Vårtecken nr 9, 25 april 2011.

Och nu är det nionde gången det är Vårtecken som skall presenteras, oj, oj, oj, så fort tiden går.

Här är i alla fall mitt nya lilla körsbärsträd, helt bedårande. Kojou no Mai, heter det.


Lika vackert i knoppstadie som blommande.

Vildhallonen växer så det knakar.

Min cocktailsbärsbuske har en massa blommor. Nu gäller det att bina är flitiga så jag fåt något att stoppa i min drink.

Vit bollprimula.

En trädgårdsklint med knopp. Är inte det väldigt tidigt, eller kanske inte, jag inbillade mig att det var en midsommarblomma, men jag hade nog fel!

Honungsrosen klänger efter bergväggen, jag ser så fram emot att den skall bli kraftig och rikblommande.

Trilliumbladen har skjutit upp och jag ser……

……en knopp! Yippieee!

Jag är ju en blå-vit-rosa trädgårdsmänniska och här ser vi lite av det blå. En kaukasisk förgätmigej (Brunnera), en “vanlig” förgätmigej och en lungört (Pulmonaria).

Jag ligger en aning (ähum, ganska mycket) efter med själva grönsakslandet eftersom jag i höstas delade perenner och gjorde mig en “plantskola” där.

Då, i höstas, visste jag helt säkert att jag skulle komma ihåg precis vad som stod var. Tillåt mig le. Jag minns ingenting, så nu får jag vänta och se!
Det mesta har jag i alla fall kunnat gräva upp nu och börjat identifiera. Nu ska det bara planteras på rätt ställe och delas ut bland vänner och bekanta.

Eftersom den där valpen vi har (se förra inlägget) också gräver som en tok har vi fått staketa in grönsakslandet med en grind för att inte få landet raserat dagligen.

Dessutom har mannen min satt upp ett par spaljéer för att göra det lite mer ombonat. Framför står bambun och rasslar i vinden.

Hög tid för potatisen att komma i jorden. Häromkring är det sed att göra det 1:a maj. Jag vet inte varför, men så är det. Så jag har ett par dagar på mig.

Slutligen, Ullungrönnen, den kommer sig, fast inte alls i samma takt som hos Monica nere i Skåne (Tjernusbloggen).

Agneta!