Hej och tack för alla kommentarer och gissningar var vi varit!
Det var alltså Oslo.
Vi avvek (normalfördelningskurvor och nån bild) och åkte (en åker) över en bro (Svinesundsbron) till Oslo (bild) och gick på Karl Johan (svamp och bild) och shoppade (nej, det blev det inte så mycket av) och drack lite vin (bild) och lite öl.
Min väninna med dom tre små flickorna (6 år och tvillingflickor på 3 år) behövde lite s k egentid så vi for till Oslo. Pappan till flickorna tyckte hon behövde det. Hennes hjärta är lite försvagat och då blir man trött emellanåt.
Vi strosade runt och tittade och fönstershoppade mest!
Det började med parkeringsböter…….
Jag stannade till (obs! jag hade inte parkerat) utanför hotellet, för att fråga en parkeringsvakt som just passerade var jag kunde stanna till för att ta ur våra väskor, men han var väl på dåligt humör.
Jag ville inte vara oartig och sitta ner i bilen och prata med honom, så jag klev ur, och då blev han fullständigt obeveklig och stödde boten på att jag hade “satt fota i gata” och så var det kört…….och snäll (?) som jag är tackade jag för boten……..hur korkad kan man bli?
Men hotellet var jättefint, nytt och fräscht, låg mitt i centrum och hade en frukost som var helt fantastisk, rummet var litet men urläckert och vi åt en urgod fiskmiddag på Aker Brygge, helt delikat från början till slut.
Till förrätt:
Ost&Skinkefat
Et godt utvalg fra vinbarens rikholdige oster og skinker. Serveres med brød, olivenolje og aïoli
Till huvudrätt:
Grillet torskrygg
Grillet torskrygg serveres med potet- og parmesanstappe, petit pois og soppragu
Och dessert:
Blåbærpai
en Klassisk svensk ”smulpai” bakes i ovn med vanilje- krem og blåbær. Serveres med vaniljeis
&
en Pannacotta
Vaniljepannacotta med pasjonsfruktcoulis og friske bær.
Sen var vi i Dröbak och tittade på denna otroligt gulliga lilla stad vid Olsofjorden. Vi fastnade för det lilla huset överst till höger i collaget ovan!
I Dröbak finns ett Julehus som är öppet året runt så där var vi och tittade lite också.
Men shoppingen var inte så imponerande. Mitt bestod av 6 kort, tre buntar band, en bunt läderband och en liten bunt etiketter!
Sedan hände det som man dagligen läser om i tidningarna, ser på tv, hör på radio, men som man lyckligtvis vanligen inte går omkring och tänker på att det skall hända en själv.
Jag (min väninna var kvar i bilen, tack och lov) blev utsatt för totalt, oprovocerat våld, på en parkeringsplats, mitt på ljusan dag och med massor av människor runt omkring.
När jag klev ur bilen gick allt så fort, så det är svårt att minnas vad som hände, men en man stod plötsligt över mig och attackerade mig och att jag inte blev söndermosad måste bero på att jag blev så förvånad att mannen förmodligen inte hann se någon rädsla i mitt ansikte, utan han måste ha blivit ställd och kanske för en sekund kommit av sig, jag vet inte.
Han skrek så hans röst skar sig och vad han sa kunde jag inte höra, människor runt omkring stannade till, stod blickstilla, några hukade sig ner bakom sina bilar och mannen fortsatte.
Alla tankar som for i mitt huvud håller jag fortfarande på att försöka reda ut…….
Men jag rörde mig emot honom, det gjorde jag, och han fortsatte att göra utfall, jag minns att jag höll ögonen öppna för en kniv, för det tror jag att jag är mer rädd för än vapen (jag vet inte, men det känns så då…..).
Sedan backade jag långsamt tillbaka till vår bil och jag klev in och satte mig.
Då gav han sig på bilen, sparkade och slog med knytnäven, fläkte upp bakluckan, vred den och smällde i den osv, men då hade jag fått igång motorn och vi körde bort därifrån och jag minns att jag tänkte att nu ska jag försöka att inte köra över honom……..
Det fanns ingen där vi kunde kontakta, vi ville ringa polisen, men vi vågade helt enkelt inte vara kvar.
Och det är ju detta som är så otroligt märkligt, vi vågade inte vara kvar för att hävda vår rätt.
