycket om!!!

Agneta!

Tack och stilla, makalösa sensommardagar!

Det är här jag tillbringar stora delar av dagarna just nu, i båten, på fjorden.

Alldeles, nästan i alla fall, stilla, och solen värmer!

 

Och tack, stort tack, för all hjälp jag fick om vad man gör åt Skräppost.

Som tur var hann jag notera nästan alla förslag, innan jag fick lite för bråttom, och suddade bort varenda kommentar jag fått!

Men det är jag i ett nötskal – lite för bråttom, lite för ofta……

 

Inåt vår fjord, Nordens Ark på vänstersidan.

 

Vår lilla hamn.

På sjökort kallas det inte hamn, där står (stod i alla fall, jag tittar aldrig på sjökortet numera, vi brukar hitta tillbaka när vi bara är halvvägs ut i fjorden), det Bga, “brygga”, och det är nog närmare sanningen skulle jag tro!

 

Och så ligger man där i båten och metorna har vi ju med, det går inte att låta bli.

Och så rätt som det är hugger det till och snöret (linan) börjar åka omkring i vattnet, hit och dit, och det är tungt som attan.

Då är det makrill som nappar och det är så roligt att fiska makrill! Den strider verkligen, och nu när vattnet är svalare hoppar den över vattenytan när den ska in i båten……och där sitter man och njuter….

Snacka om att vara en “serial killer”……..

 

Potatisen togs upp igår och det var ena riktiga baddare en del av dom.

Så med potatis och makrill så var middagen räddad!

Och det lär nog bli en och annan bakpotatis i höst!

 

Sommarens sista (?) bukett går till alla läsare, jag uppskattar så mycket när ni tittar in och ännu mer när ni kommenterar, det är så roligt att läsa!

Och vilken skatt det är när man ber om råd, det strömmar in massor av bra tips, visst är väl bloggandet en glädjekälla!

Igen, tusen tack, och jag beklagar att jag suddade bort er i förra inlägget…….det kan ju verka som om jag inte alls uppskattade kommentarer, men så är det alltså inte!

Och nu, ut i solen, njuta!

Agneta!

Strålande dagar! TILLÄGG fredag em: jag har raderat alla rara och hjälpsamma kommentarer av MISSTAG!!!!!

Vägen nerför berget och ut till stora världen……..eller kanske bara till brevlådan!

På vägen ner måsta man prata lite med fåren och kanske ge dom lite goda löv att äta. Allra helst asplöv, då kommer dom pinnande fort som blixten.

Oftast tar jag en sväng in i nån skog på vägen och jag har aldrig sett så många olika svampar som i år, tror jag.

Men dom får stå kvar! Jag kan bara några få av dom vanligaste sorterna.  

Vågar inte ens leka med tanken på att äta dom där violetta små sakerna……

 

Hemmavid ser man att hösten är på väg, vildvinet glöder, dom amerikanska blåbären har löv som ser ut som läder, bukettapelbär (vilket namn!) och längst ner till höger en klockbuske med knallröda grenar.

 

Och titta på dom här, mina hemmagjorda penséer!

Dom måste få sätta frö, hoppas det går att ordna, så att jag får fler fröer för nästa år!

 

Igår var det en bra dag där nere vid brevlådan, tre avier, tre paket att hämta! Stor lycka!

Lök – narciss ‘Thalia’- min favorit, narciss ‘Cha Cha’ - aprikosfärgad i mitten tror jag att den ska vara, balkansippor, pingstlilja, och så äntligen kom jag ihåg att köpa lite Allium, det blev sphaerocephalon (!!!).  Och en gul hundtandslilja, så klart!

Och så trycket av bloggen i bokform. Jag låter trycka upp den varje halvår. Hos SharedBook/Blog2print. 

Och så bokpaketet! Yes!!!

Sen att jag tydligen fått en liten nervryckning när jag skulle beställa, så att jag fick två av en titel, det är sånt man får ta!

Himla kul med paket!

 

Sen var det det här med Skräppost, vad gör man åt det?

Jag råkade hitta en ny sida “här bakom” bloggen och där var det miljoners konstiga kommentarer. Jag raderade och raderade och raderade…….

Ska jag behöva ha Ordverifiering? Hjälper det?

Jag har sett att det är många fler som har det nu, men inte med ord utan med siffror. Var får man i så fall siffrorna ifrån?

Jag tar väldigt gärna emot tips och tackar på förhand!

Agneta!