Anemoner och klätt. Hund och katt.

Och då var dom igång – höstanemonerna!

Allt är fint på dom, knopparna är fantastiska, blommorna också, och bladen, och hela plantan. En absolut favorit!

 

Anemonerna och vägen och huset och omgivningen och katterna och jag vaktas troget av Leia som har sitt berg alldeles intill anemonerna.

Där sitter hon (om hon inte av misstag hamnat på något bord….) och har stenkoll! Vår lilla watchdog.

 

Dom här gillar jag också. Dom är lite kul för man vet inte riktigt var dom hamnar nästa år! Purpurklättarna.

 

Till min stora glädje såg jag att jag hade en vit planta också. Vitklätt, eller vad kan dom heta?

 

Så var det vitlökarna!

Snart måste ju höljet spricka, dom ser i alla fall sprickfärdiga ut.

Det skall bli kul att se vad som kommer ut, frön eller vitlökar eller vad kan det vara?!

 

Överallt där jag går har jag Nisse (eller Pippi, eller båda) med mig, riktiga sällskapskatter.

Nisse trasslar sig runt benen och han slänger sig i gruset och vill bli kliad och tassarna “går”.

Agneta!