Trädgårdsfärger – silver.

Den här veckan har Charlottas trädgård valt silver som färg från trädgården och naturen.

 

Videkissarna, visst är dom silvriga!

 

Nästa fenomen i naturen var sångsvanen som vi trodde blev kvar i fiskesjön, men den kom allt iväg med sina kompisar till slut!

 

Silverarv här hemma i en bergsspringa.

 

I ett par år har vi nu haft vildvin i amplar men dessförinnan hade vi silvernjurvinda.

Natursilver – lavar från de norska fjällen, min favoritplats på jorden, Hardangervidda!

 

Harklöver som jag tycker så mycket om, brukar jag plocka och göra en krans av. Bland det mjukaste och gosigaste jag vet!

 

Leias damm som är ny för i år, den är inte betonggrå! Den är vackert silverfärgad! Självklart!

 

Och min betongros och mina betongsnäckor som jag fick av snälla, snälla Eva med Evas pysselsida som var här i somras och hälsade på. dom platsar också bland silver i trädgården.

För fler bidrag, titta in hos Charlottas trädgård för uppmuntrande av trädgårdsbilder så här off season!

Agneta!

Djuren runt mig.

Så gosig, kryper ihop lite i kylan, och plirar med sina pepparkornsögon, den lilla gulsparven.

 

  
Det är full fart runt allt som går att äta nu när det blivit en aning kallare. Fram och tillbaka och hit och dit!

 

Men över alltihopa hovrar faran – sparvhöken!

På en gren, precis utanför köksfönstret, intill alla fröer, sitter den blickstilla och spanar in dom små delikatessfåglarna.

Magnifik.

Men farlig, farlig.

Sen har vi andra djur också.

Omgivningen som tyckte han kunde prova isen som lagt sig över natten på fiskesjön. Men Leia är inte lika dum, hon håller sig på land.

Och tigger lite godis! Gissa om hon får!

 

Och inne har jag lagt ut min yogamatta vid matsalsbordet (för att stretcha min onda nacke), en kudde för huvudet och en fäll för att inte frysa.

Men där är ständigt upptaget! Nisse tar fällen och Pippi kudden……vad gör man? Låter dom ligga kvar så klart!

 

Och tack för alla goda råd om hur jag skall få bort dammet från mina torkade rönnbär! Till saken hör att, egentligen, bryr jag mig inte så väldigt mycket – jag blåser på dom lite, viftar med händer och armar och anser sedan att jag utfört en mycket nogsam städning av desamma! Men nu ska jag pröva några av alla de goda råden, jag lovar!

Agneta!

Hur dammar man rönnbär?

Uhhh, jag tittade upp, trodde inte mina ögon, tvättade rent glasögonen, trodde inte mina ögon, tog fram kameran och zoomade in – jodå, sant.

Var kommer det ifrån, när kommer det, och hur dammar man dom, rönnbären?

 

Kände mig tvungen att gå en kontrollrunda. Dom här som hängt mot väggen i säkert ett par år, dom ser inte dammiga ut. Tack och lov.

 

Hämtat ut bokpaket! Bland det roligaste.

Understa boken är Leilas Lindholms bok “Welcome Home”……den behövde jag ju egentligen inte, men…….

 

Dock.

Problem.

Jag kommer inte igenom den här lovprisade boken.

Det går inte, har hållit på med den hur länge som helst nu.

Och jag har en löjlig princip – böcker jag påbörjat, dom ska läsas ut.

Men nu har jag kommit på hur jag ska göra. Omgivningen har läst den, han ska få berätta den för mig!!! Smart, va!

Nån som läst den och tycker den är lika bra som alla påstår?

 

Med min julkortsproduktion går det så där, detta är det senaste, bild på vår väg. Ja, från en annan vinter, alltså.

Jag kladdar för mycket, det blir lim och tryckkladd överallt, jag börjar i fel ordning hela tiden och det blir fransigt och snett.

Kanske är jag mer hammar- och planktypen, jag vet inte.

Agneta!

Uteliggaren.

Vår lilla uteliggare……..Leia vill ut och ligga i soffan på verandan mest hela tiden.

Jag förstår henne.

Visserligen är det inte så kallt ännu, men vi är ändå rädda att hon skall bli kall, så vi bäddar in henne i farmors och mormors gamla filtar! Och hon sover och är varm som en kamin!

 

Detta är den lilla fiskesjön och här kan man väl säga att den ligger bland som en spegel?

 

Jag kan och vill inte vara inne när det är så fint, så vi ger oss ut på lite turer och “spatserar”!

Detta är Stångehuvud, Lysekil, som varit med här i bloggen många gånger tidigare.

 

När vi kör hem och svänger vid vår kyrka och solen håller på att gå ner, jaaaa……..vad säger man?!

 

Och mot andra hållet, vårt klätterberg……det är det här som är röd bohuslänsk granit!

 

Och så en sväng ner till sjön (havet) och titta till vår lilla hamn.

Mycket bättre kan det väl inte bli.

Vilken november!

Agneta!

Trädgårdsfärger – orange!

Den här veckan har Charlotta, Charlottas trädgård, valt orange som färg.

Först ut är penséerna som var dom första som kom till vår trädgård tidigt i våras – och vilken pensé, den blommade lika fint och rikligt ända tills hösten kom!

 

Begonior, lite för röda att vara orange och lite för ljusa att vara orange, men dom får vara med ändå, tycker jag!

 

Änglatrumpeter hade jag ju för första gången i år. Jag hade en gräddvit och så denna orange!

