I Snäckskalsdalen handlar det mesta om naturen, men även om den lilla trädgård vi har, våra husdjur och annat smått och gott.

torsdag 6 december 2012

Vilken förfärlig dag……men det är bättre nu!

1121206
Denna morgon var så vacker, och vi hann se hela soluppgången, ända från allra första början.

Men det var en förfärlig morgon också.


3121206
Den här lille kattherrn, Nisse, han blev ju av med grässtrået i halsen i måndags. Men under tisdagen blev han inte ett dugg bättre.

Så tillbaka på onsdag, han fick dropp, han sövdes igen, han röntgades och fick vara kvar på djursjukhuset hela dagen, tills vi hämtade en minst lika eländig katt.

Hans sår efter grässtrået hade läkt fint men man upptäckte en förändring kring hjärtat, påverkan på levern och en aning astma…….Veterinären kan inte avgöra om detta kommit efter grässtråincidenten eller om Nisse har dom här förändringarna, på riktigt, så att säga. Men han var ju hur pigg som helst innan grässtrået, så vi vill ju tro att det beror på grässtrået som var ovanligt tjockt och fullt med hullingar.

Hur som helst, vi gick och lade oss igår kväll, lyckliga över att ha Nisse hemma, och det var ju inte någon av oss som ens snuddade vid tanken att Nisse skulle gå ut.

Men kl 03.00 upptäckte omgivningen att Nisse inte var inne.

Då påbörjade sökandet, eller kanske mer skallgången, han hade gått på ute-katt-toan (vi har allt en inne vintertid också, men den gillar inte katterna) och vi kunde följa spåren därifrån, rakt in i skogen.

Och som vi gick och gick och som vi ropade och viskade hans namn och Leia fick spåra.

Ingenting.

Vid 9 tiden i morse gav vi upp.

Jag satte mig i min blommiga fåtölj och var så fruktansvärt lessen. Omgivningen gick och lade sig.

Vid 11 tiden märkte jag att lampan i grovingången plötsligt lyste (självantändning eller vad det kallas, reagerar på rörelse) och så ser jag en liten skugga och tänker, där kommer Pippi i alla fall.

Och så får jag se en vit tass. Och en till. Och där kommer Nisse…………..
5121206
Och nu ligger han på “rehab” i den andra blommiga fåtöljen och nu kommer han inte ut, det vill jag särskilt understryka, den där kattluckan kommer man inte igenom utan dynamit nu. Och Pippi hon talar om när hon vill ut, högt och ljudligt.

Omgivningen har fått i honom lite vatten, lite mat, alla medicinerna och nu hoppas vi att han repar sig i lugn och ro.

Han var ju faktiskt med om 3 sövningar på 3 dagar och röntgen och uppvakningssprutor och uttorkning och dropp och mager var han innan, så inte kan det vara lätt inte.

Men vi är ju väldigt oroliga för vår lille Nisse, 8 år, han är långt ifrån frisk ännu……

Agneta!

34 kommentarer:

  1. Men......min lilla Nisse! Åtta år är ingen ålder för en katt! Kanske han bara ville komma undan en stund i fall ni hade tänkt er en fjärde sövning? Ta hand om honom, de andra och varandra <3 KRAM!

    SvaraRadera
  2. Stackars Nisse! Det var mycket på en gång....Hoppas han snart repar sig igen!!!
    Oj det var en vacker morgon! Här har vi inte sett någon sol idag - det snöar fortfarande....
    Sköt om er!!!

    SvaraRadera
  3. Åh, vad oroliga ni ska ha varit. Hoppas han kryar på sig!

    SvaraRadera
  4. Men Nisse! Han får inte skrämmas så. Hoppas han kurerar sig snabbt så han faktiskt kan gå ut igen.
    Kram i kölden

    SvaraRadera
  5. Gudskelov att Nisse kom tillbaka.
    Jag blev riktigt rörd av Din berättelse. Vet ju själv när ens pälsbollar blir sjuka,Men som Du vet katter har nio liv.Han repar sig det tassar vi på.


    kram från Mi och Prinsen

    SvaraRadera
  6. Åhhh...nu har jag missat en hel del förstår jag...och blir alldeles bestört...Nisse lilla...Tro mej, jag vet hur det känns, man blir fullkomligen utom sej av oro, de kan ju inte förklara heller vad som är fel. Å ett ynka grässtrå...att det ska kunna ställa med så mycket. Vilken tur att han kom tillrätta i alla fall, ovissheten är fruktansvärd. Vi trodde en vinter att en utav kattdamerna hade hamnat under ett snöras ifrån taket. Var borta i över ett dygn, vi grävde igenom snömassorna hur många gånger som helst, men ingen katt. Sen kom hon fram, förmodligen hade hon suttit alldeles bredvid när det rasade från taket och blivit helt vettskrämd, och gömt sej. Men jag kommer ihåg, och jag förstår hur ni har känner det...
    Nu håller jag tummarna, jag allt jag har, för att Nisse piggnar på sej, för något annat finns ju inte...
    Kram kram

