Hackad, bortblåst, sönderregnad???

Ja, någonting har hänt för mig och min dator med anknytningen till bloggvärlden. Jag kan inte kommentera, jag kan inte göra inlägg - någon därute påstår att jag inte finns och när jag försöker byta identitet säger man att jag liksom far med osanning.....ungefär i alla fall.

Jag befinner mig någonstans i loopen ovan, det skall nog ordna sig så småningom.

Om jag inte gör som på bilden här nedanför!!!

Det här skriver jag via mobilen och det är inget som jag varken kan eller vill fortsätta med. Alldeles för pilligt.

Hoppas höra av mig snart igen!

Agneta

Vilken dag…….helt underbar!

Man blir så glad när det är så här vackert ute!

 

Det här är bokskogen i närheten av Snäckskalsdalen. Den består av en enda bok på tillväxt.

 

Längs vägen till vårt hus har förgätmigej frösått sig och det är ju så vackert och inte bara blå, utan vita också! En stor favorit vid den här tiden på året.

 

Ovanför förgätmigejen svingar sig Propertius upp i en stor tall, och nu har den börjat blomma.

Såg att Sextus Propertius var en poet som levde runt där vår tideräkning börjar och han bodde i Umbrien, ganska nära Toscana! Tänkte väl det, det kommer mycket vackert därifrån!

 

Rhododendronen blommar för fullt och den här kallar vi Appleblossom.

 

Och den här är helt klart väldigt cerise.

 

Idag har jag dessutom hunnit med att ha långfika med Annika på Yerba i Uddevalla. Åker ni förbi Uddevalla i sommar, missa inte Yerba! Mitt i centrum.

 

Och när jag kom hem hann jag sitta på verandan i solen en stund, väldigt bra för själen!

Agneta!

Säger inget.

Vi pratar inte om det. Jag skriver inget om det. Jag säger inget om det. Jag tycker inte något om det. Det bara är som det är……..

 

Hörde snarkningar precis intill mig. Och jodå, Pippi har hittat nya dynorna och intagit desamma!

Och intill henne ligger de kuddar av gamla tyger jag knåpat ihop under senaste regndagarna för att ha i sitthörnan ute.

 

Nu har jag letat fram lite mohairgarn och håller på att sticka mig en varm sommarkofta……..och som vanligt med mig, så har jag inte rätt garn till mönstret och inte rätt nr på stickorna till garnet…..så vi får se hur det blir!

 

Bladkaktusens blommor blir större och större! Spännande. Den har bara blommat med en blomma åt gången tidigare så nu börjar det likna nåt!

 

Igår kom en god vän med världens finaste sallad och massor av rädisor. Så gott! Det är odlat i växthus.
Igår blev det en sån här kalasgod smörgås till lunch. Det blir en likadan nu, snart, som eftermiddagsfika.

Det är grovt bröd (Monica, Tjernhusbloggens recept), Philadelphia light med gräslök, vitlöksblast, citron och peppar och så rädisor ovanpå det – jättegott!

Agneta!

Njuta ute? Dynor. Virkade.

Gullvivorna blommar fortfarande och till min stor glädje fick jag se att den rödaktiga också tagit sig!

 

Är det nån mer som har gullvivor med hundhår i? Det har vi. Men inte bara där förresten, vi har hund- och katthår överallt, inne som ute!

 

I år blommade också mina vita backsippor. Dom står i samma rabatt som gullvivorna och utgör vårrabatten här hos oss, tillsammans med lungört och löjtnanshjärta. Och en trollhassel.

 

Vårrabatten gjorde jag om i höstas och då plockade jag upp dom här liljelökarna och satte i krukor, övervintrade dom i boden, och nu har dom fått komma ut och jag har satt dom tillsammans i en bytta som får stå på altanen. Undrar om dom kommer att orka blomma?

Jag har liksom gjort dom själv från frön från liljor som vi hade när vi bodde i storstan, så dom är extra värdefulla för mig!

 

  
På altanen/verandan går det lite trögt.

