Stångehuvud.

En dag vid Stångehuvud, Lysekil.

Det ser så lugnt och fint ut, men det “brallade” (sade vi alltid när vi var unga och var ute och seglade och det var mer eller mindre storm) på ordentligt uppe på toppen.

Ser ni taket på det lilla, lilla huset? I mitt av bilden.

Strandkålen var jättefin idag. Jag tror att den är fridlyst.

Det blåste riktigt ordentligt och även fast jag står stadigt med fötterna på jorden så vacklade jag till flera gånger.

Det var ett riktigt skådespel med vattnet som forsade över bergen.

Man förstår att dom inte hade satt segel, det behövdes inte idag…..och in emellan där skulle dom och det gick bra. Skickligt.

Överst ser man över till Fiskebäckskil och nederst ser man Kungshamn/Smögen.

Jag tycker om när man ser naturens krafter riktigt rasa fram, det blir så vackert ute då. Mäktigt.

Snygg trappa. Bohuslänsk granit förstås!

Agneta!