Min bästa kompis "handgjorda" växthus.

Detta är ett tillägg till några av kommentarerna om min kompis' växthus:

* Lisa: bilderna har jag tagit och du får låna dom hur mycket du vill

* Stjärnkraft: han är gift, med min låtsassyster, sen 30 år, lyckligt, i alla fall ibland är det lyckligt....

* Lisa Matilda: han skall odla pelargonior i sitt växthus, det är planerna den här sommaren

* Tigris: jag är på kö till nästa, så du får nog ställa dig efter mig, men jag tror inte han gör ens ett till....

* Hulda: han låter sig tyvärr inte skickas så lätt....

* Viveka: bli inte galen snälla, du har ju en Micke. Slå dig ner vid ritbrodet, skissa, sätt karln i arbete och dig själv vid poolkanten......som du brukar göra......ähum

* Dessutom: han är en riktig överdängare på att laga helt fantastisk mat

Nu måste jag få visa min bästa kompis' växthus. Han har gjort det för hand!!! Det tog ungefär ett år. Men vilket resultat! Min kompis är ungefär så händig och noggrann som det går att bli, han är en allkonstnär!

Tegelstenarna åkte han till Skåne och fyndade för någon krona styck, men så blev det en fantastiskt vacker grund också.

Alla detaljer har han först skissat och sedan sågat till och sandpapprat. Noga, han har sandpapprat mycket noga!


Fönstren fyndade han med ett antal lager färg på, men med flit och tålamod har han skrapat dom helt rena och varje fönster är ett konstverk i sig.

Dörren plockade han fram ur sitt "lager" han haft i många år för framtida projekt och den kom verkligen väl till pass nu.

Färgen är ekologisk och "handgjord" eller vad det kan heta och i en absolut perfekt nyans som gör att hela alltet ser lagom gammalt ut.

Taknocken är handbockad (heter det så?) i koppar och ornamentet inhandlat på någon semester för många år sedan.

Mittenfönstret är öppningsbart och har riktigt gamla fönsterkrokar, varenda detalj är utsökt.

Tänk att få sitta här inne och äta middag med de gamla fotogenlamporna tända! Allt är välputsat som synes!

Takfönster finns så klart också och öppnaren är gammal och i mässing.

Till och med hans syltburkar lämnar inget i övrigt att önska.

Husbygget - i mellantiden bodde vi i sommarhuset.

När vi hade fattat beslutet att vi skulle bygga ett nytt hus på landet flyttade vi från storstan till vårt sommarhus och där bodde vi, i si sådär, ett och ett halvt år. Det mysiga var att vi fick bo i huset hela den snöiga och kalla vintern 2005/2006. Det var riktigt romantiskt, det kändes nästan som om jag var med i en film om det strävsamma livet på landet.


Här kan man tala om platsbyggda skåp! Och plankgolv. Med smidda spik. Och så den älskade vedspisen.


Bilderna överst är på mitt 'flickrum på landet', där låg jag och kikade ut genom det lilla fönstret. Hög mysfaktor. Nedre bilden till vänster, ett gästrum, och till höger nere ser man glasverandan. Med virkad gardin. Och ja, det är jag som har virkat den.


I matsalen finns en kakelugn, som inte alls är någon kakelugn, utan en fattigmanskakelugn, tror jag det kallas. Den är murad och putsad. Jag tyckte om den lilla nischen som jag kunde pynta lite i.


Lite bilder på huset från utsidan. Visst är det vackert och välproportionerligt! Men det nya huset vi byggde ligger bara några hundra meter härifrån och inte kunde vi ha två hus så nära. Så det här vackra huset bebos nu av andra. Och jag tycker det verkar som om dom tycker lika mycket om det som vi gjorde. Det känns bra!


Och så har jag fått en Award av Jennie med den jättefina och spännande bloggen http://www.skogslunden.blogspot.com/

Titta in hos Jennie om ni tycker om husbygge och/eller skall bygga hus! Annars också förresten! Jättemycket fint.

Jag är väldigt glad för den fina Awarden och man skall berätta sju saker om sig själv och skicka Awarden vidare till sju andra bloggare. Där brister det för mig, jag kan inte det, no way, att jag kan välja ut sju av alla fantastiska bloggar som finns. Jag har talat om för Jennie att jag inte riktigt fixar den biten av Awardandet.

Så jag ger Awarden till alla som vill ta den! Klistra in den hos er, snälla, och berätta sju saker om er själva!

Jennie och hennes familj skall bygga ett KarlsonHus, liknande det som Viveka och hennes familj bor i. Viveka, med bloggen http://humlebacken.blogg.se/ och Vårteckensutmaningen och som jag tror ni bara kan ringa om ni vill köpa er ett KarlsonHus.



Så då ska jag säga sju saker om mig själv. Hmmmm.

1. är vädur med allt vad det innebär (inte alltid så kul, ska ni veta...)
2. tycker inte om att ha strumpor på fötterna
3. älskar potatis, min livrätt nr ett
4. tycker om spontankalas
5. tycker om att gå i skogen, länge, ofta och mycket
6. tycker om böcker av alla de slag
7. vill gärna ha något att pyssla med - alltid


Och så har jag fått en Utmaning av Monica med bloggen http://tjernhus.blogg.se/ att man skall visa den tionde bilden i sitt bildarkiv.