Det är där jag är nu i mina tankar………det är jättemärkligt och svårt att få någon logik i tankarna…….
Jag är upprörd, lättad, arg, förvånad, tacksam, livrädd, förnärmad…….ja, jag kan nog hålla på hur länge som helst och räkna upp hur jag känner mig. Vad jag försöker göra nu är att stänga luckan där den här händelsen befinner sig.
Men jag måste skriva färdigt anmälan, det är den jag sitter och filar på nu.
Så, så började och slutade vår helg, och däremellan hade vi faktiskt trevligt, men det har lite grand kommit bort!
Agneta!
Jesus Agneta....vilken otäck upplevelse. Låter som en fruktansvärd upplebelse, minst sagt.
SvaraRaderaOslo, det är så mkt "rart" som sker där att det lockat inte att åka dit, faktiskt!
Jag tar hellre flyget till Stockhlm från Tromsø om jag ska ut på tur till en huuvudstad. Sad but true.
Men var det verkligen ingen som kom till eller sa nåt för o få bort denna galningen som attackerade? Känner att jag blir upprörd o provocerad här...
Gott iaf att maten var till belåtenhet o att ni fick en del av dagen till o ha det mysigt!
Kul att du tog turen till "mitt" land c",)
Klem Anna
ÅH HERREGUD! ÅH HERREGUD! Vilken galning! Så glad att du kom undan med blotta förskräckelsen.
SvaraRaderaKram
Jösses vad otäckt! Vilken galning! Och ingen kom till undsättning!
SvaraRaderaSkönt att ni hann ha lite trevligt också!
Men herre G... Agneta!
SvaraRaderaVilken otroligt obehaglig upplevelse, tur att det gick bra trots allt. Ständigt läser man om liknande saker men inte tror man att man ska råka ut för något själv. Så lätt är det alltså, det finns så många farliga människor som inte mår bra ute i samhället.
Förövrigt ser det ut som om ni har haft en trevlig helg i vackra Oslo.
Ta hand om dig.
Kram
Annika
Usch, vad otäckt! Det är ju så´nt som drabbar andra.....
SvaraRaderaLåter inget lockande att åka till Oslo! Både sura p-vakter och våldsamma män....
Önskar dig nu en lugn o skön vecka!!!
Kram!
Men vilken förfärlig upplevelse, Agneta! Tänk att du ändå kunde behålla huvudet på skaft, fantastiskt.
SvaraRaderaSå gräsligt hemskt, sånt tror man inte ska hända MEJ... tack och lov att du gjorde som du gjorde och jag tycker det inte gjort nåt om du kört över honom... lite, i alla fall! Hoppas, trots chocken, att du har ett bra signalement på honom!
SvaraRaderaTack och lov (igen) att du nu är hemma i Snäckskalsdalen och inte på hospital i Oslo!
Sköt om dej nu och hoppas du kan stänga luckan.
Kram Eva-Mari
Så tråkigt att er helg skulle sluta så för er. Man blir rädd när man tänker på detta oprovocerade våld. Förstår inte vad det är som triggar igång folk. Sen blir, åtminstone, jag så förbannad när jag ser folk som står intill som inte hjälper till ett dugg.
SvaraRaderaTur att ni hann ha lite kul innan dåren kom. Och nog känns det lite komiskt att man får en parkeringsbot bara för att man ställer ut fötterna på gatan. Ja du milde!!!
Det huset föll jag också för. Hade gärna bott där.
Hoppas du får till din anmälan.
Kram Elzie
Å jösses vilken grej. Din reseberättelse liksom bleknade bort när du berättade vad du blivit utsatt för. Så hemskt. Hoppas att du kan lägga det bakom dig utan allför svåra sviter... Hot och våld kan ställa till det rejält även efter det att allt är över...
SvaraRaderakram elsamarianne
Usch vilka människor det finns. Var själv utsatt för en liknande händelse för 10 år sen och den kan jag fortfarande fundera på ibland. Inte för att jag har blivit rädd efteråt men man har en helt annan koll på människor omkring sig. Skönt att allt löste sig och du är hemma välbehållen i Snäckskalsdalen igen.
