Inte trötta.

Hos den här familjen är ingen trött.

Det måste vara som så att ungarna, i vår talgoxefamilj, som bor i holken på vårt verandaräcke, nu har kläckts. Vi hör små pip och två fåglar kör nu in och ut i boet hela tiden.

Om man tittar riktigt noga ser man en liten bit av en talgoxe i hålet.

Omgivningen har langat fram nån typ av fågelbok där det står ungefär så här:
"Parbildning under hösten, boet byggs av honan med sällskap av hanen (va.....! min anmärkn.), 8-13 ägg ruvas i 13-14 dagar av honan som under denna tid matas av hanen (äntligen gör han nåt....! min anmärkn.). Sedan matar båda föräldrarna ungarna som är flygfärdiga efter 18-22 dagar. De matas sedan i 2-4 veckor. Polygami är känt hos talgoxen."






Det är spännande att se hur det går för den lilla familjen, och det är så gulligt att dom kämpar så för de små ungarna. Jag tror det var Thor Heyerdahl som en gång skrev om djur ungefär så här: att om man inte kan förklara varför de gör som de gör, då säger man att det är instinkten......och den instinkten verkar ju fungera hos detta par. Tack och lov för allt kycklingnät!