Försommardag i Snäckskalsdalen.

Nu har jag tagit av mig mina arbetshandskar, ätit makrill (japp, idag igen....undrar vad det blir i morgon...) och begrundat dagen.

Tack för alla snälla undringar om Tingeling som varit krasslig! Det är väldigt rart att så många är delaktiga när man blir bekymrad. Det är fantastiskt helt enkelt!

Antagligen har Tingeling ätit något, någonstans, som helt klart inte varit lämpligt ens för en Golden Retriever som vanligtvis äter absolut allt, allt, allt.....och mår bra. Men nu är hon glad igen och viftar på svansen!



Idag har jag städat min garderob, det var minst sagt kämpigt, men det gick, och det känns väldigt bra att det äntligen blev av. Och med det börjar ju givetvis mitt ordningssamma liv där det aldrig mer blir rörigt....

Jag har haft ut krukväxter på verandan och spolat av dem. Det var nödvändigt, absolut. Det känns bra, nu är dom inne igen och ser gladare ut. Eller grönare, snarare.



Så har jag tittat till mina land. Det ser hyfsat ut. Salladen växer. Och kryddorna grönskar.


Det är salvia överst, sedan en limefärgad mynta och en (vanlig?) mynta.

Jag hade inte mer än tittat till allting när jag tyckte jag såg någonting i högra ögonvrån......gissa vad som låg i en av mina odlingslådor.......Nisse, så klart.

Han rörde inte en min och när jag flaxade med armarna och hyssjade åt honon bevärdigade han mig inte ens med en blick....

Han värmer kanske upp jorden så att mina rödbetor och morötter kommer upp fortare.


När vi går en efter-middagen-tur med Tingeling följer katterna gärna med. Men blir det utanför tomten skriker Pippi och vill att jag skall bära henne på höger (inte vänster), höger axel. Men hur hon vet var tomtgränsen går har jag aldrig förstått, men hon vet faktiskt var den går.

Och på bilden är det Pippi och jag, det där till vänster om Pippi skall vara min frisyr (rufs) som sticker ut (håret är under återutväxt....inte så kul).