SvaraRaderaHa en fin vecka
Kram Karin
Vilken hemsk upplevelse! Förstår att du är upprörd. Vilken tur att det gick bra för er och ni inte blev skadade. Du är modig du! Hoppas de kan ta fast den fasansfulla människan!!!!
SvaraRaderaVilken trevlig resa ni hade innan det otäcka hände.
Stor kram från mig
Men jösses, vilken dramatik ni har haft! Både en elak p-vakt och så DETTA!!!! Helt sjukt det hela och jag förstår om du har svårt att smälta det hela och att själva vistelsen måste blivit lite färgad av just denna obehagliga händelse! Fy, så hemskt att råka ut för!! Man förstår verkligen ingenting!
SvaraRaderaDäremellan verkar ni ju ändå ha haft trevligt och ätit gott och sett ett supervackert hus dessutom! Jag har svårt att kommentera det andra, märker jag - det obehagliga hänger liksom kvar hela tiden, hur ska det då inte vara för dej!!!
Hoppas att du får till din polisanmälan, vad nu den kan hjälpa till med!
Huvaligen! Stackars dej!
Kramar
Lisa
Men herregud vad hemskt!
SvaraRaderaHur mår du? Blev du skadad?
Konstigt att ingen ingrep och hjälpte dig.
Hoppas du mår bättre nu och att du får rätt på anmälan.
Stor styrke kram Bodil.
Jag tänkte börja med att fälla en kommentar om den sura parkeringsvakten men det kom liksom av sig då jag fortsatte läsa.
SvaraRaderaFy vilken otrevlig situation du var med om. Tur ändå att du inte kom till skada fysiskt men jag förstår om det ändå sätter sina spår. Usch!
Styrkekramar till dig!
Lilla vän...........hur mår du psykiskt.............för jag antar att du inte är alltför skadad fysiskt?
SvaraRaderaHoppas du har hjälp och stöd runt dig............
Fy att någon så trasig människa ska få förstöra så mycket.
Kram till dig,
Anneli
Men vilken helg ni fick. Ni som skulle koppla av och ha det riktigt skönt får vara med om så mycket hemskt. Hoppas du inte är alltför "mörbultad" och blåsslagen. Det där blir nog svårt att komma över.
SvaraRaderaTänker på dig och kramar i massor från mig.
(Det är bättre du stannar hemma i lugna Snäckskaldsalen)
Vilken hemsk upplevelse och sånt tar tid att glömma. Han måste ha varit påverkad för att börja slå på en helt vanlig människa som inte har gjort något ont är ju totalt tokigt.
SvaraRaderaMånga kramar
Men Agneta, vilken mardröm du kom mitt upp i..hoppas du får ur dig detta snabbt...ut i naturen och hämta kraft, det brukar hjälpa..Kramar i massor/Torprosen
SvaraRaderaVar fanns hjälpen att få av medmänniskorna ???!!! men så här är det ALLA var rädda ingen vågar ingripa för att---tänk om han har skjutvapen eller kniv.I efterhand
SvaraRaderakommer alla tankar, du ska bara skriva av dig och prata mkt om det
Men du hade tur i oturen,det kunde sluta illa, det måste man tänka.
Men det är för jävligt helt enkelt
att mitt på ljusa dagen vågar de anfalla, säkert knark påverkad.
Men det där med böter fattar jag inte, du skämtar väl inte med en
"norge-historia" eller ?!
Nu får maken och Leia trösta dig.
När du skriver anmälan, var nu riktig ARG, skriv av dig.
En styrkande kram / Eva
OMG Aggie, that is absolutely horrendous!
SvaraRaderaI'm having a hard time breathing, after reading all that, so that is all I can tell you: keep breathing! And maybe talk to someone about it to give it a spot (and then to never think of it again...)
Fy bubblan vad obehagligt och tack och lov att ni tog er därifrån. Hur ska man förstå....och så klart gjorde ni rätt ...stack...det hade väl alla gjort...ingen kan säga annat . Vad hade annars kunnat hända? Största kramen till er!! Lisbeth
SvaraRaderaMen snälla nån blev helt förstumad av vad jag läste hos dig, trodde först att ni hade sett detta innan jag insåg att det var DU som fick ta emot allt! Jag tror inte jag hade orkat åkt därifrån själv! Förstår verkligen att det roliga försvann bort för er! Sköt nu om dig, vännen! Kram Iréne
SvaraRaderaMen oj så förskräckligt!
