Taking a break – eller har det tagit slut på bilder och ord…….

Jag har funderat fram och tillbaka ett bra tag nu och nu gör jag som så, att jag gör ett uppehåll eller slutar att blogga, jag vet inte vilket…….

Det känns som att jag tillbringar för mycket tid framför datorn vilket inkräktar lite på allt det andra jag vill göra…….och så känns det som om jag visat mina bilder om och om igen, år ut och år in (sedan februari 2010), och det jag skriver om känns som upprepningar……som om jag har ett karbonpapper under tangenterna…….

 

Så, så får det bli. Jag har ju också märkt att det är många andra än jag som gjort på samma sätt…..

 

Jag traskar vidare och åt vilket håll vet jag inte just nu, det visar sig. Kanske kommer jag tillbaka.

Så tills vidare, hej, hej! Och tack!

Agneta!

p.s. alla bilder lånade

Vad man gör härligt lata dagar i Snäckskalsdalen.

Nu och då vänder jag på mig när jag ligger på mage på verandan och läser, det doftar så gott ovanför mig, och där är dom, luktärterna……..



Det sa liksom poff när värmen kom och så slog dom ut. Sen att det mest bara är en sort gör ju inget…..men det är liiite roligare med flera färger! Nästa år, då…..!

Om jag vänder mig lite åt höger och tittar mot staketet på verandan så ser jag att agapanthusarna börjar slå ut. Vi har vita också, och dom var först ut förra året, tror jag i alla fall, men i år är det tvärtom!

 

Anemonerna har slagit ut. Jag vägrar kalla dom höstanemoner, det kallar jag dom sedan, när det blir lite mer sensommar……

En riktig trädgårdsdarling!

 

  
I kanten av grönsakslandet (man ser sallad och vitlök i bakgrunden) blommar Kordes Aloha vidare, inte mycket, men den blommar och den doftar ju så otroligt gott och så tycker jag om att den har lite olika färger!

 

Igår lyste kvällssolen så fint på den blålila klematisen!

 

När det är så här fint väder som vi har nu så gör i alla fall inte jag många knop, jag tar mig från verandan ut i ekan på sjön och hem igen och dråsar ihop på verandan med min bok.

Men ett lite ryck har jag haft, jag har gjort en ny krans av ulleternell! Det är lika roligt var gång jag kommer igång att göra en krans! Den här gjorde jag utanpå den gamla, jag snurrade lite juteband runt (från Jula) och band ovanpå det gamla och då blev den lite mulligare!

Agneta!

Ta ner mig till sjön……..

Nu blommar alla våra rosor! Dvs fyra av sju.

Till vänster Kordes Aloha, till höger överst Awakening, nere till vänster New Dawn och sen Bonica.

Alla är i sämre skick än tidigare år, förutom Bonica, som är finare än nånsin. Går inte att förstå sig på det riktigt, men så är det!

 

Den blå klematisen är lite kul för när den är i knopp tror man att den är violett. Sen blir den nästan knallblå!

Intill står rutan, jag är förvirrad vad gäller rutan, jag vet inte vilken sort det är, jag har försökt ta reda på det, men jag klarar inte av det……..så, ruta, bara. I alla fall, den är otroligt hög och fin och den står i sten, där finns nästan ingen jord alls, så den måste vara osedvanligt tålig!

Det ser ut som ett moln. Och jag har inte legat ner på marken när jag tagit bilderna, jag är stått upprätt!!

 

Nu har vi riktig sommar här och dagarna tillbringar vi mest ute på sjön (havet/fjorden) och då fungerar det som så, att vår hund vill gärna åka med (ja, jag vet, huuuur vet man om en hund vill eller inte vill……husse säger att det är så, och då…….) och då får jag gå till sjön medan husse kommer efter i bilen.

Så kan man också göra.

Hund och hustru motioneras enklast så!

Fast det är som så, om jag skall vara riktigt ärlig, att husse har med fika och fiskegrejer om det skulle vara så att vi vill fika och fiska, och det är för långt och för tungt att bära, så det är inte så farligt som det låter.

Och……vi, hunden och jag, får åka med hem sen. Så han är rätt snäll den där hussen!

 

Hemma sedan, tillbringas så klart på verandan och där är så mysigt nu med vildvinen och tända ljus. Och makrill i alla upptänkliga former!

