Hurra för vårt land och hurra för växtligheten!

Det växer så det knakar. Det är varmt. Det är fuktigt. Det regnar emellanåt. Det är så mycket kraft i allt i år.

 

Ormbunkarna är frodiga, silverarvet växer fast det är planterat nästan rakt i berget.

Den stackars lilla fingerborgsblomman som sått sig själv i tallbarr i en liten springa nedanför silverarvet har, inte fascierat (då tror jag det skall vara flera stjälkar som vuxit samman. Tror jag, alltså), men jag tycker ändå det är en fasciation, den har liksom inte kunnat sluta utveckla sig, utan blivit till en jätteblomma. Sött! En sån liten kämpe.

 

Vildrosorna blommar för fullt.

Utanför badrummet.

Det är precis nu man skulle ha ett badrumskalas med öppna fönster för det är så fint där utanför!

 

Jag, ffg så vitt jag vet åkte Omgivningen med, så, vi, har varit och handlat lite sommarblommor.

Buketten är från trädgården och den dricker två kannor vatten per dag!

 

Riddarsporren är ny. I gamla trädgården hade jag som hette ‘Pacific Blue’ eller liknande, men nån sån har jag inte hittat, men den här ser lovande ut.

Aklejorna blommar för fullt och den vita klematisen också.

Nu väntar vi bara på vallmon som jag har för mig brukar vara före dom andra.

Det är ingen ordning på blomningen i år, tycker jag, eller så minns jag fel, vilket iofs verkar fullständigt otroligt. Harkel…….harkel…..

 

Sovrumsrabatten. Det går inte att missta sig på vilken som är min älsklingsfärg, eller hur?!

 

På en del av tomten som vi kallar kärret, blommar en liten orkidé, varje gång jag går förbi måste jag stanna och begrunda den…..alla dessa små knoppar och fläckar i färgen, otroligt vad naturen kan!

 

  
I år får vår Ullungrönn blomma. Jag skriver “får” för Omgivningen justerar det där medelst klippning av trädet……

 

    
Förra året satte jag en eländig liten ruta (vad kan det vara för ruta jag har, aklejruta, violruta eller någon annan sort, jag vet inte), men den är verkligen inte eländig i år.

Jösses vilken planta, och stänglarna är så höga och kraftiga så dom ser ut som trädstammar. Kan det vara en trädruta jag fått tag på???

 

Så till min stora glädje, min Cornus kousa blommar. För första gången!

Jag bara står där och verkligen glor långa stunder, jag är så glad i den!

Det är också en sån där växt vi hade i gamla trädgården, men då vet jag att det var en Cornus kousa ‘Eddie’s White Wonder’, som verkligen var kritvit, men jag är inte säker på att det är samma den här gången, men det gör inget.

*****************************************

I morgon är det vår nationaldag (fast för mig är det fortfarande Svenska flaggans dag)! Då hissar vi flaggan om vi har en och så firar vi! Eller hur!

Agneta!