Tror det beror på att det ibland är frost på natten, eller haglar, eller störtregnar, eller stormar, eller att det är extra känsliga växter, så dom åker fram och tillbaka, in under taket, ut igen och så där håller vi på………..

 

Eftersom jag blev lite lätt toscanifierad när vi var i Toscana för ett tag sen så har jag inrättat en liten toscansk trädgård i en bytta som också står på altanen.

Den består av en rosmarin och en timjan! Och en halvdöd lavendel som jag räddat ut en rabatt.

Hade tänkt sitta där och sniffa och drömma mig tillbaka…..

 

Igår hade vi sol och ganska hyfsat väder så då gjorde jag ett försök till det där sniffandet.

Tog fram älsklingsstolen, som jag kommer att falla igenom när som helst, tyget har blivit så glest så man ser igenom det. Jag meddelar när det händer, om jag kommer loss!

Laddade med bok och glasögon.

Efter fem minuter drog det på ryggen, hämta filt, lägga under mig.

Efter fem minuter, fortfarande kallt, hämta fleecetröja och tjocka sockor.

Efter fem minuter, ännu kallare, rullade in mig i tjock filt.

Hjälpte inte.

Gav upp, gick in, det var inte angenämt.

 

Här ser vi röran……lite hit och dit, lite huller om buller, men det är så det är hos oss. Bohemiskt chict. Not.

Och jo, på bordet ser man dynorna som jag virkat och som skall vara till stolarna vid bordet.

Dom har vi inte haft tillfälle att använda ännu.

Dom åker också bara ut och in, in och ut, för så här i början är jag lite rädd om dom!

Sammanlagt är det åtta dynor (till fyra stolar), en till ryggen och en att sitta på.

Varje sida har 16 mormorsrutor och på två sidor blir det då 32 rutor och det är 8 dynor, alltså måste jag ha gjort 256 rutor.

Dom virkade jag först ihop i längder om 4 rutor och sen virkade jag ihop 4 längder och så blev det en sida.

Sen virkade jag ihop 3 sidor, fyllde med “fluff” (sån material som man har när man stoppar möbler, har ingen aning om vad det kan heta) och sydde igen sista sidan.

För att få “fluffet” att stanna på plats virkade jag pyttesmå blommor att ha i hörnena av rutorna, det blev 9 blommor till en sida och 18 blommor till en dyna och med 8 dynor så det blev 144 små blommor som jag virkade och sen satte dit, dvs jag sydde igenom “fluffet” och fäste en blomma på framsidan och en på baksidan.

Och det var jätteroligt precis hela tiden!

Vad jag tycker om med såna här rutor är att dom går att göra när man tittar på tv, väldigt bra, och dom är verkligen roliga att virka!

 

Och ställer man sig vid räcket på altanen och tittar mot söder så ser vår trädgård ut så här…….inte mycket odlingsyta för att uttrycka det milt!

Jag ser att det står tre växter där, och dom är nu planterade mellan stenarna ner igenom.

Det är en Stewartia pseudocamellia, en Magnolia sieboldii och en Magnolia ‘Susan’.

Agneta!

Vitt, vitt, vitt……..

Vitt, vitt, vitt och blått!

  
Soptunnekörsbäret. Ja, det står intill soptunnorna, alltså.

Det är tur att vi inte har nån trafik att tala om på vår lilla väg, för kanske hade man i så fall undrat varför jag satt vid soptunnorna och bara stirrade uppåt, en lång stund idag…….

 

Freckles. Och här ser man då ytterligare en viol som planterat sig själv in i en minimal springa i berget!

 

Inte så svårt att förstå varför den här busken kallas pärlbuske! Exocorda på latin.

 

  
En antydan till färgmatchning i trädgården. Syrenen är precis på väg att spricka ut och Azurwolken (det är en rhododendron, inte en azalea) blommar fortfarande och framför har en liten vårflox börjat trivas, känner mig nöjd! Det ser nästan ut som om jag försökt tänka till en aning. Tanken känns främmande……..

