I Snäckskalsdalen handlar det mesta om naturen, men även om den lilla trädgård vi har, våra husdjur och annat smått och gott.

söndag 31 januari 2016

Osammanhängande svammel.

Mina julrosor. Ja, dvs på dom två bilder som ligger "överst" i bilden.

På bilden som ligger "under" är det precis en sån jag önskar mig, vanlig vit, inte turkisk som den jag har, fast jag är glad över den också! 

Den "riktiga", står helt i onödan, vid en sommarstuga där ingen någonsin är på vintern! Orättvist. Fullständigt onödigt. Jag blir bitter! Det sista var på skoj! 

Obs! Jag har inte "lånat" med den hem!

Hade en fin dag häromdagen och var ute på långpromenad med hunden, kom hem och så rasslade det till på altanen! 

Då kom haglet i en virvlande storm, det yrde verkligen! Det måste ha varit en efterstorm efter stormen 'Tor'.

Det låg över natten men försvann sen ganska fort.

Idag sken solen och isen på lilla fiskesjön börjar smälta och drar med sig dom små bryggorna.
Omgivningen har tagit in nya grenar av körsbär, beskärning och fint inne på en gång.

Här är i vår kommun har vi fått blandad bebyggelse! Trevligt med nytänk! 
Fast får jag välja, tar jag nog helst ett av de gamla husen.

För ett tag sedan skymtade min egenbroderade julduk fram och det var ett par som var nyfikna på mitt broderi som ibland sker helt på fri hand.

Just julduken har jag skissat lite på, kulorna t ex och granarna, men sen har fantasin fått fritt spelrum.
Kedjestygn och efterstygn och lite knutar.

Jag tycker om att brodera på fri hand. 

Den här saken föreställer mitt år, 2004, och allt symboliserar något från det året. Olika växter vid olika tider, blått för vatten och hav, små bruna prickar står för att jag plockade trattkantareller för första gången på riktigt.


Kuddarna sydde jag en sommar här på landet!

När jag reser köper jag nästan aldrig med mig någonting hem, men när jag och min svägerska för några år sedan var i Istanbul fick jag syn på ett granatäpple i souvenirshopen på Hagia Sofia.

Jag älskar granatäpple i alla former, att titta på, att äta, och juicen man gjorde på gatan i Istanbul skulle jag kunna göra en egen resa för.
Hur som helst, jag köpte först inte det här granatäpplet i, det var lite för kostsamt.
Men jag kunde inte glömma det.
Vilket resulterade i att jag släpade med mig svägerska tillbaka och fick betala nytt inträde och gå genom security en gång till osv.

Det fanns kvar och så blev det mitt!
Det ligger alltid framme och på samma plats, jag tror jag gläds lite åt det nästan var dag!


Så skall grenarna som Omgivningen plockade in blomma till försommaren! Snart är vi där!

Agneta!



24 kommentarer:

  1. Vad glad jag blev över att hitta dig även på instagram! Där är jag lite oftare än ute på "datan"....Vilket härligt inlägg iallafall...kan riktigt känna igen mig i det där med att först inte..och sedan inte kunna låta bli...hihi...
    Ha det gott.

    SvaraRadera
  2. Jag tror att ni kanske har mera dramatik i vädret än vi andra, även om jag bor rätt nära kusten också, men åt andra hållet liksom!
    Ja, gamla hus har med själ! Nya kan ju vara fina också, men de gamla har något speciellt med sin historia.
    Vilka vackra broderier du gör - rena konstverken!
    Åh, nu fick jag se ditt silvriga granatäpple! Så vackert och jag förstår om du blev förtjust! Jättevackert och säkert ett härligt minne!
    LJuvliga blommor att längta efter nu! Jag har också plockat in lite körsbärsblommor och jag tycker nog att knopparna svällt liiiite!
    Ha ett fint slut på januari!
    kram
    Lisa

    SvaraRadera
  3. Dina julrosor är ju jättefina! Och lite mer utslagna än mina! Fast jag har en vit, som blommat sen före jul (om den är turkisk eller inte, har jag ingen aning om).
    I fjor dök det dessutom upp en nästan kolsvart, en fröplanta. Hoppas att den kommer i år också!

    Dina bilder i collage nr 3 med isen och knopparna är såå vackra!

    Jag måste erkänna, att jag inte gillar det där nya trähuset. Men dom andra, dom gillar jag. Mycket.

    Så dina broderier: Du är en konstnär! Jag skulle aldrig, aldrig kunna göra någonting sådant! Men det behöver jag inte heller, för "någon"har sytt en tavla till mig i fribroderi, som föreställer vårt hus, stranden, havet, badhytterna, ja allt här omkring! Och den tavlan gläds jag åt varje dag, den sitter snett ovanför min datorskärm...

