Något frånvarande. Men i allra högsta grad närvarande.

Har varit frånvarande men väldigt, väldigt närvarande. Jag har varit i de norska fjällen.

 

Har vandrat med hunden och Omgivningen i varmt väder, drygt 20 grader, i sol och snö. För mig kan det inte bli bättre. Och inte vackrare. Jag har i alla fall svårt att föreställa mig det.

 

Svalkat fötterna i friskt vatten efter många timmars vandring……härligt kallt!

 

Leia och jag älskar snö! Leia fick det som vi kallar “Goldenfnatt” flera gånger var dag, då springer hon runt i snön som en tok och kroppen hinner knappt med så fort går det…….och så badar hon. Och vi människor får god mat på rasterna……..

 

En dag var det lite dimmigt och det regnade lite också, men det är ett konstigt land, det är minst lika vackert då!

 

När vi gick här sa jag till Omgivningen, att jag tror jag är himlen och är det så vackert där, jaa, då……….

 

Dom porlande bäckarna är så vackra, så väl avvägda, man undrar hur det gått till och det är fullt med små rara blomster att hänge sig åt.

 

Vi hade hyrt en hytte intill ett system med forsar och små sjöar och där prövade vi fiskelyckan, men det vart inget. Men det är så härligt att stå där och kasta med sitt spö!

 

Uppe på höjderna mår jag som bäst, jag känner friheten, luften är så ren och fin och hela världen ligger därute…….bättre kan det nog inte bli!

Agneta!

Växtkraft

Hur kan den veta hur den ska växa och klänga......?!

Glad o trevlig Midsommar!

Rosa canina och annat fint just nu!

Jag tror att den allra vackraste rosen jag vet är den vilda hundrosen, Rosa Canina!

Så skör, så delikat, så förgänglig, men så otroligt vacker i både formen och färgen och växtsättet……och vi har den vild i vår badrumsrabatt av alla ställen!

Rosen i olika faser av sitt korta liv, tillsammans med björnbärsblom. Kan det bli mer sommar?

 

På dom dagliga hundpromenaderna ser vi att det mycket i naturen och jag tycker det är så vackert vid den här tiden.

Skogsgläntor, hundkex och smörblommor vid lilla fiskesjön. Ormbunkar eller heter det örnbräken, jag kan inte, men jag tycker grönskan är så otroligt vacker, den ligger i stora skivor, liksom!

Vilda körsbär, vi kallar det klarbär, och sen den rara lilla pyrolan som blommar på stänglar med små rosa eller vita klockor!

Ljufveligt!

Hemma blommar William Baffin. Norrlandsrosen kallas den visst också för att den är så härdig.

Här är Mr Baffin på närmare håll!

 

Intill William Baffin står mina fina Wilmatomater som jag fick frön till av Rost och Rädisor! Tack igen!

Det roliga är att man kan ha dom inne på vintern, det ser jag fram emot! Eller ja, nu tar vi sommaren först och sen hösten och sen så får vi se…….

 

Våra rosablommande akacior blommar för fullt och det är så härligt att se dom stora träden fulla av rosa blommor! Lika fascinerande vartenda år!

 

Allt i mitt liv är inte vackert och underbart, dock.

Hur kan en hund, vår hund, få span på det geggigaste stenbrottet på hela berget, otroligt. Och äckelpäcklet ligger däri och njuuuter. Fullkomligt otroligt. Geggan är så tjock så svansen ligger ovanpå geggan……

Det mest otroliga är väl att vi tycker om henne i alla fall.

När hon tvättas är det en strid med slangen, hon får t.o.m. lite småljummet vatten med såpa i, men det är ändå hemskt, fasansfullt och vidrigt……….hon säger inte ett knäpp, men försöker dra iväg med den där inbyggda fyrhjulsdriften som hundar har, så det är kort “grimskaft” som gäller!

Hon surar inte efteråt, då är hon glad på en gång, och ruskar snabbt av sig vätan!

 

Jag plockade kråkklöver (Potentilla palustris) vid den lilla sjön häromdagen, jag tycker att den har en så fin och ovanlig blomma.

Hem och gjorde en krans och den blev nästan rund och allting.

Men dagen efter, se nere till höger, var den inte det minsta vacker, inte ens charmig.

Man kan väl säga som så, att den åldrades inte med välbehag……inte som jag…….hahhahhahahhha!!!!!

Agneta!

SB.

Sarah Bernard (SB) blommar! Mer behöver jag väl inte säga. Hon doftar också. Hon är ljuvlig på alla sätt och vis!

Innan Sarah blommade, knoppades hon, och hon är ju lika vacker då!

 

När jag tittar ut genom köksdörren, mot köksträdgården, ser det ut så här.

Potatis och vitlök, jordgubbar och lite annat smått och gott och en rabatt med några rosor men många pioner intill däcket som löper runt huset…….

Här sitter jag på min lilla trappa och bara njuter……


Som vanligt hos oss, ett oorganiserat kaos. Digitalisen dyker ju upp lite här och där, år från år, och den är lika välkommen var den än hamnar!

Rabatten sedd från andra hållet, köksträdgården till höger i bild.

 

Nedanför köksträdgården står en buske som jag egentligen inte tycker så där överdrivet mycket om.