Titta in hos Monica om ni inte redan gjort det, hon bor vid havet och har en trädgård med massor av underbara växter och så bakar hon bästa brödet som finns! Och man får receptet för det finns på bloggen!

Min tionde bild kommer här:

Det är en rosenskära från förra sommarens blomsterland.

Den här Utmaningen skall också gå vidare, men jag kan ju inte välja. Kan inte alla som känner för det visa sin 10:e bild! Snälla!

Snäckskalsdalen, varför bloggen heter så och blåsipporna.

Idag skall jag förklara varför min blogg heter som den gör.

Först börjar vi med en liten promenad. Vi går upp bakom vårt hus och då ser det ut så här!


Vänder man sig och tittar tillbaka så ser man taket på vårt hus.


Går man lite till kommer man till denna bäck och dalen som bäcken rinner i. Detta är Snäckskalsdalen! Och här är vi nu uppe på ca 60 meters höjd över havet, ingen anledning till höjdsjuka direkt.....

Snäckskalsdalen är en dal mellan bergsklyftorna och här har det en gång i tiden varit havsbotten. Jag har ju förstås inte en aning om när detta var, många, många tusentals år sedan, helt säkert. Jag minns det i alla fall inte.........


Att det är urgröpt beror på att man tidigare brukade hämta snäckskal till sina höns här så att de skulle värpa ägg med hårt och fint skal.



Det är lite svindlande att tänka sig att dom här snäckorna har legat här så länge. Jag måste ta reda på hur långt bak i tiden det kan vara. Naturligtvis har man berättat det för mig massor av gånger men det har jag kanske inte varit så intresserad av just då eller så har jag glömt det.

Just här i Snäckskalsdalen växer det så mycket blåsippor så det liknar ingen sort. Det gör det ju på många ställen i vårt land men jag är så lycklig över att bo så nära alla dom fina sipporna.



Det är alltså detta som är Snäckskalsdalen!

Här nedan kommer en liten bildkavalkad på blåsippor från dagens inspektionsronda. Det är kanske lite väl många bilder, men jag har svårt att låta bli att visa dom.









Agneta

Vårteckensutmaning nr 9. Och Award!

Jaha, då har jag farit runt och letat vårtecken och det har kommit många den här veckan men inga som är så där väldigt påtagliga. Mina luktvioler blommar i alla fall för fullt och de är så söta!


I en liten springa i berget har jag petat ner några anemoner och en vintergröna och dom har det säkert varmt och gott där mot stenen så dom blommar vackert.


Och så var det min cocktailsbärsbuske........det är faktiskt en sån. Alltså, om den händelsevis skulle sätta frukt, så är det sådana bär man lägger in och då heter dom plötsligt cocktailbär! Fyndigt! På svenska heter busken körsärskornell och på latin Cornus mas om man skulle vilja skaffa sig en.



Vid mina rundvandringar i vår steniga trädgård har jag länge letat efter tecken på att mitt treblad (Trillium) skulle visa livstecken, men hittills inte funnit några, men idag var dom där, bladen, så nu väntar jag bara på att blommorna skall komma också.


Sälg har ju funnits med hos många redan, men den här är så knotig och vild och har en massa lavar på sig, den är extragullig, tycker jag, så den får vara med idag.


Oxelns blad är så fina när de är i knoppstadet, eleganta och med en yta som sammet.


Lite för alla allergiker att titta på, bara titta, alltså. Björklöv. Har hört att man kan göra saft/dricka på björklövsblad......någon som vet? Kanske livsfarligt om man är allergisk.....


Måste visa ekbladsskotten också för på toppen av det ena sitter en av mina värsta fiender. En mygga. Jag lovar att det var den som flög bort från kvisten när jag tog bilden och stack mig på vänster axel, jag är en magnet när det gäller de små asen.....

Utanför vårt hus är det inte riktigt presentabelt ännu. Jag har köpt små violpenséer, men dom står bara kvar i sin lådor ännu. Snyggt. Och så har jag tre nya blomlådor. Dom står bara med prislappen på ännu. Snyggt.

Och i trädbyttan ser det verkligen sjabbigt ut, lite sten från snöskottning, torr mossa och döda vintergrönor.


Och min mossbäck behöver vattnas......


Och här kommer en dagsfärsk rapport om Ullungrönnen, det går framåt, men långsamt.

Och julrosorna blommar vidare och är riktigt läckra (fastän dom inte är vita......)


Och så har jag fått en Award från snälla OsloSkånskan med bloggen http://osloskanskan.blogspot.com

Jag är så klart jätteglad för Awarden, det känns fantastiskt att få en! Tack, tack!

Titta in hos OsloSkånskan, det är oerhört underhållande, roligt och underfundigt!

Jag tror att man skall säga några saker om sig själv.

Jag hoppar över det, jag tycker att det finns inte så mycket mer att tillägga om mig, än.....ja, just det, ingenting egentligen......och så skall man nog dela ut den till några som man tycker är förträffliga, men det går inte heller längre, för jag tycker att alla jag träffar på här i Blogglandet är just förträffliga, så den går från mig till alla som jag känner!

Klistra in den hos er, snälla!

Och så har jag blivit av med min fina namnteckning (alltså, det är inte min namnteckning, för då hade den inte varit fin...) så jag får skriva alldeles själv tills jag hittar den gamla!

Agneta