 

Och så var det det där med min kusin, tillika granne. Igen.

Omgivningen nämnde att vi nog behövde lite nytt grus på den sista lilla vägsnutten in till oss. Nån gång i framtiden.

Men vips häromdagen så var det klart!

Om vi skulle flytta härifrån tror jag vi ska fråga honom om vi kan ta med honom i beskrivningen av huset, det skulle påverka marknadsvärdet, jag lovar!

 

När man går där på den lilla vägsnutten får man hålla utkik i tallar och enar för här och där växer det klematis. Den här för en tynande tillvaro i en enebuske, men den blommar i alla fall varje år!

 

På andra sidan, i en tall, har Propertius kastat sig upp i tallen, säkert 4-5 meter. Och den här lilla är väl precis på väg att slå ut, jag borde satt mig och tittat på den också!

 

När man kommit ut från vår lilla väg så växer det styvmorsvioler där, in emellan gräset, nästan rakt på berget! Det är så fint när solen silar ner genom det……

 

Och skulle man måsta ge sig ut i den lite större världen så är det nerför backarna som gäller……….men just nu, som det har varit ett par dagar nu, med sol och blå himmel, så vill jag ingenstans, jag vill bara gå här och titta och lukta och titta lite till…….

Agneta!

Gökottetid och granschool!

Vårblomning. Älskar att plocka små buketter av det som blommar i trädgården.

Men jag var inte uppe i gökottan och plockade dom idag, här har vi inte hört göken ännu. Är det någon som har det?

 

Den s.k. sovrumsrabatten, mest bara grönt ännu, men massor av violer, men dom syns dåligt på bilden.

Vad som dock syns på bilden är en av alla miljoners slangar vi alltid har drällande överallt. Nu kan man fråga sig varför vi har en vattenslang framme när det mest regnar…..men det är så att jag spolar berget!

När det regnat ner löv och kottar så spolar jag, och har vi släpat jordsäckar och planterat så blir det också “smutsigt” och jag tycker det är jättekul att vattna berget!

Jag menar det verkligen, det blir så fint!

 

Den lilla japanska azalen har börjat blomma, tyvärr for den illa efter förra vintern så den är lite tanig i år, men vad gör det, huvudsaken är att den hänger med.

 

Av en händelse, när jag vattnade krukväxterna inomhus, vilket inte händer alltför ofta, fick jag se att en av kaktusarna har tre blomknoppar! Det är spännande. Det är inte nattens drottning/prinsessa, utan någon slags bladkaktus, tror jag.

 

  
Leias kompisar, det gamla trofasta kanadagåsparet har kommit tillbaka till den lilla fiskesjön. Dom tjattrar lite men blir inte bli rädda när dom får se hunden. Och så ser man på den lilla bilden att dom äter ordentligt! Det lilla gräsandsparet är också tillbaka! Det känns väldigt mysigt att dom kommer tillbaka år efter år!

Och blir det nu inga järnnätter i början av juni så kanske vi kan få lite blåbär i år. Kanske t.o.m. så att vi kan lägga lite i frysen, för nu är det soprent på bär efter förra årets ickebärssäsong här.

 

  
Och så har jag gått i “granskola”.

Granar, har jag fått lära mig, är en en- eller sambyggare, dom har både hon- och hanblommor på samma träd.

Dom större är honblommor och dom blir sen till kottar. Dom mindre blommorna är hanblommor och fyller ju så klart sin funktion! Frömjölet därifrån skall överföras på något sätt till honblommorna så att det verkligen blir kottar med frön i så att vi får nya granar.

Hanblommorna ser ut som smultron! Jättesöta!

 

På den här granen är det bara hanblommor och nya skott!

Ja, det var ungefär det jag fick lära mig i “granskolan” och att för ett par år sedan blev det alldeles för få kottar, vilket var ett problem för våra skogsbolag som vill ha nya granar hela tiden.

Men i år så borde det ordna sig, för i skogarna häromkring blommar det ordentligt!

Agneta!