    Aha, det var därför du var tvungen att åka till Istanbul en gång till! Ja, jag brukar säga, att om man ser något, som man blir så förtjust i, så ska man köpa det om man bara har möjlighet. Annars ångrar man det i hela sitt liv.

    Det här blev minst lika mycket osammanhängande svammel som inlägget.
    Jag slutar.
    Kramar, vårvarma, och hälsa!
    Monica

    SvaraRadera
  4. Du lilla tusenkonstnär, Agneta jag undrar om du förstår hur duktig du är lilla gumman. Vilka roliga broderier, så mycket de har att berätta. I dag är jag lite tidig. Måste upp när värken sätter till. Går bara ett varv i min lila lägenhet, efter en stund är allt bra. Du skriver så härligt,
    Du bor ju i en liten trädgård. Tror jag sagt det förut.
    Ha det bra Du och omgivningen, kram Hajan

    SvaraRadera
  5. Du bjuder på mycket smått och gott idag. Kul. Härligt att skapa när fantasin får flöda fritt. Nybebyggelse tyder på framtidstro vilket det aldrig kan bli för mycket av. Det nya huset ser arkitektritat ut, men jag tycker oxå bättre om de gamla modellerna. Tack för påminnelsen om försommar.

    SvaraRadera
  6. Ditt granatäpple är jättevackert och jag tycker mycket om att titta på dina fina foton och läsa det du skriver.

    SvaraRadera
  7. Ohhh jag sitter bara här och gapar över dina fantastiska broderier, riktiga konstverk!!
    Jag är också sådan att jag ofta inte köper det där jag väldigt gärna villa ha och sedan ångrar mej. Då är det inte alltid det finns kvar om man uppsöker stället igen, men du hade tur. Vi får nog ändra oss och köpa direkt, blir nog billigare i längden.
    Ja nu längtar vi alla efter vår och varma vindar, men vi får väl hålla oss till tåls ett tag till och njuta av de intagn blommande kvistarna så länge.
    Kram/Finas mammis

    SvaraRadera
  8. Oj vad mycket du har broderat. Hur hinner du med? Fint.
    Jättefint granatäpple - verkligen. Men det blev ett dyrt.
    Jag gjorde nästan samma sak med ett halsband på en av marknaderna i London. Tyckte det var för dyrt. Men kunde inte glömma det.
    Flera år senare, fanns det kvar. Och nu hade jag funderat färdigt och är jätteglad för det. Precis som du med ditt granatäpple.
    Fenomenet på vattnet har jag också sett många ggr. Det ser ut som en hudsjukdom. /Britt

    SvaraRadera
  9. Ja, nu går vi en härlig tid till mötes! Men en del snö, hagel och blåst till får vi nog stå ut med!

    SvaraRadera
  10. Vilken fantastisk idé att brodera sitt år. Önskar att jag hade lite så där i mig också, att kunna bara låta idéerna flöda alltså. Just nu är det väldigt hjärnsläpp här, förstår de som har utmattningssyndrom nu, det fungerar liksom inte som det ska där uppe med de små cellerna. Men det kommer nog tillbaka sen längre fram igen, det tror jag säkert.
    Nya hus har sin tjusning och gamla sin, men jag håller med dig, jag hade också valt ett av de gamla. Det finns så mycket liv och historia i dem också.
    Kram

    SvaraRadera
  11. Älskar dina funderingar men att du satt broderier av dom ,vilka konstverk du gör ...... Håller helt med dig om husen det var nog bättre förr .,Kramen nette

    SvaraRadera
  12. Snygga broderier! Själv broderar jag sällan, men jag har några halvfärdiga dukar som legat i många år...
    Fick ny snö här idag, men nu är det bara en vintermånad kvar ;)
    Må så gott!
    Kram Lena

    SvaraRadera
  13. Alltså, de var de häftigaste broderierna jag nånsin sett! Du är en sann konstnär! Och att komma på idén att brodera små trattisar, tihi, gillar speciellt hur alla motiv vävs och knyts och broderas ihop. Kan inte uttrycka mig som jag skulle vilja, men det är helt enkelt SKITSNYGGT! Jag har några gånger under mitt liv provat att brodera, på färdiga motiv alltså, det har inte gått alls. Svettiga händer på stramalj, tjocka fingrar som försöker greppa små nålar, nä allt bidde fel. Min dotter fick ta över mina tavlor och färdigställa dem och jag morrade tyst för mig själv över mina misslyckanden. Obs detta var innan mina artrosproblem!
    Att sedan veta att pappa med sina björnramar till händer satt och broderade en gång i tiden gör mig ännu mera vansinnig...
    De nyare husen du visar, inte är dom så vackra och själfulla som de gamla, men förhoppningsvis är de ekologiskt byggda och de smälter nog in i omgivningen skapligt bra. Värre har man skådat...
    Kramen