Igår med vitlök, citron och kryddor från min italienska kryddträdgård (ja, det är lavendel, rosmarin och timjan), det var mumsigt!

Nu är det dags, mot sjön igen!

Agneta!

Finaste utemöbeln och trädgården, en update.

Finaste utemöbeln i år! Man tager vad man haver och det går alldeles utmärkt det också!

Den här klamrar sig fast i den trygga, stadiga bohuslänska graniten, ingen sitter otrygg här…….eller, tja…….
Utsikten är ungefär den här…..hela öppna havet utanför Lysekil och någonstans där ligger också Kornöarna med gamla fina hus som inte är bebodda på vintern, tror jag.

I mitten på bilden ligger en av de mest skyddade småbåtshamnar man kan tänka sig häromkring

Uppe på berget har man Lysekil bakom sig och Smögen där borta någonstans. Det lilla samhället nedanför heter Skalhamn. Eller Skalman, som det var någon som kallade det!

 

Här hemma i trädgården blommar det på. Det är en väldigt lummig sommar, det växer som aldrig förr, och vi klipper och klipper så att vi inte blir helt inväxta.

Fast jag tycker om tanken på att bli inväxt men det är så många som har åsikter om att det inte är bra, än för det ena och än för det andra. Påväxt på huset väger väl tyngst.

 

Den hemliga gången i vår trädgård och den stadiga tyska rosenbågen (den syns knappt), ett favoritställe i trädgården för min del, man smyger in och ut här till den väldigt mycket lokala vägen (lilla bilden)……

 

I grönsakslandet har vitlöken börjat sitt roliga krulleri! Här kan man väl tala om grafisk vitlök?! Och så god den är, lagom smak, lite mildare, lite finare i smaken än annars.

 

Den tatariska lönnen, Acer tataricum ‘GarAnn’ Hot Wings, har så fina fröhus, dom är verkligen “hotta” och “vingiga”!

Förra året fick trädet svartfläckssjuka el dyl, och vi trodde trädet var med om sin sista säsong, men det är fint i år igen! Roligt, för det är så vackert!

 

Annars, jaaa, vi tillbringar så mycket tid vi kan på altanen, så klart, och det gör Pippi också, vår lilla sällskapskatt.

Hon vaktar mycket noga på om Omgivningen ätit yoghurt som “mellis”, för då vill hon slicka! Och snacka om att slicka omsorgsfullt. Det blir lite, ska den diskas eller är den diskad!

Agneta!

Ödmjukhet, frihet, respekt.

Fina dagar brukar vi göra en tur och vandra lite längre.

Häromdagen när det var fint gick vi en riktig långtur alldeles ute i havsbandet. Där är så säreget, bara berg, överallt berg, massor av berg och sten, i all oändlighet. Och så blåst förstås, men det hör till här!

Vid den vänstra pilen var vi ute och gick den här gången. Vid den högra bor vi!

 

Leia tycker också om att vandra på klipporna.

Den här dagen blåste det ganska ordentligt och sjön slog upp i stora kaskader. Tyvärr lyckades jag inte få med det så bra, men på övre högra bilden ser man lite av det…..

 

Hemma sedan fick vi god mat, visst är det gott att sitta och äta plockmat à la Italien t ex…….nu blev jag hungrig fast jag sitter här och fikar!

&&&&&&&&&&&&&&

Med tanke på vad som senast hände, igår, i Frankrike, igen, så känns det lite hopplöst det hela…….nu får vi väl ändå ta och skärpa till oss och vara rädda om vår värld och om oss själva, vi människor som råkar bo här……..annars förgör vi oss själva.

Ödmjukhet, frihet, respekt.

Agneta.

Centerpiece av trädgårdens blommor.

Klematisen ‘Summer Snow’ blommar så den håller på att välta enebusken den klättrar i.

 

Den här klematisen klänger i en kaprifol som i sin tur klänger i en gammal, gammal rosenbåge som är fastgjuten i berget. Tysk, stadig sak, den där rosenbågen!

 

En annan klematis klänger i en spaljé i hörnan av huset, när den är så här i knoppstadiet tycker jag den är så fin!

 

Och så rosenvialerna intill! Så fina!

 

Över rosenvialerna hovrar violrutan och nu har den börjat blomma, så skir och läcker, färgerna är så fina….och den är jättehög, säkert 3 meter!