Dels är det en fläder, doften………..det vänder sig lite i magen när jag känner den och sen har just den här röda blad och njaaa, inte min favoritfärg på blad, jag tycker nog mest och bäst om grönt.

Men blommorna är helt magnifika, stora, vackert rosa och det överskuggar både doften och färgen på bladen!

 

På verandan står buskklematisen, i en kruka på ben, och den blommar så mycket i år att vi fått knyta fast hela ekipaget i en av stolparna som hjälper till att hålla verandataket på plats!

Regnar gör det inte här hos oss. Vi har fått sammanlagt 3 mm. Det är allt. Men vi hoppas. Molnbankarna tornar upp sig i söder varje dag, men sen försvinner dom……..

Agneta!

Det blommar.

Nu blommar det!

 

En klematis utanför klädkammaren. Och vad den heter, jaaa, det har säkert, som vanligt, stått på någon lapp som jag för länge sedan förpassat…..jag har nu bestämt mig för att sluta göra så.

I fortsättningen skall jag nogsamt notera vad vi planterar, var och när, och namnet och året. Här ska saker och ting rättas upp……njaaa……

 

Den ena pionen efter den andra börjar blomma. Men det krävs vatten. Här är så jättetorrt. Allt regn som kom i vårvintras har runnit puts väck, så vi får akutvattna hela tiden. Tur vi har vatten!

 

Intill köksträdgården. Blommorna växer nästan bättre än grönsakerna, men å andra sidan sådde vi ganska sent, så grönsakerna kommer nog!

 

Magnolia sieboldii, Vibrunum plicatum ‘Mariesii’, Louise Bugnet och nere till vänster en bukett som vi fick av våra goda vänner när dom var här för några dagar sedan.

Det är lycka när gästerna tar med en sån maffig bunt pioner, hur kunde dom veta? Har ju bara känt dom hela livet, typ!!!

 

På ett ställe på tomten har vi vad vi kallar för ett “träsk” (man måste ju namnge dom olika snuttarna i trädgården så det blir lättare att förstå vilket ställe man pratar om) och där satte vi många, många irisar för ett par år sedan.

Det är dock bara den här vanliga, lilla blå som inte blivit uppäten av ohyra, eller sniglar? Men det är i alla fall en fin en och jag är glad för den!

Agneta!

Försommardagar, nationaldag och blomster!

Det här är så svenskt och somrigt för mig, och det passar ju alldeles utmärkt när det är Svenska flaggans dag, som jag envisas med att kalla det.

Sveriges Nationaldag, är det ju! Hur svårt kan det vara att banka in något nytt…..?!

Nytt och nytt, jag googlade, och dagen har ju tydligen avancerat, undan för undan, till att bli röd dag i almanackan, under ganska många år.

 

Syrener hör till skolavslutningar, försommardagar, blå himlar, sol och fina små klänningar och motsvarande på killarna, vid den här tiden! Och vår syren blommar fortfarande trots väldigt varmt och soligt väder!

 

Här har vi en som välkomnar solen, värmen och sommaren! Och det är helt klart över 25 grader för han har tagit av sig både mössa, halsduk och lite till! Den kära Omgivningen!

 

Nävan, Dr Johnson, som vi kallar den, blommar för fullt!

 

I blomlådorna satte penséerna fart först när värmen kom och nu är dom som finast. Borde kanske korta av dom, men vill inte……

 

Mossfloxen blommar också.

 

Buskklematisen i kruka på verandan tycker också om värme och sol och har börjat blomma så fint.

 

Och runt hörnan på staketet till altanen blommar nu den vita klematisen och det med massor av blommor!

Förra året var vi helt övertygade om att den var vitvit, men i år tvekar vi, visst är det lite rosalila ton i den?!

Magnifik är den och stoooor blomma har den!

Agneta!

Nu kom den!

Nerför backarna och vidare mot fjorden!

 

Nämligen, det spörjs att den har kommit nu!

Vilken den, undrar vän av ordning, då!

Jo, makrillen. Så klart! Det är så självklart att ingen ens säger själva ordet! Den kom igår och den var där idag också! Den fina vårmakrillen. Som är så våldsamt god……

Leia älskar att vara med på sjön, hon sover och hon tittar på fåglarna, men fiskarna bryr hon sig inte så mycket om. Inte förrän vi kommer hem, då vill hon ha!

Stekt med salt, peppar och dill. I smör. Inget annat. Och sen kan man ha olika tillbehör till. Igår vart det spenat och färsk potatis. Men något som är urgott är färskpotatis och tsatsiki till. Även kall är fisken god, nästa dag, med vitlöksbröd och lite, lite majonnäs! Mums! Så det blir det idag.

På lvällen igår var det över 20 grader och vi satt ute och verkligen njöt, det var sådär ljummet som man på vintern tror att alla sommarkvällar är, men som dom inte är. Men igår var det verkligen så! En dag att plocka in i minnesboken och minnas!

 

En spontanblommande vallmo, jag tycker den är så otroligt söt! Och en orkidé som Omgivningen fått att övervintra ute i landet. Den är inte lånad från naturen utan köpt från en odling. Sant.

Agneta!