    SvaraRadera
  14. Hej bloggvännen!
    Så konstnärlig du är - så fiiina broderier!
    Ser att du har en massa fina vårtecken. Här finns inte så många än så länge, men de få som finns gömdes under en decimeter snö som kom nu i eftermiddag.
    Må så gott och kram!
    Inga

    SvaraRadera
  15. Så fint du broderat, fina vårfärger.
    Kvistar ska jag plocka in också och
    samtidigt kolla om min julros blommar.
    Och det var ett jättevackert granatäpple
    Ha en fin vecka och kramar/AM

    SvaraRadera
  16. Du skulle ha tagit med dig granatäpplet hem. Själv står jag frågande inför dem. Vad äta? Det är ju mest kärnor. Men vi har köpt oss en mixer...

    SvaraRadera
  17. Så flott du har brodert, du er jo skikkelig kreativ! Veldig fint, synes jeg!
    Så bra at du fikk med deg det fine granateplet fra Istanbul...dekorativt og spesielt!
    Fortsatt fin uke til deg!

    SvaraRadera
  18. WOW vilka roliga broderier du har gjort. Jag är impad för det är ett område som jag aldrig testat. Korsstygn okej . Min mamma var en fena på att brodera och hennes storalager av ofärdigt tullar jag på efterhand, dvs jag säljer.
    Granatäpplet är hur vackert som helst. Vilken toppen souvenir. Vi brukar inte heller köpa så mycket på resor, möjligtvis matgrejer, kryddor. Nu måste jag undanta min scrapresa förstås. Då är väskan proppad på hemvägen.
    Ha det gott. Kram Eva

    SvaraRadera
  19. Ser man något vid första anblicken som tilltalar en, då måste man göra
    'slag i saken', annars ångrar man sig.
    Ditt glänsande granatäpple är så vackert, ja se vilket 'jobb' med att gå tillbaka och köpa det, tur för dig att äpplet fanns kvar. Men det blev en trevligt minne.
    Istanbul har vi ej varit, men talat mycket om, kanske vi skulle resa till våren
    men sen kort därefter våra rese-tankar hände det hemska i Istanbul. Då ringde barnen och förbjöd oss resa dit.
    Jag har flera sådana berättelser där jag ångrat att köp ej blev av, sedan precis tvärtemot, (vad skulle jag med den grejen till . . . .
    Förr köpte man krimskrams men inte nu, möjligen något extra till de små barnen.

    Det moderna huset är inget för mig, tar gärna de små stugorna i stället.
    Att brodera på det viset är en konst, jätte fina, bra gjort.
    Jag hade aldrig gett mig på ett sådant projekt, inte ens min tanke hade gått åt det hållet, 'fniss'
    Det är det som är tjusningen med oss människor, vi kan och gillar olika saker.

    De där små stormarna tar knäcken på mig, vårat hus ligger 'mitt i skottlinjen'
    av vindarna från havet, fast det är ca 6 mil fågelvägen, huset knakar som ett piratskepp.
    Ha det så gott, kram/ Eva

    SvaraRadera
  20. Så kul att se dina broderier. Ger inspiration!
    Härliga vinterbilder också.
    Gillar verkligen ditt granatäpple!
    Ha en fin dag!

    SvaraRadera
  21. Verkligen härliga broderier som ger massor av inspiration. Så klokt att du gick tillbaka och köpte granatäpplet för det var jättefint.
    Kram / RosMarie

    SvaraRadera
  22. Trevligt svammel. Det kunde varit värre. Att du halvvägs hem krävde att piloten skulle vända planet. Granatäpple är supernyttigt. Helgkram Bosse

    SvaraRadera
  23. Ett härligt osammanhängande svammel hi hi...gillar det du visar!
    Ha en skön kväll!
    Kram från Titti

    SvaraRadera
  24. Vilka härliga broderier, personliga och fantasifulla. Du är otroligt kreativ! Granatäpplet är vackert, det är tur att du vände och gick tillbaka. När man hittar något som man verkligen vill ha så måste man göra det, annars kan man ångra ihjäl sig. Jag har svårt för en del nya hus som ser ut som jättekartonger med en massa fönster, de känns lite själslösa.
    Kram,
    Regina

    SvaraRadera

Hej och tack för att du tittade in och hade tid och lust att lämna en liten kommentar. Jag uppskattar det jättemycket och det gör mig glad!
Agneta