 

Så igår när mina kusiner med respektive var här plockade jag utav blommorna i trädgården och gjorde en s k centerpiece av det som blommar rikligt just nu.

Det är en speciell känsla att gå ut i trädgården och kunna plocka in det man vill. Lyx för mig!

Agneta!

Gourmetgourmand!

Hos grannen blommar Astrid Lindgren rosorna så fint, dom har så bra jord och massor av det och frisk luft och sol!

Deras Honungsros är lika fin den! Helt magnifik och man blir som bedövad när man går förbi!

 

Hos oss krullar sig vitlöken så fint. Jag vet inte vad det är för sort. Och jag vet inte om all vitlök är krullig. Någon som vet?

Den ger i alla fall vitlök, av det som är nere i jorden, så att vi är självförsörjande hela året och den är så god! Och så blir det smålökar i det “där” där uppe och dom sår jag ut och så börjar vi på nytt igen!

Här har vi haft vägmöte idag, samma plats, samma tid, samma dag varje år, andra lördagen i juli! Och så länge alla kan minnas skiner solen den här dagen! Fint styrelserum, eller hur! Bättre än boaserade väggar och stora kristallkronor och mjuka mattor från Orienten! Det här är oslagbart!

 

Häromdagen fick vi ett infall och bara åkte iväg ut på fjorden för att känna på havsluften och då har vi alltid med fika och fiskedon.

Och som det nappade, vi fick mängder av makrill, vi fick dela med oss på vägen hem och sen fick vi nästintill gourmetmiddag, egenfiskad makrill, stekt med egenodlad dill på, egen potatis, egen gul lök stekt till, det var såååå gott!

Man äter alldeles för mycket när det är så gott! Man blir en gourmetgourmand!

Agneta!

Väderutsikterna: sol, möjligen regn, vindar mellan nord och syd……Och klematis!

Ja, vädret det skiftar, och hur det än är så är det vackert! Häromdagen från berget ovanför där vi bor…..jag kunde inte riktigt se mig mätt på det!

Som när solen lyste upp det lilla torpet där borta……



Rosenvialerna blommar nu! En fantastisk perenn. Tålig, blomvillig, klättrande, dekorativ, fina färger, står sig bra i vas och är jättesöt i buketter!
Doftar gör den inte. Men jag har lärt mig, motvilligt dock, att man tydligen inte kan få allt……..konstigt……?!

Den drar till sig getingar och bin, det är bra. “Das habe Ich gelesen”, som Omgivningens tyska farmor sade!



Intill står den jättehöga rutan, hur var det nu då, violruta eller aklejruta. Måste titta i mobilen, kusinfrun kan sånt, violruta är det, hon har WhatsAppat det till mig (vi bor typ 300 meter från varandra!!!!!)! Den har precis bara börjat blomma.


Ena sidan av huset har vi rosaaktiga klematis. Eller vi och vi. Det är Omgivningen som satt dom och han tycker om storblommiga.
Jag tycker väl om dom också men föredrar småblommiga.
Alltid en av var sort i ett förhållande, eller hur!!!!



Andra sidan huset är dom av annan färg, blåare i verkligheten, men ändå inte blå, så det är väl åt det lila hållet då, outgrundlig färg.
Och min ganska nya kamera är det fel på, den har fel i balanser och allt vad det var, jag har fått det konstaterat nu, så den ska bytas och den ganska nya datorn återger inte färgerna som dom ser ut i kameran, fel på datorn också har det visat sig, inte bara färgerna, när jag ska bläddra bland filerna fastnar dom i varandra så jag får världens collage var gång…..jättekul, men inte kul på allvar!
Och jag som avskyr att reklamera och byta och klaga……
Så för mig är allting ett virrvarr just nu, jag går ut och tittar, tittar i kameran, tittar i datorn och jag har minst tre olika varianter av samma sak!
Och det skiljer sig inte en aning som man är van vid, det är radikala skillnader!
Sen tar jag en bild med mobilen och den blir bäst!!! Märkligt, Det är ingen telefon längre, det är en kamera, en dator, en almanacka, en bank mm mm och så råkar man kunna ringa med den också!

Klart slut, over and out för den här gången! Hoppas alla har jättefint väder, semester och riktigt härliga tider!
Agneta!