Armband och vantar.

I en blogg som jag följer, och nu blir det lite pinsamt, jag kan för mitt liv inte komma på vilken, där hade i alla fall bloggerskan gjort ett armband av pärlor som jag tyckte var bland det finaste jag sett. Det var lite som en igelkott och det var i blått.

Så jag rotade i min lådor och hittade lite risgrynspärlor och så for jag till Panduro för att införskaffa övrigt material.

Kejdor och ringar, headpins, lås och små stoppar (?).

Men inte kunde jag göra armband. Det syntes tämligen omgående att där hade jag noll talang. Dessutom var hålen i mina pärlor för små så jag fick skaffa tråd, en tunn, men då blev det för pilligt.

Jag har kapitulerat. I alla fall för tillfället. Jag såg framför mig en hel massa risgrynspärlor runt handleden…….

Och titta så ful själva kedjan är, skulle det någonsin kunna bli fint, tro? Grejen var väl att den inte skulle synas för alla pärlor som var runt den….

Det är så många som kan sticka helt underbart vackra vantar med alla möjliga fina mönster och underbara färger och när jag letade efter pärlorna hittade jag mina gamla vantar!

Men det är inte jag som stickat dom! Men fina är dom allt, tycker jag!

Dessa är ännu lite äldre och tummarna på dom bruna är stoppade! En konst som säkert dött ut vid det här laget!

Nu är vantsäsongen väldigt kort för min del eftersom jag sällan fryser om händerna så ner i lådan åker dom igen, för nu är det ju vår, eller hur!

Agneta!