    SvaraRadera
  7. Men usch, vad jobbigt!!! Det är verkligen hemskt när de är borta så. Man hinner att tänka så mycket. Usch igen. Men underbart att han kom tillbaka, den lille busen. Nu får han vila i fina fåtöljen och bli uppassad av sina inneboende. Snart är han på benen igen. Grässtrån på fel ställe kan bara elaka.
    Stor kraaaam!

    SvaraRadera
  8. Oh no, what an awful story, but I am so glad he found his way home again. Stackars Nisse! (and you of course...)
    Kram!

    SvaraRadera
  9. Åh vilken lättnad du skulle ha kännt när Nisse kom hem igen. Hoppas han piggar på sig!
    Kram

    SvaraRadera
  10. Stackars Nisse, det var inte lite han varit med om. Men vilken lycka när han kom in efter utflykten.
    Hoppas han repar sig fort och bra.
    Kramar
    AnnaMaria

    SvaraRadera
  11. Lilla vän vad du har det jobbigt men hoppas du kryar på dig ,att vara katt är ju nog att ha sju liv så använd dom väl ,kram Nette

    SvaraRadera
  12. Åh, hoppas din lille Nisse repar sig! Så mycket han varit med om på några få dagar.
    Nu är Daniel snart hemma från Köpenhamn. Och här har vi -14,5° nu. Burr.
    Stor kram från mig

    SvaraRadera
  13. Oj det där lät riktigt rörande. Trots att jag alldrig prövat på att ha katt som familjemedlem så visst berörs man av såna historier men jag hoppas innerligt att Nisse repar sig så småningom.

    SvaraRadera
  14. Men åh, vad han skräms Nisse. Jag förstår din oro, man blir ju helt ifrån sig när dom är sjuka... Nu håller vi tummarna att han tillfrisknar!
    Kram!!

    SvaraRadera
  15. Så godt at han kom tilbake igjen, da er det jo bare å håpe på at han snart blir frisk! Klem

    SvaraRadera
  16. Hoppas att Nisse kryar på sig, jag håller tummarna för honom.
    Ha det gott/Kram Lussan

    SvaraRadera
  17. Skönt att han är tillbaks!
    Hoppas han snart är sitt gamla jag...
    Kramar

    SvaraRadera
  18. Ojojoj, jag vet hur det känns när katten är dålig och till råga på allt smiter ut. Det gjorde vår Tusse också, fast luckan var "låst" hade han lyckats pilla upp den helt ljudlöst. När vi fick in honom igen reglade vi luckan med silvertejp tills VI tyckte han skulle gå ut igen.

    Hoppas verkligen att Nisse kryar på sig snart. Våran Tusse var otroligt eländig dagen efter narkosen och jag tvivlade på att han skulle klara sig. Men en dag till så var han piggare. Och en vecka efter att han blivit skjuten, sövd och opererad så kunde man inte märka att han varit dålig. Precis som vanligt! Så jag håller tummarna för att också din kisse visar den där fantastiska läkförmågan som katter oftast har.

    Kramar till dig och Nisse.

    SvaraRadera
  19. Håller alla tummar för lille Nisse! Han ser ut att ha det så skönt i den blommiga fåtöljen!
    Må gott uppe i Snäckskalsdalen.
    Kram och vink från mig.

    SvaraRadera
  20. Ja, jag visste ju, men man ryser i alla fall, när man läser om det!
    Så skönt att han fått i sig antibiotikan! Det är ju det viktigaste!
    Kram, M/N

    SvaraRadera
  21. Å nej... det är ju bara Sååå ledsamt när djuren är sjuka...lilla stackaren.
    Håller alla fingrar och tår nu för att söta Nisse återhämtar sig raskt!