SvaraRaderaEn sån himmelens tur att ni kom undan innan det hände något ännu värre! Det där kommer ju ta tid att bearbeta, förstår att det är tusen tankar och känslor! Bra att ni anmäler, hoppas de får tag på personen!
Fint att ni fick lite bra tid iaf och maten lät supergod!
Stor kram och sköt om dig, Marie-Louise!
Himmel, vilket öde ni mötte där på er lilla tripp kunde ha slutat riktigt illa .så många underbara rosor på dina bilder ,kram nette
SvaraRaderaMen snälla nån..vad du råkade ut för...säger då det..Tänk så många idioter..det finns där ute!!
SvaraRaderaVilken TUR att du ändå klarade dej som du gjorde!!
Bra att du skriver av dej..och pratar om det!!
Ha det så gott du kan, vännen!!
Kram Annika
Herregud - fasansfullt! Sånt händer inte nån man känner, eller en själv...
SvaraRaderaDet är ju inte klokt!
Hur känner du dig? Jag ville så gärna krama och trösta...
Och du som alltid har älskat Norge - hoppas att du kan fortsätta med det?
Hoppas att du får reda på om norska polisen får tag i honom. Det måste ju finnas massor med vittnen!
Var ni precis på väg hem när det hände, eller?
Svårt att köra bil i ett sådant upprört tillstånd!
Usch och fy, kära Aggie, jag är så glad att du klarade dig så bra som du gjorde!
Massor av kramar från din vän M/N
Så fruktansvärt! Ja du, det är just sånt som man "bara" läser om - jag hoppas att ni tar er igenom händelsen och tillåter er att känna alla känslor i samband med den. Så mycket våld det finns i samhället, så onödigt och så destruktivt på alla sätt.
SvaraRaderaKram
Aj attans vilka grejer du fick va med om. Du skulle ju ha en trevlig helg, ju. Och att du kunde hålla dej så lugn. Jag själv hade nog skrikit tilbaka o sen fått en massa stryk....
SvaraRaderaNu får du väl ta o vila dej lite här hemma igen o rensa din hjärna på bloggen. /Knatten
Kära, kära Agneta! Om jag bodde närmare skulle du få en riktigt stor varm kram. Tack gode "någon" att du finns kvar i din Snäckskalsdal!
SvaraRaderaTänker på dig!!!
Men usch vilken helg, förstår att du har massor av känslor som virvlar runt. Men tur att ni inte blev skadad!
SvaraRaderaHär i Aten har vi inte stött på något våldsamt, faktiskt aldrig på någon av alla resor vi varit på. Vi måste haft tur :)
Kram Annica
Så herlige bilder fra Norge :) Drøbak har jeg aldri vært i, men jeg har hørt om julehuset. Flott må det være. :)
SvaraRaderaMen guuuuuuuuuuuud vad himla obehagligt!!! Blev alldeles kall här jag satt och läste!!!! Tack och lov att det gick så pass bra som det gjorde!!!! Sänder massor med styrkekramizar från mig till dig!!
SvaraRadera/aka
Vad läskigt med en så oberäknelig människa. Tur att du hade så bra emellan allt annat. Jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva till dig, blev så ställd av ditt inlägg. Hoppas i alla fall att du mår bra under omständigheterna.
SvaraRaderaKramar till dig,
Linda
Vilken hemsk upplevelse! Jag som bara träffat trevliga norrmän trodde att alla var så goa i vårt grannland. Där ser man vad fel man kan ha. Tur att ni fick en del trevligt också. Tyvärr är det väl så att dom hemska händelserna överskuggar dom fina. Försök vänd på det. Det är viktigt att inte stänga luckan om händelsen utan att ha pratat om det. Gör man det får man ha det med sej mycket längre.
SvaraRaderaKram
Men hallå vilken vidrig helg! Vad var han arg på den jäkeln? Fy och usch.
SvaraRaderaAnmäl, anmäl, anmäl säger jag, om inte för annat så för DIN skull, känslan av att du gjort något åt det hela.
Huh!