 

Och en orange…..ja, vaddå……..det är ju Omgivningen när han gör Leias damm! Men jag tycker han platsar bra med sin jacka.

 

I mitten är honungsrosen åt det orange hållet.

 

Slutligen, sensommarens orange i trädgården!

Hos Charlotta finns många som deltar i den här frivilliga lilla lördagsuppmaningen att dela med sig av trädgårdsfärger, allt för att påminna oss om hur det var!

Titta in där, vet jag, Charlottas trädgård!

Agneta!

Bakning.

Ikväll fick jag för mig att jag skulle baka “Ernsts gudomliga kanelhjärtan”. Det gör jag till varje jul.

Degen hade legat kallt, jag la ut den på bakbordet. Nåt mysko med konsistensen.

 

Jag tar vaniljsåspulver som det står i receptet. Helt rätt, så långt.

Men………jag gör vaniljsås av pulvret och det är precis det man inte ska!

Att jag inte lär mig. Vartenda år gör jag likadant.

Men med lite mixtrande så gick det till slut. Jag har ju fått en viss vana med detta.

Översta hjärtana är dom icke gudomliga, medan dom nedre är dom gudomliga.

 

Glad i hågen efter hjärtana plockade jag fram världens fulaste köksmaskin, min skärmaskin i plast. Plockade ut degen till dom skurna mandelpepparkakorna och satte igång.

Men det blev bara dom på gula plåten (och dom har Omgivningen ätit upp nu) för sen gick slädarna (?) i ugnen sönder, dom gick varken in eller ut.

Så nu har jag två plåtar ogräddade pepparkakor att ta itu med när ugnen lagats.

Plus dom tre andra rullarna deg.

Agneta!

En förtrollad dag.

Den 20 november 2013, Bohuslän.

Status: gott, mycket gott, nollgradigt, solsken, vindstilla.

 

Bortom kobbar och skär har vi Västerhavet.

Jag läste nånstans att det kallas Västerhavet för det är nästan ingen som kan hålla ordning på om det är Kattegatt eller Skagerrak.

Jag tror det är Skagerrak.

Men jag vet inte.

 

Kräftburarna ligger klara att läggas ut. Dom är sammanbundna med tampar så det blir en lång rad nere i vattnet.

 

Mycket mat till fåglarna. Stora fina rönnbär och slånbär. Huruvida fåglar äter slånbär vet jag inte heller.

Men jag har funderat på att man borde kunna göra ‘oliver-a-like’ av dom på något sätt……det borde väl gå?

Aggies West Coast Olives, extra virgin, one night frozen, handpicked by the Omgivning……

 

En liten söt fiskebåt på väg ut.

 

Några vackra kusthus. Ganska tomma vid den här årstiden, tyvärr.

 

På vår runda vände vi tillbaka och gick mot Hunnebostrand och där har man lite stenutställningar längs promenaden vid sjön. Inte så omfattande vid den här årstiden, men några finns.

 

Det var en förtrollad dag – helt makalöst vacker.

Något jag malde om hela tiden, men det är ju så fantastiskt, då måste man säga det.

 

Det här är Hunnebostrand. På vintern. Lugnt och stilla. Annat är det om sommaren!

Vi gick längs sjön, fram och tillbaka, mellan dom röda markeringarna.

Och det här var själva ärendet idag, för i Hunnebo (som det kallas lokalt) finns världens bästa fiskaffär.

Kommer ni nån gång hit så måste ni gå till den här affären och handla, räkor t ex.

Man ser rakt igenom affären och ut på bryggan vid vattnet.

Det är en kall fiskaffär, så som dom var förr, dvs en riktigt riktig fiskaffär!

 

Och så sjönk solen och det var dags att dra sig hemåt.

Via byggvaruaffären där jag tar längre tid på mig än Omgivningen.

Jag kan gå i trävaruaffärer och järnaffärer hur länge som helst, jag tror jag har en crush på skruv och spik och verktyg. Bräder också. Det har inte Omgivningen. Han går fram till disken och ber att få den sak han är där för och sen står han och väntar på mig. Det var inte riktigt sant, jag känner i luften hur stressad han är över mig…..

 

För att referera till tidigare inlägg:

Vi hade vårt möte. Men jag såg efteråt att det verkade som om jag skulle ha utvecklingssamtal med Omgivningen, men så var det inte. Honom behöver man inte ha det med. Jag är väldigt lyckligt lottad därvidlag, om ni bara visste! Vilket inte hindrar att jag emellanåt har lust att slå ihjäl honom. I alla fall en liten stund.

Däremot hade det samlat sig högar med avtal om el, om telefoner, om telefonoperatörer, om vi ska vara med på fiberlina (kostar en stor förmögenhet här på landet och så går den inte att gräva ner), om vi har några pengar kvar nånstans överhuvudtaget eller om dom tagit slut……igen..…sånt. Ni vet. Bah.
  

 

Och när det gäller dammsugaren i förra inlägget, jag dammsuger inte heller. Det är en sak för husfridens skull!

Det är något med mitt sinnelag som gör att det blir allra bäst om jag låter bli. Jag vet inte ens var den finns. Jag tror möjligen att slangen ligger under en gästsäng.

Men jag har en borste, en egen Magic Brush och den är rätt kul. Det var Annika med bloggen Skapa och inreda som rekommenderade den och den är faktiskt riktigt kul och oj vad den sopar!

 

Nu blev det mycket och tjatigt.

Nu slutar jag för idag. Godnatt, sov gott!

Agneta!