Fortsättning husbygget.

Det som skymtar vitt mellan träden är det blivande huset. Det skymtar lite blått till höger i bild och det är havet, dvs det är fjorden som går in mellan de bohusländska bergen.


Efter det att formen gjorts lades det ut slangar, andra slangar och rör och ovanpå det grus/makadam och sen frigolit. Tänk att man bygger hus och motorvägar på frigolit....


Vårt blivande badrum. Och alla rör för golvvärmen. Jag tycker inte det ser så förskräckligt roligt ut att reda ut alla dom där rören och strecken och alltihopa. Det är tur att det finns skickliga yrkesmän till dylikt.


Ovanpå frigoliten lades armering och sedan kom betongen. Allt detta hände på våren och så fick det stå så tills hösten när snickarna kom.


Under sommaren gick jag hit upp ibland och försökte föreställa mig rummen.....jag tyckte det såg så himla litet ut. Jag tom ritade upp sovrummet för jag fick för mig att vi aldrig skulle få in en säng där....


Så kom hösten och de två snickarna kom. De tog lite bräder i högen bortanför grunden och snickrade lite hit och dit och la det platt.


Sen frågade dom om vi kunde hjälpa till att hålla när de reste väggarna! Fort och lätt!


Det sa, typ, svisch, så var det väggar överallt.


Köksväggen, man ser hålen där fönstren skall in.


Och det såg ut som ett tändstickshus med bräder, reglar och läkt hit och dit.





Och så var det det här med takstolarna. Vi har ju ingen direkt autostrada till vårt hus. Och det hade leverantören av takstolarna fått reda på. Ändå kom värsta långtradaren med dom. Det gick ju inte alls. En stund av katastrofstämning följde.

Till slut fick vi hjälp av en traktor med kärra att köra dom från stora vägen och upp till huset. Men det gick bara att ta några i taget. Snickarna vart något irriterade, lindrigt uttryckt. Det löste sig ju till slut och jag fick hasta hem och baka något extra gott till kaffet den dagen.


Här syns några av dom i sin fulla glans.


Här syns det lite grand från ovan. Fortsättning följer!