Kram kram kram
Så det var en rebus av dina bilder som beskrev vart ni åkte. Det förklarar varför jag inte fick det att stämma när jag försökte gissa... ;-)
SvaraRaderaMen vilken otäck upplevelse att du blev attackerad så där! Jag hoppas verkligen att du klarade dig utan alltför mycket fysiska skador, men jag förstår att händelsen sätter otäcka spår på många andra sätt. Oprovocerat våld är verkligen otäckt eftersom det drabbar utan anledning. Förmodligen någon som går på droger. Men mitt på ljusa dagen och bland folk. Jag är glad att ni klarade er därifrån!
Sänder många kramar till dig och de dina!
Elisabet
Men kära vännen...hur kan något sådant hända??!! Som du skriver, man läser om det, man ser på tv...men ändå...det är liksom där borta i horisonten, inte så nära. Min första tanke, ingen annan som reagerade?? Eller...alla kanske hamnar i chock, man undrar om det är sant det man ser. Men ändå...någon stor stark karl borde det ha funnits i närheten tycker man. Klarar du av att bearbeta det här själv, så det inte äter upp dej, förgör den fina lugna go´a Agneta som du är? Jag hoppas verkligen att du kan gå vidare, och annars...sök hjälp!!
SvaraRaderaFör övrigt...en helt underbar helg förstår jag, trevligt sällskap, god mat och dryck och Dröbak...hur gulligt som helst!!
Ha nu en fin tisdag, hoppas vädret är lika vackert hos er som här, nämligen strålande sol från en helt molnfri himmel!!
En extra VARM kram till dej vännen!!
Oj det var en händelserik helg. Synd att den slutade med den galne mannen. Tror också att man blir så chockad när något sådan händer att det är först efteråt man tänker på följder och reaktion.
SvaraRaderaHoppas nu att händelsen inte biter sig fast utan att du kan glädjas över allt trevligt istället.
Kram ♥
Sicken otur du hade!!!
SvaraRaderaSånt där är förskräckligt, stackars dig, jag skulle nog gjort likadant jag är så bortkommen när någon "trampar mig på fötterna"
Men en sån underbar OSLO-resa...superfina bilder och härligt berättat. Njuter i fulla drag :)
Tack söta du för Grattis hos mig...hi...hi... blev så glad♥
Önskar dig en fin höstdag!
Ann-Louisekram
Men jösses människa, du får full pott i rätt beteende. Att du nollställde ansiktet och gick mot honom uppfattas som hot, jag är säker på att det räddade dig. Oslo är en tuff stad, men oftast bara på håll. Gudskelov att ni är hemma, en p-bot är inget i det här sammanhanget.
SvaraRaderaJätte kram
AnnaMaria
Det lät verkligen otäckt det du fick uppleva när du skulla ha det så trevligt med din väninna på minisemester. Jag förstår att det tog udden av det roliga som ni ändå var med om. Hoppas du kan bearbeta det hela och att du får iväg en anmälan, även om det inte händer så mycket med den i sig så är det värt mycket att inte bara låta det passera.
SvaraRaderaHoppas att du hämtar dej efter din dramatiska Oslo-resa och njuter av höstdagarna som är vackra.
Kramar till dej, Birgitta
Gud i himlen, vilken avslutning ni fick på resan! Tur i oturen att det inte gick värre. Det kan ju bli lite knepigt att få få mannen att stå till svars för vad han gjorde, men bra i alla fall att du skriver en anmälan.
SvaraRaderaHoppas du kan sova om nätterna efter denna otäcka händelse!
Kram
Ingela
Tack gode gud att du är oskadd efter denna otäcka händelse. Det är otroligt hur många galningar som går lösa i denna världen. Och tyvärr kandke blivit avvisad den vård dom behöver. Hoppas du hittar ett bra sätt att bearbeta den psykiska rädslan som ändå drabbade dig. Det är nog många gånger svårare att hantera än ett blåmärke. Tusen kramar från Småland.Hoppas du har många i din närhet du kan prata med och få många kramar av.
SvaraRaderaAtt en galning går till angrepp är hemskt nog, men allra värst är alla de som bara tittar på eller vänder sig om och inget gör. För om människor tillsammans reagerar, skulle mången utgång inte bli lika katastrofal.
SvaraRaderaHoppas du kan bearbeta din hemska upplevelse, för jag tror att du hade "änglavakt".
Kramar från Törnrosa