    Klapp o Kram till honom från mig <3

    Ann-Louisekram till dig min vän :)

    SvaraRadera
  22. Men, oj, oj, oj, så jobbigt! Så otroligt ledsamt att han inte är bra ännu! Så det var ett grässtrå!!! Jag lider med er! Hoppas, hoppas att han repar sej nu! Åh, så fin han är lille Nissegubben!
    Skickar ett varmt nosgos härifrån!
    ...och kramar
    Lisa

    SvaraRadera
  23. Stackars Nisse . Vad jobbigt det är när de försvinner så där. Men vilken lycka att han ör hemma igen.nu håller vi tummarna för att han ligger i fåtöljen samlar krafter o blir frisk
    Ha en skön fredag

    SvaraRadera
  24. Så ljuvligt det är med dessa fyrfota vänner - men så förskräckligt när de blir sjuka!
    Nio liv är nog bra att ha....

    SvaraRadera
  25. Jag läste med hjärtat i halsgropen
    trodde det värsta, Puchhh andas ut.
    Katter vill ju oftast vara själva när de ej mår bra, som du vet, tur han kom hem till kärleken (till er)
    På bilden ser han nöjd o ompysslad
    ut. Det är bäst att få vara inne i
    sköna värmen.
    Våran Sixten är bara ute korta stunder, givetis är det även kallt
    för katter.
    Vi har just nu - 19 gr o 20 cm snö.

    Må väl önskas, även till kissen.
    // Eva

    SvaraRadera
  26. Men stackars lilla Nissekissen och stackars er! Det var inte lite på en gång... Och allt orsakat av ett grässtrå som hade fastnat i halsen? Hoppas verkligen att Nisse blir frisk och kry snart! De där förändringarna låter ju oroväckande. Han är ju unga pojken, så nu håller vi både tummar och tassar att Nisse snart är pigg och kry igen. Våra husdjur är en källa till glädje så länge de är friska och krya, men kan när de mår dåligt framkalla både oro och sorg hos oss tvåbenta.

    Här har vintern tagit ett rejält grepp om oss. Snödjupet är 25-30 cm efter snöovädret i går och idag.

    Vintriga adventskramar
    Elisabet och Tiger

    SvaraRadera
  27. Åh! Ge honom en puss på nosen från mig, när han orkar. Och er själva varsin kram. Åtta år är ju inte någon ålder. Egentligen.

    SvaraRadera
  28. Nej men, har det blivit sådär efter ett grässtrå?? Konstigt tycker jag... han har nog haft dom där förändringarna utan symptom hela tiden, först nu uppmärksammade. Iallafall är det tärande med krassliga djur, man (jag) tycker så förtvivlat synd om dom små liven som inte kan tala om ifall dom har ont! Hoppas han piggnar till nu!
    Vår Siri, 8 år och mager som en skrika, har både hjärtfel, epilepsi och nånting med blodet som jag glömt... men hon är piggast av alla vovvarna utom när hon har sina anfall förstås! Vi medicinerar inte för hundar kan bli slöa av epilepsimedicinen och så vet vi inte hur det påverkar blodet och hjärtat. Hon har hela tiden levt lite på lånad tid kan man säga, men det vet hon som tur är inte om!

    Nu tror vi att lilla pissen repar sej snabbt utan extra åtgärder förutom kärlek!

    Kramar Eva-Mari

    SvaraRadera
  29. Usch vilken dag. Jag hoppas att allt blir bra nu. Är inte kul när man måste oroa sig.
    Ha en skön helg!
    Kram Elle

    SvaraRadera
  30. Vilket trauma..vilken tur han dök opp igen. Lille Nisse-Kisse, nu hoppas vi han kryar på sig och håller sig inomhus i värmen.
    Kurr från oss i norr ♥♥

    SvaraRadera
  31. Å fy vad jobbigt. Tur att han är hemma igen, så ni kan hålla honom under uppsikt. De kära katterna, jag saknar verkligen en sån ibland.
    kram elsamarianne

    SvaraRadera
  32. Stackars Nissekatten!

    Tror hjärtat hoppade över några slag när jag
    läste om den lilla lussekattens äventyr.

    Vår 12-åriga Pysen har haft grässtrå i
    halsen två gånger de senaste tre åren,
    inte kul. Han har också deppat ner sig rejält
    båda gångerna han blivit sjuk (det har han
    ärvt från husse). Men nu har vi lärt oss
    tricket med penicillinet, med lite grädde i
    tablettsprutan så går allt ner utan obehag!
    Såväl för katt som för husse och matte.

    Trevlig helg!

    SvaraRadera
  33. Men lilla Goa Nisse :(. Hoppas verkligen han repar sig snabbt och blir sitt gamla jag igen!
    Kram Annica

    SvaraRadera

Hej och tack för att du tittade in och hade tid och lust att lämna en liten kommentar. Jag uppskattar det jättemycket och det gör mig glad!
Agneta